toppbild mexiko 2016
Våldet och dess påverkan i den mexikanska valprocessen

2018 är liksom i Sverige även valår i Mexiko. Årets valperiod har dokumenterats som en av de mest våldsamma någonsin gentemot de politiska kandidaterna. Expertanalytiker menar också att de valrelaterade våldsamheterna ha inverkan på civilsamhället, då våldets syfte är att påverka vilken politik som ska komma att styra landet i framtiden.

dav

Foto på papper som signalerar att det där kommer vara en plats för att rösta. Foto: Alejandro Martón Cuñarro

Den 1 juli kallas den mexikanska befolkning till valurnorna för att välja en ny president som ska regera över landet de närmaste 6 åren. I många stater, däribland Chiapas där Kristna Fredsrörelsen har sitt kontor, är det också val av statliga liksom lokala politiker som sitter i 3 år. Bara i Chiapas kommer det delas ut cirka 11 miljoner valsedlar för att välja över 1 700 offentliga positioner.

Detta är ett avgörande val för Mexikos framtid, både nationellt, genom utveckling och implementering av nya lagar liksom ekonomiska projekt, och internationellt genom invandringspolitiken mellan USA och Centralamerika, frihandelsavtal, internationella avtal liksom FN:s universella periodiska granskningen (UPR)  om mänskliga rättigheter som sker nu i november.

(mer…)

ÅRSKRÖNIKA. KrF i Mexiko ser tillbaka på året som gått
IMG_2068

Koordinatör Caroline Andersson och Josefine Sjöberg, fredsobservatör, i samhället Simojovel. Foto: Sanna Sjöblom

God fortsättning kära läsare! Vi fredsobservatörer i Mexiko blickar tillbaka på ett år fullt av aktiviteter, nyhetshändelser, nationella lagreformer och en och annan politisk groda. Det har hänt mycket i Mexiko, men också inom Kristna Fredsrörelsen. Projektet i Chiapas växer så det knakar, vi medföljer nu fler organisationer, gör informationsarbete på spanska och har genomfört en utredning inom det i hela världen superaktuella temat migration. Projektet har dessutom gått igenom en extern utvärdering för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet i Mexiko.

(mer…)

Man tar inte död på sanningen genom att döda journalister

KRÖNIKA Protesterna efter morden på en journalist, en människorättsaktivist och ytterligare tre kvinnor den 1 augusti i Mexico City har varit omfattande. Människor känner sig inte längre säkra i huvudstaden som tidigare varit något av en fristad. Mexiko, ett land där människor som arbetar för ett bättre samhälle mördas. Ett land där obekväma röster tystas.

Foto: © Eneas de Troya CC https://www.flickr.com/photos/eneas/20244014825/in/photolist-wNz9HL-wypgui-wQTSjn/

Demonstrationer i Mexico City efter mordet på journalisten Rubén Espinosa. Foto: © Eneas de Troya CC https://www.flickr.com/photos/eneas/20244014825/in/photolist-wNz9HL-wypgui-wQTSjn/

Den 1 augusti spreds nyheten om mordet på fotojournalisten Rubén Espinosa i Mexico City. Han hade tidigare flytt delstaten Veracruz efter att ha mottagit ett flertal hot. (mer…)

Yttrandefrihet vs. statens säkerhet. Vem är det egentligen som hotar vem?

Yttrandefrihet är ett tema som blir allt mer uppmärksammat och omdiskuterat i Mexiko idag. Landet är ökänt för situationen för journalister och har blivit klassat som ett av världens farligaste länder för yrkeskåren att verka i. Under 2013 påbörjades reformer i landets telekomlagar med motiveringen att öppna upp den mer eller mindre monopoliserade marknaden. Samtidigt letade sig flera lagförslag in som reglerar – och ökar – statens kontroll över internet, sociala medier, möjliggör avlyssning och att tillfälligt stänga ned mobilnät. Den senaste händelsen som rör yttrandefrihetens vara eller icke vara i Mexiko är Lagen om statliga institutioners legitima användande av våld av för den allmänna säkerheten, vilken i sociala medier snabbt fick namnet ”Ley Bala” – Skottlagen.

Lagen gäller på delstatsnivå och har nyligen införts i delstaterna Chiapas och Puebla. Liknande lagar finns sedan tidigare i Quintana Roo och Distrito Federal, det vill säga Mexiko City. Lagförslaget i Chiapas togs fram på initiativ av guvernör Manuel Velasco Coello och antogs med tydlig majoritet av delstatskongressen den 16 maj. Med den nya lagen blir det tillåtet att med vapen skingra människor som protesterar eller manifesterar. (mer…)

Årskrönika Mexiko 2012

År 2012 blev året då Felipe Calderón avslutade sin sexårsperiod som president med fler än 80.000 döda i det så kallade kriget mot knarket och landet gick tillbaka till PRI-styre under den nya presidenten Enrique Peña Nieto. Det blev ett år då flera människorättsförsvarare och journalister såg sig tvungna att gå i exil efter allvarliga hot. Det blev ett år av fortsatt eskalerat våld, försvunna människor och enorma protester på gator och torg.

Men 2012 blev också året då allt fler samhällen runt om i landet sade nej till storföretags planerade projekt på deras mark, då allt fler organiserade sig i nätverk mot gruvdrift och vattenkraftverk och det blev året då zapatisterna bröt många års tystnad med just – tystnad.

Foto: Arijana Marjanovic

Foto: Arijana Marjanovic

Presidentval kantat av sammandrabbningar och röstfusk

Den 1 juli 2012 var det val i Mexiko och efter en paus på två regeringsperioder gick Mexiko tillbaka till PRI-styre. PRI (Partido Revolucionario Institucional) är partiet som styrde Mexiko i cirka 70 år fram till år 2000. Valet 2012 kantades av stora skandaler, anklagelser om valfusk och röstköp och blev också starten för studentrörelsen #YoSoy132 som riktade stark kritik mot såväl korruptionen, media och den nye presidenten Enrique Peña Nieto. Rörelsen växte sig sedan starkare för att inkludera fler delar ur det civila samhället och har fortsatt sin kritik mot nya regeringen efter valet.

Då Peña Nieto och den nya regeringen tog makten den 1 december utbröt enorma protestdemonstrationer i framförallt Mexiko City och Guadalajara. Protesterna möttes av extremt polisvåld som bland annat ledde till 105 skadade, varav en man som förlorade sitt ena öga och en man som hamnade i koma efter att ha blivit skjuten i huvudet med polisens gummikula. Ett tiotal personer anhölls för brott som kan ge upp till 60 års fängelse och som kan liknas vid terroristbrott. På grund av bristfälliga bevis har samtliga nu släppts, efter stora påtryckningar från fler av landets mest välkända advokater.

Demonstration i Mexiko City 1 december. Foto:kaosenlared.net

Demonstration i Mexiko City 1 december. Foto:kaosenlared.net

Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och studenter skedde också i oktober i Cherán, delstaten Michoacán. Studenter som ockuperat tre skolor i protest mot nya reformer blev brutalt attackerade och bortkörda av polis i en insats som senare blivit hårt kritiserad av olika statliga och civila människorättsorganisationer. 176 studenter anhölls och det rapporterades om extremt polisvåld, tortyr och utomrättsliga gripanden.

Gripna studenter i Cherán, Michoacán. Foto: Koman Ilel

Gripna studenter i Cherán, Michoacán. Foto: Koman Ilel

Flera människorättsförsvarare tvingas i exil

Ännu har ingen årsrapport som beräknat antal attacker och hot mot människorättsförsvarare under 2012 hunnit publiceras men organisationen Acción Urgente para Defensores de Derechos Humanos (Acuddeh) rapporterade 47 kränkningar endast under årets tre första månader, och 209 mellan januari 2011 och mars 2012. Människor som arbetar med försvar av migranters och kvinnors rättigheter har varit speciellt utsatta och flertalet har blivit tvungna att gå i exil. Så är fallet med journalisten och författaren Lydia Cacho som skrivit om handeln med kvinnor och prostitution i Mexiko och som efter flertalet grova hot gick i exil i augusti, för att sedan återvända i oktober. Journalister som skrivit om knarkkartellerna och deras kopplingar till högt uppsatta politiker har också blivit utsatta för många attacker och tillsammans med Honduras är Mexiko det farligaste landet i Latinamerika för journalister. Sedan år 2000 har 80 journalister och fotografer mördats i Mexiko.

Även Margarita Martínez, människorättsförsvarare från Chiapas som efter att ha blivit utsatt för hot och attacker i flera år på grund av sitt och sin makes arbete valde att lämna Chiapas för sin egen och sin familjs säkerhet i juli 2012.

Margarita Martínez med familj. Foto: Arijana Marjanovic

Margarita Martínez med familj. Foto: Arijana Marjanovic

En annan grupp som blivit hårt utsatta under 2012 är de människor som organiserat sig för att försvara sin mark mot stora megaprojekt som exempelvis gruvor, vattenkraftverk, motorvägar etc. Under 2012 mördades sju så kallade ambientalistas (ungefär “miljökämpar”) i Mexiko, i delstaterna Oaxaca, Chihuahua och Guerrero.

Stor demonstration mot gruvdrift i Chiapas. Foto: Luz de Alba Belasko

Stor demonstration mot gruvdrift i Chiapas. Foto: Luz de Alba Belasko

I Chiapas rapporterade zapatisternas civila styrelseråd om ett tiotal attacker mot olika samhällen under året. Det handlade om avhysningar, våld och hot från regeringstrogna eller polis och militär samt stora stölder av grödor, vilket gav upphov till en mycket spänd situation framförallt i samhällena San Marcos Avilés och Comandante Abel.

Zapatisterna mobiliserar igen

Den 21 december 2012, samma datum som mayakalendern gick in i en ny era, möttes fem städer i Chiapas av tusentals zapatister som under tystnad marscherade in och fredligt ockuperade städerna i några timmar innan de, utan ett ord, drog sig tillbaka. Detta var den största mobiliseringen av zapatister sedan upproret 1994. I pressmeddelandet som släpptes kort efter gick att läsa: “Hörde ni? Det är ljudet av er värld som faller samman. Och ljudet av vår som återuppstår”.

Därefter har EZLN och Subcomandante Marcos släppt ett flertal kommunikéer där de bland annat tillkännager att de inom en snar framtid kommer att genomföra fredliga aktiviteter tillsammans med andra instanser ur civilsamhället samt att ett stort möte kommer att anordnas i Chiapas, dock finns inget datum fastställt.

På en liten träbro höjdes vänster arm i luften. Foto: Arijana Marjanovic

På en liten träbro höjdes vänster arm i luften. Foto: Arijana Marjanovic

Att skriva en sammanfattning av året som gått i Mexiko är att behöva skriva om våld, försvinnanden, hot, korruption och straffrihet. Men som alltid är det viktigt att försöka se ljusglimtar i mörkret. Trots allt elände ter sig det civila samhället starkare än någonsin. Studentrörelsen #YoSoy132 blev startpunkten för en ny viktig protestvåg och fredsrörelsen Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) har också fortsatt sin kamp, precis som Las Abejas de Acteal, den kristna fredsrörelsen i Chiapas som i år fyllde 20 år och som outtröttligt kräver rättvisa för massakern i Acteal 1997. Flertalet stora forum har hållits i landet under 2012 för att ena motståndet mot storföretag och regeringens planer på megaprojekt i områden utan att rådfråga befolkningen och allt fler samhällen och organisationer säger nej och vägrar upplåta sin mark till projekt som utarmar både jorden och människorna som lever av den.

Trots misshandlade och mördade kamrater fortsätter folk att kräva sina rättigheter och stå upp för sina friheter. Yéssica Bibiana, en av de häktade studenterna efter protesterna i Mexiko City den 1 december får avsluta denna årskrönika. Detta skrev hon inifrån häktet:

“Låt absolut ingen knäcka dig. Våra kroppar är här inne, inlåsta, utsatta, fängslade, men våra hjärtan är starkare än någonsin. Kampen förs med huvudet högt, och framförallt utan rädsla. Om de lyckas knäcka dig kommer de att ha vunnit”

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2013

Läs årskrönikan från Guatemala här och här. En årskrönika från fredsobservatörerna i Colombia finns här.