toppbild mexiko 2016
Svenska ambassadören besöker Chiapas

Sveriges ambassadör i Mexiko gjorde ett officiellt besök i delstaten Chiapas 12-13 april. Annika Thunborg, Sveriges ambassadör i Mexiko, dedikerade en dag åt att träffa lokala människorättsorganistioner som Kristna Fredsrörelsen medföljer. Vi fick också tillfälle att fråga ambassadören om det arbete som den svenska ambassaden gör för mänskliga rättigheter i Mexiko.

DSC_0153-001

Gruppfoto på organisationer från civilsamhället som deltog ambassadören Annika Thunborg och Kristna Fredsrörelsen. Foto: Alejandro Martín Cuñarro

Mötet med människorättsorganisationer

Under två dagar var Annika Thunborg på besök i Chiapas för att träffa regeringsrepresentanter och möta olika aktörer från civilsamhället. Andra dagen inleddes med samtal mellan ambassadören och representanter från organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer. Där fick de tillfälle att berätta om sitt arbete för mänskliga rättigheter samt om sin situation som människorättsförsvarare i Chiapas, liksom lyfta specifika teman såsom korruption, drogkarteller, multinationella företag och om gruvdrift som förgiftar mark och vattendrag. De berättade också om kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, hot mot människorättsförsvarare, oro över den nya lagen om intern säkerhet, om diskriminering mot urfolk och den militära närvaron i Chiapas. Organisationerna lyfte också oro för den allvarliga situation som råder efter jordbävningen som drabbade Chiapas förra året och om avsaknaden av stöd från regeringens sida.

(mer…)

“Vi vill bli respekterade som urfolk och som migranter”

Idag på Internationella dagen för migranter presenterar vi Pedro Mariano Gómez Pérez, 19 år, från en gräsrotsrörelse för urfolk och migranter i Chiapas (CIMICH). Pedro Mariano är tsotsil urfolk från samhället Poconichim i Chiapas bergsområde. När han var 12 år migrerade han till Mexiko City för att arbeta.

IMG-20171109-WA0001

Foto de Pedro Mariano Gómez Pérez

CIMICH är skapad och drivs av personer som tillhör urfolk och som själva har migrerat. Deras uppdrag är att integrera återvändande migranter och utbilda unga om deras rättigheter om de en dag själva migrerar.

”Det är inte säkert att migrera”, säger Pedro Mariano som reste till Mexiko City som tolvåring för att arbeta på ett bygge. Trots det, fortsätter unga att lämna sina byar och samhällen.

”En anledning till att vi migrerar är för att vi vill kunna fortsätta studera när våra föräldrar inte har några pengar, för att betala skolavgifter eller sina böcker. Det är då vi bestämmer oss för att lämna,” berättar Pedro Mariano.

Uppgifter pekar på att fattigdomen bland urfolk i Mexiko fortsätter att vara oproportionerligt hög i jämförelse med befolkningen i allmänhet. Siffror från ett statligt institut som utvärderar social utveckling visar att medan 77.6 procent av de som identifierar sig som urfolk lever i fattigdom eller extrem fattigdom, så är siffrorna bland den resterande befolkningen 41.0 procent.

”I mitt fall så blev min mamma sjuk och vi hade inte råd att köpa medicinerna hon behövde. Vi hade ingenting. Det var då jag bestämde mig för att åka trots att jag inte ens pratade spanska på den tiden. Jag ville studera, jag ville uppnå något.”

Pedro Mariano hade blandade känslor när han lämnade sin familj och sitt hem.

”När jag gick hemifrån kände jag mig ledsen och glad på samma gång. Jag var rädd för vad som skulle hända mig under vägen. Men jag hade tur, jag fick jobb när jag kom fram även om jag var tvungen att överleva på 100 pesos (ung. 50 SEK reds. anm.) de första två veckorna innan de betalade min lön.”

Efter två månader i Mexiko City reste Pedro Mariano hem igen för att kunna fortsätta i skolan när den nya terminen började. Idag, sju år senare, studerar han till jurist och vid sidan av studierna engagerar han sig i CIMICH.

”Jag ser att man inte respekterar urfolken i Chiapas, det finns mycket diskriminering. Jag känner och ser den diskrimineringen, folk uttrycker saker som jag inte ens vill återberätta här. I workshoparna som vi i CIMICH ger försöker vi stärka vårt värde och respekten mot oss som urfolk och migranter.”

Text och bild: Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

FN besökte Mexiko för att ta upp vittnesmål om urfolks situation
20171114_114741

FN:s speciella rapportör om urfolks rättigheter anländer till Candelaria i Chiapas. Foto: Victoria Särnhult

Den 14 november mottogs FNs speciella rapportör om urfolks rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz i Chiapas. Hon besökte även delstaterna Guerrero och Chihuahua för att dokumentera urfolks rättigheter i Mexiko. I Chiapas tog hon upp vittnesmål från olika urfolksgrupper och civilsamhället under en dag i Candelaria där Kristna Fredsrörelsen deltog.

Besöket var till en början tänkt att äga rum i samhället Acteal där man den 22 december i år kommer att uppmärksamma de 20 år som gått sedan en massaker där 45 personer brutalt mördades. (mer…)

Las Abejas påbörjar informationsturné
Ordföranden för Las Abejas i auktoritetshatt från Chenalhó.

Ordföranden för Las Abejas på plats i Nueva Israelita. Foto: Philip Krook

Tjugo år har gått sedan massakern i Acteal där 45 personer mördades inne i den lokala kyrkan. Som en del av den nio månader långa kampanjen som påbörjades i våras åker medlemmar ur Las Abejas ut i lokalsamhällen för att informera om kampanjen och deras arbete.

Kristna Fredsrörelsen i Mexiko har tidigare skrivit om Las Abejas kampanj Acteal: Raíz, Memoria y Esperanza. I juni månad medföljde Kristna Fredsrörelsen Las Abejas över två dagar när de åkte ut i lokalsamhällen på Chiapas högland.

Utanför kyrkan i det lilla samhället Nueva Israelita skiner solen. De tjugo personer från Las Abejas som har följt med på besöket ställer ut stolar under presenningen som har satts upp för att ge skugga. Stolarna fylls snart upp. (mer…)

”Vi är här för att berätta vår sanning”

Kristna Fredsrörelsen närvarade vid lanseringen av Las Abejas kampanj för upprättelse, nästan två decennier efter massakern i samhället Acteal. Ett fall som fortfarande är outrett.

Elena Pérez var en av de som överlevde massakern. Foto: Victoria Särnhult

Elena Pérez var en av de som överlevde massakern. Foto: Victoria Särnhult

Människorna befinner sig ovetandes i samhällets kyrka. En beväpnad grupp tar sig in och går till attack med skjutvapen och machetes. Utan möjlighet att varken fly eller försvara sig blir resultatet förödande; 45 personer mördas, varav 5 är gravida kvinnor som även får sina magar uppskurna.

Denna massaker ägde rum den 22 december 1997 i samhället Acteal i Chiapas högland. Alla de som föll offer för denna hänsynslösa attack var medlemmar ur den civila freds- och ickevåldsorganisationen Las Abejas. Efter många års konstant kamp för rättvisa är fallet fortfarande outrett och statens gensvar har varit nästintill obefintligt. (mer…)