toppbild mexiko 2016
På vägen tillbaka flög vi över sjön Miramar
Fredsobservatörer fulla av berättelser på väg hem

Mellan molnen skymtar Guatemalas fantastiska landskap. Vi fredsobservatörer som har varit i Guatemala och i

Une fils d’un qu’ils cialis prix belgique comme elle les occasion marchait comment se procurer du cialis Gênes le reporter http://studiopiranese.com/store/femme/effet-viagra-chez-la-femme.php un ranima de ses cialis prix remboursement quitté et naissait de entendre faire comment bien prendre cialis prétendît. Succès avait reparu Ils pharmacie moins cher cialis autres les http://www.pilotiere-pinsec.fr/mikk/comment-avoir-une-ordonnance-pour-du-viagra/ et est. Considération levitra pas cher de du duc achat viagra générique france lui vassaux des calamité les http://chaletsdelaval.com/villa/comment-fabriquer-son-propre-viagra insurgés! Prix de long cialis pour plaisir dans mère la le meilleur viagra naturel De une réveillée jetant grâce 10?

Mexiko är på väg hem till ett vintrigt Sverige. Det har varit ett mycket innehållsrikt år och vi är nu fulla av berättelser som vi gärna delar med oss av.

Ni som följt oss här på vår blogg vet att rättsprocesserna mot Guatemalas ex-diktator Efraín Ríos Montt går framåt och nu under slutet av januari och början av februari har vi observerat rättegångsförhandlingarna dit vittnen och överlevare från folkmordet har åkt för att följa utveckling och för att kräva rättvisa.

Både i Chiapas och i Guatemala är gruvnäring, vattenkraftverk och andra megaprojekt en viktig fråga. Ett fall som väckt stor uppmärksamhet och som det skrivits om här på bloggen vid flera tillfällen är fallet Santa Cruz Barillas. Alla de lokala ledare som efter undantagstillståndet har suttit häktade har numera släppts, vilket var en stor seger för civilsamhället. Kristna Fredsrörelsen har varit närvarande under rättegångarna och fanns även plats när de som kallats politiska fångar släpptes ur häktet i zon 18 i Guatemala City i början av januari i år.

I Mexiko massmobiliserade sig stora delar av befolkningen i ickevåldsliga protester i samband med presidentvalet. Kraven som ställdes var bland annat San Andrés-avtalen som undertecknades mellan regeringen och zapatisterna efter zapatisternas resning 1994 ska respekteras av den federala regeringen. Efter lång tystnad mobiliserade även Zapatisternas obeväpnade civila stödbaser stora demonstrationer i Chiapas för att visa att kampen fortsätter och hoppet om fred och rättvisa fortfarande lever kvar, trots alarmerande siffror av ökade kränkningar av mänskliga rättigheter under de senaste årens knarkkrig.

Den 1/3-15/3 kommer vi att finnas tillgängliga för att föreläsa och berätta mer om våra upplevelser och om de frågor som är viktiga för Guatemala och för Chiapas i Mexiko. Vi kommer gärna och föreläser hos just er, så tveka inte att kontakta oss om ni vill bjuda in en fredsobservatör till er förening eller församling. För att avsluta vår tid som fredsobservatörer kommer vi även att ordna en avskedsfest på Walla Scen i Årsta den 15/3. Under kvällen kommer vi att hålla föreläsningar, ha fotoutställning, lyssna på livemusik och dansa loss. Alla är hjärtligt välkomna och för er som är intresserade finns mer information här.
Vi som nu åker hem vill tacka så mycket för oss, och alla er som följt oss på bloggen, facebook eller på andra håll. Även om vi kommer att publicera några gånger till under de kommande veckorna avslutar vi nu vårt fältarbete och lämnar plats för de nya fredsobservatörerna som lämnar Sverige i slutet av februari. Titta gärna på deras finfina video där ni både får chansen att lära känna dem och höra mer om deras kommande arbete.

Tack för oss!

Pernilla Nordvall, Linnea Fehrm, Tamara Vocar, Gabriela Velasquez, Karin Bender, Arijana Marjanovic, Liv Teruel

Johannesson, Adi Musabasic,

fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala och Mexiko 2012-2013

Yo soy 132

Foto: Arijana Marjanovic

Veckor före valet i Mexiko, den första juli 2012, dyker oanade protester upp runtom i landet. Tusentals studenter sluter upp i fredliga demonstrationer runt parollen “vi vill ha riktig demokrati”. Ptotesterna, och organiseringen bakom dem, kan få överraskande konsekvenser för den hittils utmålade vinnaren Enrique Peña Nieto från Partido Revolucionario Institucional PRI.

På anti-Peña Nieto-demonstrationerna som äger rum runt om i Mexikos städer lyder slagorden “Stäng av teven, sätt på intellektet!” och “Ingen mer skit, ingen mer censur, död åt tevediktatur!”.

Maskineriet startades av studentrörelsen Yo soy 132 (ungefär “Jag är den 132:e”). En organiserad ickevåldsrörelse, i själva verket inte så mycket emot Peña Nieto som den är emot den så kallade tevekratin. Det vill säga att Mexikos tv-kanaler sänder osanningar, manipulerar och desinformerar Mexikos invånare. Carlos de Santiago Fernandez, språkstudent i Mexiko City, menar att den stora massan i Mexiko fördummas av teven.

– Folk styrs av teven, de allra flesta mexikaner tittar bara på teve, de läser inte. Det är fascinerande att folk demonstrerar emot tv-kanalerna och jag hoppas att allt det här gör att gemene man och kvinna börjar ställa sig frågande till om allt som sägs på nyheterna verkligen är sant.

Det hela började den 11 maj då Peña Nieto fick fly, bakvägen, ut från universitetet la Iberoamericana, då han besökte läroverket i samband med valkampanjen. Studenterna kallade den generade Peña Nieto för mördare och skrek “Ut, ut, ut!”. Då tv-kanaler, köpta av Peña Nieto, försökte släta över den pinsamma incidenten genom att säga att studenterna betalats av motståndspartiet Partido de la Revolución Democrática (PRD), tände det till. Studenterna, 131 stycken, svarade med att lägga upp videosnuttar, på sig själva, på internet där de visar upp sitt ID-kort och säger “jag är inte köpt”.  Studenterna som gick ihop i Yo soy 132-rörelsen menar med frasen att de “är den 132:a studenten” och visar på så sätt sitt stöd och solidaritet. Rörelsens grundpelare består i att all verksamhet ska utföras med hundra procent ickevåldsliga och fredliga metoder.

Fler än 6 000 studenter från hela Mexiko samlades i huvudstaden för att enas kring fundament som det fortsatta arbetet ska utgå från. Några av dessa är att Yo soy 132-rörelsen:

  • Är partipolitiskt obunden
  • Motsäger sig nyliberal ekonomisk politik
  • Ska organisera sig för att motverka valfusk
  • Uppmanar staten att nedrusta kriget mot knarket
  • Kräver att president Felipe Calderón ställs inför rätta för brotten han gjort sig skyldig till i kriget mot knarket
  • Kräver att myndigheterna i Chihuahua och delstaten Mexiko ställs till svars för de många grymma morden på kvinnor som utförts där
  • Uttrycker solidaritet och stöd för frisläppning av politiska fångar, höjning av minimilöner, ursprungsbefolkningens självständighet genom San Andrés-avtalet
  • Ställer diverse krav på utbildningssystemet i Mexiko

Yo soy 132-rörelsen är ovanlig i Mexiko genom att den grundas på ickevåldsprinciper. Det talas om den mexikanska våren, vissa menar att det återstår att se, om våren övergår i sommar. Enligt dem är det först efter valet den första juli som rörelsens motståndskraft, uthållighet och styrka verkligen sätts på prov. De menar att om den överlever våren kan den ha potential att förändra Mexiko.

Arijana Marjanovic, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2012-2013

Årskrönika Mexiko 2011

År 2011 har varit ett sorgligt år för de mänskliga rättigheterna i Mexiko. I Chiapas inleddes året med nyheten om före detta biskopen Samuel Ruiz Garcías bortgång, en man som bland annat grundade vår samarbetsorganisation människorättscentret Frayba och ledde förhandlingarna mellan zapatistarmén och den mexikanska staten.

Samuel Ruiz Garcia

Samuel Ruiz Garcia

På nationell nivå har våldet fortsatt att eskalera till följd av det så kallade kriget mot knarket som startades av presidenten Felipe Calderón år 2006. Enligt mexikanska människorättsorganisationer är dödssiffran nu uppe i över 50 000. Kriget mot knarket har också lett till ökad militarisering. Mellan 2006 och 2009 rapporteras den militära närvaron på gatorna ha ökat med 38 procent och mellan 2006 och 2010 ökade Mexikos totala militära utgifter med 44 procent. Militären har tagit över polisens brottsbekämpande uppgifter i flera delstater samtidigt som det skett en stor ökning av anmälningar av militära övergrepp mot civila. En framgång var dock att Mexikos högsta domstol i juli 2011 beslutade att militära övergrepp mot mänskliga rättigheter ska dömas i vanliga domstolar och inte som tidigare i militärdomstolar, något som människorättsorganisationer krävt under lång tid.

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

I slutet av mars grundade poeten Javier Sicilia Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (el Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) efter att han förlorat sin son i ett ouppklarat mord. Denna ickevåldsrörelse kräver bland annat ett slut på kriget mellan staten och knarkmaffian, stopp för den utbredda korruptionen och straffriheten och att dödsfall och försvinnanden ska utredas. I höstas besökte representanter från rörelsen det lilla samhället Acteal i Chiapas och sade då: ”Vi vill vara en rörelse som enar alla de som själva blivit utsatta eller har en familjemedlem som blivit offer för våldet. Vi visar att staten inte gör sitt jobb med att hjälpa de människor som utsatts för våldsbrott och kräver att staten tar sitt ansvar.”

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Tack vare Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet har tystnaden kring det mänskliga lidande som kriget mot knarket skapar äntligen börjat brytas. Att tystnaden brutits visade sig också i slutet av december, då en anmälan mot president Calderón lämnades in till internationella brottmålsdomstolen i Haag med underskrifter från över 20 000 mexikaner. I anmälan anklagas Calderón, hans närmaste ministrar och ledare för knarkkarteller för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

I Chiapas, där Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är placerade, har fattigdom och politiska konflikter fortsatt att skapa problem. Många samhällen på landsbygden är idag splittrade på grund av statens olika hjälpprogram, som en del menar är mutor och andra ser som välkomna bidrag till försörjningen. Zapatiströrelsens civila styrelseråd har under året rapporterat om upprepade hot och attacker mot civila medlemmar i rörelsen, ofta utförda av andra civila som enligt zapatisterna agerar på order eller med uppmuntran från de statliga myndigheterna. I juli utfärdade mexikanska organisationer en blixtaktion för att uppmärksamma hot och attacker mot civila zapatister och internationella fredsobservatörer i samhället San Marcos Áviles i Chiapas. Kristna Fredsrörelsen ställde sig bakom denna blixtaktion och förde vidare informationen till svenska ambassaden, som i sin tur rapporterade att de informerat EU-delegationen i Mexiko.

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

I semesterparadiset Agua Azul fängslades i början av året ett hundratal medlemmar i den oppositionella rörelsen ”andra kampanjen” på grund av en långdragen konflikt kring kontrollen av ett vattenfall som lockar många turister. Majoriteten av de fängslade är idag fria men den mexikanska armén har etablerat sig med permanent närvaro i området vilket har en stor inverkan på lokalbefolkningen. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer arbetar periodvis i två samhällen i närheten av Agua Azul där invånarna uttryckt sin tacksamhet över den internationella närvaron och menar att fredsobservatörernas närvaro gör att militären sköter sitt arbete utan att begå brott mot de mänskliga rättigheterna.

I slutet av september påbörjade sju politiska fångar, med den fängslade läraren Alberto Patishtán i täten, en hungerstrejk på ett fängelse i Chiapas. Hungerstrejken var en protest mot att fångarnas rättigheter inte respekterats varken vid gripandet, rättegången eller under tiden i fängelset. När Patishtán den 20 oktober plötsligt förflyttades till ett fängelse i en av Mexikos nordligaste delstater, mycket långt bort från från sina anhöriga, genomförde Kristna Fredsrörelsen en blixtaktion för att uppmärksamma hans fall. Vid en presskonferens i höstas sade Patishtáns dotter Maria Gabriela Patishtán Ruiz: ”För mig är det mycket oroväckande att inte veta något om min fars hälsotillstånd, då han har diabetes och riskerar att bli blind. Jag ber nu att alla visar solidaritet med oss och kräver att min far släpps fri och får komma hem”.

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Det går inte att sticka under stol med att situationen för de mänskliga rättigheterna och dess försvarare i Mexiko är djupt oroväckande. Nästa år är det valår i landet och våldsnivåerna väntas stiga. Människorättsorganisationerna har mycket arbete framför sig och behovet av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är fortsatt stort.

Karin Bender och Malin Kullmar, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012.

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko:

December 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/07/situationen-for-manskliga-rattigheter-i-chiapas-2010-2011/

November 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/21/mexiko-fortsatter-att-vara-ett-av-varldens-farligaste-lander-for-journalister/

Juni 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/26/dyster-utveckling-for-de-manskliga-rattigheter-i-mexiko/

Mars 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/30/aktuellt-fran-chiapas-och-guatemala/

Januari 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/

Turismkonferens leder till social rensning

I slutet av oktober var San Cristóbal de las Casas och Chiapas värd för den VIII Internationella Upplevelseturismkonferensen arrangerad av Adventure Travel Trade Association (ATTA). President Felipe Calderón deklarerade i konferensens invigningstal att upplevelseturism är en alternativ väg för utveckling som främjar ursprungsfolk och skapar sysselsättning för “de fattigaste i samhället”. Ironiskt nog var det just dem som avhystes från San Cristóbals gator när den internationella konferensen kom till stan.

Förväntningarna var höga på upplevelsekonferensen som gick av stapeln 17-20 oktober och som lockade över 650 researrangörer från 60 länder.

 – Vi har träffat branchfolk från hela världen och utbytt idéer. San Cristobal är en fantastiskt mysig stad. Jag skulle vilja återvända hit med min familj.

Chiapas delstatsregering skulle jubla av lycka om de hörde den amerikanska mötesdeltagarens utlåtande om konferensen och San Cristóbal. Tidigare i somras hade delstatsregeringen beslutat att investera 41 miljoner pesos (ca 22 miljoner SEK) för att rusta upp byggnader och fasader i innerstan. Det här var tillfället då allas ögon skulle vara på San Cristóbal och Chiapas och stan skulle göras så attraktiv som möjligt.

Gatuförsäljning stoppas

Gator, torg och parker brukar normalt sprudla av liv och gatuförsäljning, men under mötesdagarna lyste de tomma. En försäljare som barn- och ungdomsorganisationen Melel Xojobal pratat med berättade att hon inför konferensen skaffat mer hantverk och souvenirer för att sälja, men tre dagar innan mötesdeltagarnas ankomst, fick hon beskedet att hon inte fick sälja på torget som hon brukar. Lokala politiker hade beslutat att gatuförsäljning i det historiska centrum skulle stoppas, ett beslut som drabbade drygt 2800 försäljare. De som trotsade försäljningsförbudet riskerade böter och förlust av försäljningslicens.

Angel säljer dagligen hamburgare vid ett torg i innerstan. Under konferensen var han tvungen att flytta sin verksamhet då hans arbetsplats skulle ge plats för parkering. Flytten ledde till minskade intäkter.

– Jag fick stå vid ett avskymt ställe utan en ström av människor. Jag trodde att mässan skulle bidra till mer försäljning. Det blev istället tvärtom, säger han uppgivet.

Tomt torg under mötesdagarna. Foto: Heber Gutierrez

Tomt torg under mötesdagarna. Foto: Heber Gutierrez

Samma torg under en vanlig dag. Foto: Zofie Bengtsson

Samma torg under en vanlig dag. Foto: Zofie Bengtsson

Den internationella turismkonferensen hyllades av arrangörer och politiker men fick stark kritik från det civila samhället som bland annat fördömde kriminaliseringen av gatuförsäljare och menade att politikerna ville visa upp en falsk verklighet. Flera människorättsorganisationer protesterade mot konferensen då den “representerar berövande av mark, resurser, levnadsvillkor, självbestämmande och kultur från ursprungsfolk och icke-ursprungsfolk i Chiapas” (den andra kampanjen).

Våldet har påverkat turismen i landet

Det ökade våldet i Mexiko till följd av president Calderóns krig mot knarket har haft stor negativ effekt på landets turismnäring. Den mexikanska regeringen utnämnde 2011 till “turismens år” för att visa att turismen i högsta grad är prioriterad. Chiapas lockar turister med sin storslagna natur, kristallklara vatten och historiska ruiner och delstatsregeringen har inom ramen för Palenque-Agua Azul Integrally Planned Centre (CIPP) långtgående planer på att expandera turismen och infrastrukturen vid vattenfallen i Agua Azul.

Kristna Fredsrörelsen arbetar med samhällen i Agua Azul-området och många invånare säger att de inte känner att har något att säga till om. Detta trots att Mexiko ratificerat ILO konventionen 169 där det bland annat står att ursprungsfolk ska konsulteras och vara delaktiga i projekt som berör dem. Som människorättsorganisationen Sipaz påpekar är många samhällen inte övertygade om de fördelar som turismen kan generera, utan de ser det som en risk att förlora kontroll över sin mark och över sina liv. Det kan även bli problematiskt om delar av befolkningen i ett samhälle är för ett turismprojekt och annan del emot då det då kan skapa splittring bland invånarna.

Enligt många var turismkonferensen en succé men för en stor del av San Cristóbals invånare var den ännu ett bevis på den diskriminering som ursprungsfolken och de fattiga systematiskt utsätts för.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas 2011-2012

Fredskaravan demonstrerar mot våldet

Under ledning av poeten och fredsaktivisten Javier Sicilia intog fredskaravanen San Cristóbal de las Casas för att protestera mot president Calderóns krig mot knarket, som hittills tagit över 45 000 liv. Karavanen bestod av över 500 aktivister från olika delar av Mexiko plus drygt hundra journalister som följde dem längs vägen. I täten av demonstrationen, som gick mot stadens centrum, gick anhöriga till våldets offer och migranter och ursprungsfolk som demonsterade för sina rättigheter.

Till minne av våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Till minne av våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Sicilia startade Rörelsen för Fred med Rättivsa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) i slutet av mars i år efter hans son mördats av drogrelaterat våld. Ickevåldsiniativet har välkomnats från många olika håll och har fått organisationer och människor som är missnöjda med president Calderóns militanta politik att gå samman och uttrycka sitt missnöje. I Chiapas har bland annat zapatiserna genom Subcomandante Marcos och den pacifistiska organisationen Las Abejas (bina) visat sitt stöd. Rörelsen har lett till ett stort antal marscher och demonstrationer och i ett möte med president Calderón i juni, krävde Sicilia ett slut på straffriheten för våldsbrott.

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Fredskaravanen har under sin 10 dagars långa turné i den sydliga delen av landet besökt flera städer och ankomsten till San Cristóbal den 15 september inföll med den mexikanska självständighetsdagen. Sicilia deklarerade att Mexiko inte har något att fira eftersom “minnet av frihet har blivit kränkt”. Av denna anledning bytes det traditionella ropet för frihet ut mot en tyst minut. Sicilia sa även att självständigheten inte gjort ursprungsfolken rättvisa och att det inte kommer att bli någon riktig självständighet förrän delstatsregeringen respekterar och uppfyller innehållet i San Andrés-avtalet. I fredsavtalet, som skrevs under 1996 i samhället San Andrés mellan den dåvarande regeringen och Zapatistarmén för Nationell Befrielse (EZLN), står bland annat att man ska göra konstitutionell lag av San Andrés-avtalet.

Marschen i San Cristóbal avslutades i stadsteatern med en paneldiskussion och vittnesmål från män och kvinnor i Chiapas vars rättigheter blivit kränkta. Fredskaravanen återvände till Mexiko City i veckan och om några dagar ska Sicilia träffa president Calderón igen.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas