toppbild mexiko 2016
“Vi vill bli respekterade som urfolk och som migranter”

Idag på Internationella dagen för migranter presenterar vi Pedro Mariano Gómez Pérez, 19 år, från en gräsrotsrörelse för urfolk och migranter i Chiapas (CIMICH). Pedro Mariano är tsotsil urfolk från samhället Poconichim i Chiapas bergsområde. När han var 12 år migrerade han till Mexiko City för att arbeta.

IMG-20171109-WA0001

Foto de Pedro Mariano Gómez Pérez

CIMICH är skapad och drivs av personer som tillhör urfolk och som själva har migrerat. Deras uppdrag är att integrera återvändande migranter och utbilda unga om deras rättigheter om de en dag själva migrerar.

”Det är inte säkert att migrera”, säger Pedro Mariano som reste till Mexiko City som tolvåring för att arbeta på ett bygge. Trots det, fortsätter unga att lämna sina byar och samhällen.

”En anledning till att vi migrerar är för att vi vill kunna fortsätta studera när våra föräldrar inte har några pengar, för att betala skolavgifter eller sina böcker. Det är då vi bestämmer oss för att lämna,” berättar Pedro Mariano.

Uppgifter pekar på att fattigdomen bland urfolk i Mexiko fortsätter att vara oproportionerligt hög i jämförelse med befolkningen i allmänhet. Siffror från ett statligt institut som utvärderar social utveckling visar att medan 77.6 procent av de som identifierar sig som urfolk lever i fattigdom eller extrem fattigdom, så är siffrorna bland den resterande befolkningen 41.0 procent.

”I mitt fall så blev min mamma sjuk och vi hade inte råd att köpa medicinerna hon behövde. Vi hade ingenting. Det var då jag bestämde mig för att åka trots att jag inte ens pratade spanska på den tiden. Jag ville studera, jag ville uppnå något.”

Pedro Mariano hade blandade känslor när han lämnade sin familj och sitt hem.

”När jag gick hemifrån kände jag mig ledsen och glad på samma gång. Jag var rädd för vad som skulle hända mig under vägen. Men jag hade tur, jag fick jobb när jag kom fram även om jag var tvungen att överleva på 100 pesos (ung. 50 SEK reds. anm.) de första två veckorna innan de betalade min lön.”

Efter två månader i Mexiko City reste Pedro Mariano hem igen för att kunna fortsätta i skolan när den nya terminen började. Idag, sju år senare, studerar han till jurist och vid sidan av studierna engagerar han sig i CIMICH.

”Jag ser att man inte respekterar urfolken i Chiapas, det finns mycket diskriminering. Jag känner och ser den diskrimineringen, folk uttrycker saker som jag inte ens vill återberätta här. I workshoparna som vi i CIMICH ger försöker vi stärka vårt värde och respekten mot oss som urfolk och migranter.”

Text och bild: Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Människorättsrörelser i gemensamt motstånd mot gruvdriften i Chiapas.
DSC_0101mindre

Foto från pilgrimsvandringen mot utvinningsindustrin i Chicomuselo. Foto: Emelie Lundberg

Under två dagar samlades ett 20-tal rörelser från hela Chiapas i det lilla bergsamhället Grecia för att i samlad grupp genomföra en pilgrimsvandring i motstånd mot gruvdriften i området. Kristna Fredsrörelsen var där och medföljde människorättscentret Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de Las Casas (Frayba) och Padre Marcelo med Pueblo Creyente.

Tidigt på morgonen lämnade vi San Cristobal de las Casas för den sex timmar långa resan upp i bergen i sydöstra Chiapas. Församlingar, människorättscenter och sociala rörelser samlades för att gemensamt manifestera rätten till ett värdigt liv och sätta stopp för gruvdriften i Chiapas.

DSC_0043mindre

Foto på utsikten från samhället Grecia, där det förhandlas om att återuppta gruvverksamhet. Foto: Anja Grahn

Nya kraftantag

Gruvmotståndet i Chichomusuelo är aktuellt igen efter att ett gruvföretag åter vill öppna en gruva i samhället Grecia. En gruva vars aktiviteter stängdes ner 2009 efter lokala konflikter och mordet på människorättsförsvararen och gruvmotståndaren Mariano Abarca Roblero samma år. Det 50 år långa kontraktet med staten om att kunna bruka gruvan finns dock fortfarande kvar och kan därför sättas i verk. Vägarna som behövs för att frakta mineralerna ägs däremot av lokalbefolkningen och därför har det nu uppstått konflikt, då det nya gruvföretaget behöver kunna bruka vägarna. Åsikterna är delade hos lokalbefolkningen om huruvida gruvdriftverksamhet i området skulle vara till fördel eller nackdel för folket.

(mer…)

“Det som främst försvårar arbetet för de mänskliga rättigheterna är att vi slutar göra det vi gör”
ZonaUrbanaTonalá5

Bild tagen i centrala Tonalá av Nataniel Hernández Nuñez

Det har gått över en vecka sedan den största jordbävningen på över 100 år ägde rum i Mexiko. Marken skakar fortfarande av alla efterkommande jordskalv. Samhällena som rapporterats ha mest skador är belägna längs kusten i Chiapas och Oaxaca, där jordbävningen lämnade efter sig byggnader i ruiner och flera människor skadades. Dessutom försvårar de markant arbetet för de människorättsorganisationer som är på plats.

(mer…)

Riskfyllt engagera sig för mexikanska präster

Inom den katolska kyrkan i Mexiko finns en lång historia av engagemang i sociala frågor. Runt om i landet engagerar sig församlingar, präster, nunnor och munkar för människors rättigheter – för migranter, för urfolk, för rätten till mark och till sjukvård. Urfolksprästen och ledaren av den sociala rörelsen Pueblo Creyente de Simojovel (”Det troende folket i Simojovel”), Marcelo Pérez Pérez, som vi vid ett flertal tillfällen har skrivit om här på bloggen, är ett exempel på en av alla de positiva krafterna i det mexikanska samhället.

dsc_0103-001

El Pueblo Creyente Simojovel och prästen Marcelo Pérez under en pilgrimsvandring till stöd för de strejkande lärarna då Kristna Fredsrörelsen närvarade som observatörer. Foto: Julius Copcutt

Men att vara präst och arbeta med mänskliga rättigheter är inte helt ofarligt. Under de fyra senaste åren har 15 katolska präster mördats i Mexiko. Bara under september i år mördades tre präster; två av dem i delstaten Veracruz och en i delstaten Michoacán.

”Jag ser det som ett hot mot alla präster i Mexiko,” säger prästen Marcelo. ”Det är en varningssignal.”

Marcelo är verksam som präst i samhället Simojovel, (mer…)

Musik och manifestation till försvar av Moder Jord

För människorättscentret CDH Digna Ochoa har kampen för land och markrättigheter under de senaste åren kommit att bli ett av deras mest prioriterade arbetsområden. I söndags anordnade centret, tillsammans med flera andra organisationer, ett event i samhället Pijijiapan för att uppmana de närliggande samhällena att ansluta sig till försvarandet av regionens naturresurser. Något som flera menar idag hotas av storföretagens exploatering.

Deltagare i manifestationen Foto: Valentina Barchiesi

Deltagare i manifestationen Foto: Valentina Barchiesi

PIJII2

Deltagare i manifestationen Foto: Valentina Barchiesi

Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer närvarade under eventet som inleddes med en manifestation där hundratals personer i alla åldrar hade samlats i den tryckande värmen för att, med plakat och slagord, förmedla sina budskap; ”Nej till de storskaliga projekten som exploaterar vår region och ja till livet! ”  (mer…)