toppbild mexiko 2016
frayba_tuxtla_presos
I Chiapas krävs det rättvisa för hungerstrejkande fångar

Det har nu gått mer än hundra dagar sedan fem fångar i Chiapas påbörjade en hungerstrejk för att kräva rättvisa och frihet. Människorättscentret Frayba, som Kristnafredsrörelsen i Mexiko medföljer sedan 2015, ser mycket allvarligt på situationen för de hungerstrejkande, som har anmält att de utsatts för tortyr och hindrande av rättvisan.

Den 15 mars i år började fem fångar tillhörande urfolket tzotzil en hungerstrejk för att få till stånd en lösning på den oklara rättsliga situation de befinner sig i sedan flera år. Enligt Frayba är samtliga dömda på mycket vaga grunder och i flera fall har de inte ens fått tillgång till sina domar. Adrián Gómez Jiménez, till exempel, hade efter att ha varit frihetsberövad i mer än tio år fortfarande inte sett sin dom när hungerstrejken började.

Idag hungerstrejkar fortfarande fyra av de fem fångarna. Beslutet att hungerstrejka är enligt dem själva ”en desperat åtgärd för att få tillgång till rättvisa och frihet”. Förutom att de anmält att de utsatts för tortyr och hindrande av rättvisan, har de även anmält att de inte fått adekvat läkarvård och att förhållandena i fängelset inte är drägliga.

SweFOR har vid flera tillfällen medföljt Frayba under olika aktiviteter gällande de hungerstrejkande fångarna. Vi närvarade till exempel under en fastedag som gjordes för att uppmärksamma hungerstrejken. Då framfördes bland annat krav på att staten ska uppfylla det löfte som tidigare getts om att anmälningarna om tortyr ska utredas.

SweFOR var också närvarande som observatörer vid ett möte med delstatsregeringen i Chiapas, där Frayba och familjemedlemmar till fångarna återigen krävde frihet för de hungerstrejkande. Vid detta möte lovade delstatens representanter att samtliga hungerstrejkande fångar skulle få adekvat behandling. Men än idag har inget skett. Tillgången till rent dricksvatten är begränsad och fångarna har fortfarande inte fått adekvat läkarvård. Släktingar rapporterar att det de senaste dagarna har skett en oroväckande försämring av hälsoläget för flera av de hungerstrejkande.

Med anledning av den mycket allvarliga situationen har Det nationella nätverket Red TdT – ’Todos los derechos para todas y todos’ (Alla rättigheter till alla), författat en skrivelse till Chiapas guvernör Rutilio Cadenas där de uttrycker sin oro. Red TdT har samtidigt begärt att få tillgång till information om fångarnas respektive fall, vilket hittills inte har beaktats. Red TdT påpekar också att den mexikanska staten har skyldighet att utreda fall av tortyr och att se till att all tortyr upphör.

Även Frayba driver en aktion riktad till delstatsmyndigheterna: en namninsamling med krav på adekvat läkarvård för fångarna samt gehör för fångarnas begäran om omedelbart frisläppande på grund av kräkningar mot deras mänskliga rättigheter begågna under fångenskapen och under de juridiska processerna.
.
Om du vill följa vad som händer finns mer information på spanska på Fraybas hemsida.

Våldet och dess påverkan i den mexikanska valprocessen

2018 är liksom i Sverige även valår i Mexiko. Årets valperiod har dokumenterats som en av de mest våldsamma någonsin gentemot de politiska kandidaterna. Expertanalytiker menar också att de valrelaterade våldsamheterna ha inverkan på civilsamhället, då våldets syfte är att påverka vilken politik som ska komma att styra landet i framtiden.

dav

Foto på papper som signalerar att det där kommer vara en plats för att rösta. Foto: Alejandro Martón Cuñarro

Den 1 juli kallas den mexikanska befolkning till valurnorna för att välja en ny president som ska regera över landet de närmaste 6 åren. I många stater, däribland Chiapas där Kristna Fredsrörelsen har sitt kontor, är det också val av statliga liksom lokala politiker som sitter i 3 år. Bara i Chiapas kommer det delas ut cirka 11 miljoner valsedlar för att välja över 1 700 offentliga positioner.

Detta är ett avgörande val för Mexikos framtid, både nationellt, genom utveckling och implementering av nya lagar liksom ekonomiska projekt, och internationellt genom invandringspolitiken mellan USA och Centralamerika, frihandelsavtal, internationella avtal liksom FN:s universella periodiska granskningen (UPR)  om mänskliga rättigheter som sker nu i november.

(mer…)

Svenska ambassadören besöker Chiapas

Sveriges ambassadör i Mexiko gjorde ett officiellt besök i delstaten Chiapas 12-13 april. Annika Thunborg, Sveriges ambassadör i Mexiko, dedikerade en dag åt att träffa lokala människorättsorganistioner som Kristna Fredsrörelsen medföljer. Vi fick också tillfälle att fråga ambassadören om det arbete som den svenska ambassaden gör för mänskliga rättigheter i Mexiko.

DSC_0153-001

Gruppfoto på organisationer från civilsamhället som deltog ambassadören Annika Thunborg och Kristna Fredsrörelsen. Foto: Alejandro Martín Cuñarro

Mötet med människorättsorganisationer

Under två dagar var Annika Thunborg på besök i Chiapas för att träffa regeringsrepresentanter och möta olika aktörer från civilsamhället. Andra dagen inleddes med samtal mellan ambassadören och representanter från organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer. Där fick de tillfälle att berätta om sitt arbete för mänskliga rättigheter samt om sin situation som människorättsförsvarare i Chiapas, liksom lyfta specifika teman såsom korruption, drogkarteller, multinationella företag och om gruvdrift som förgiftar mark och vattendrag. De berättade också om kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, hot mot människorättsförsvarare, oro över den nya lagen om intern säkerhet, om diskriminering mot urfolk och den militära närvaron i Chiapas. Organisationerna lyfte också oro för den allvarliga situation som råder efter jordbävningen som drabbade Chiapas förra året och om avsaknaden av stöd från regeringens sida.

(mer…)

Delegationsresa efter jordbävningen i Chiapas den 7 september
2p

Ett skadat hus i samhället Huizachal (Tonalá). Foto: Elena Arnaiz

Två månader efter de stora jordbävningarna som drabbade Mexiko under september månad, uttrycker flera människorättsorganisationer oro över hur de statliga och lokala myndigheterna har förvaltat bistånd och (utebliven) hjälp till de drabbade samhällena. Under osäkra förhållanden väntar fortfarande tusentals personer på att hjälpen skall komma.

Den sjunde september i år inträffade en jordbävningen med en magnitud på 8.2 grader i Chiapas, beläget i södra Mexiko. Jordbävningen som hade sitt epicenter 10 mil från Chiapas kust har drabbat invånarna i området mycket svårt.

(mer…)

Människorättsrörelser i gemensamt motstånd mot gruvdriften i Chiapas.
DSC_0101mindre

Foto från pilgrimsvandringen mot utvinningsindustrin i Chicomuselo. Foto: Emelie Lundberg

Under två dagar samlades ett 20-tal rörelser från hela Chiapas i det lilla bergsamhället Grecia för att i samlad grupp genomföra en pilgrimsvandring i motstånd mot gruvdriften i området. Kristna Fredsrörelsen var där och medföljde människorättscentret Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de Las Casas (Frayba) och Padre Marcelo med Pueblo Creyente.

Tidigt på morgonen lämnade vi San Cristobal de las Casas för den sex timmar långa resan upp i bergen i sydöstra Chiapas. Församlingar, människorättscenter och sociala rörelser samlades för att gemensamt manifestera rätten till ett värdigt liv och sätta stopp för gruvdriften i Chiapas.

DSC_0043mindre

Foto på utsikten från samhället Grecia, där det förhandlas om att återuppta gruvverksamhet. Foto: Anja Grahn

Nya kraftantag

Gruvmotståndet i Chichomusuelo är aktuellt igen efter att ett gruvföretag åter vill öppna en gruva i samhället Grecia. En gruva vars aktiviteter stängdes ner 2009 efter lokala konflikter och mordet på människorättsförsvararen och gruvmotståndaren Mariano Abarca Roblero samma år. Det 50 år långa kontraktet med staten om att kunna bruka gruvan finns dock fortfarande kvar och kan därför sättas i verk. Vägarna som behövs för att frakta mineralerna ägs däremot av lokalbefolkningen och därför har det nu uppstått konflikt, då det nya gruvföretaget behöver kunna bruka vägarna. Åsikterna är delade hos lokalbefolkningen om huruvida gruvdriftverksamhet i området skulle vara till fördel eller nackdel för folket.

(mer…)