toppbild mexiko 2016
Gör en insats för människorättsförsvarare i Latinamerika!

“Uppgifter från finska Hufvudstadsbladet och pressmeddelanden från organisationer i Mexiko gör gällande att en finsk medborgare och en mexikansk medborgare ska ha dödats. Enligt den mexikanska tidningen La Jornada attackerades en delegation av internationella observatörer när dessa var på väg till samhället San Juan Copala för att överlämna kläder, mat och filtar.”

Affisch från Oaxaca: "Vi kräver frihet och de skickar militärer." Foto: Aron Lindblom.

Affisch från Oaxaca i Mexiko: “Vi kräver frihet och de skickar militärer.” Foto: Aron Lindblom.

Raderna ovan skrev vi här på fredsobservatörernas blogg den 28 april 2010 då vi hade nåtts av den tragiska nyheten om morden på Alberta ”Bety” Cariño Trujillo, mexikansk människorätts-försvarare, och Jyri Antero Jaakkola, internationell observatör från Finland, som dödades när de deltog i en solidaritetskaravan i Oaxaca den 27 april 2010. Morden kom som en chock för många och manade oss på Kristna Fredsrörelsen till handling. Som fredsrörelse får vi aldrig stå tysta inför våld eller övergrepp. Som medföljningsorganisation måste vi använda vårt inflytande och vårt goda rykte för att skydda de som förföljs eller hotas.

Sedan maj 2010 har Kristna Fredsrörelsen drivit på och krävt rättvisa för morden på Bety och Jyri. Vi har genom brev och möten med mexikanska myndigheter uppmanat den mexikanska staten att utreda vad som hände och garantera människorättsförsvarares rätt att arbeta fritt och utan rädsla för våld eller övergrepp. Våra uttalanden till stöd för människorättsförsvarare i Mexiko samlade underskrifter från 16 internationella organisationer 2010, 29 organisationer 2011 och 24 organisationer 2012. Vi har fått svar från Mexikos myndigheter, men än så länge har ingen dömts för morden och enligt personer med insyn i rättsprocessen så har inte mycket hänt med utredningen sedan 2010.

I maj i år fick vi ett brev från Mexikos presidentkontor där de skrev:

“Tack för ert brev, våra medborgares säkerhet är en av de högsta prioriteringarna för den sittande regeringen och vi utkämpar därför i dagsläget en strid mot den organiserade brottsligheten.”

Svaret från presidenten nämnde ingenting om att alla människor har rätt att engagera sig för de mänskliga rättigheterna utan att utsättas för våld, vilket var brevets grundkrav. Den nuvarande situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko är mycket svår. Förra året registrerade den mexikanska människorättsorganisationen ACUDDEH 209 kränkningar av mänskliga rättigheter, vilket motsvarar en ökning med 418 % jämfört med året dessförinnan.

Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer skickas till Colombia, Mexiko och Guatemala för att bistå hotade människorättsförsvarare med skydd och internationell närvaro. Fredsobservatörernas närvaro ska motverka hot men om hot ändå skulle förekomma kan vi också agera med exempelvis myndighetsbesök eller blixtaktioner.

Just nu genomför Kristna Fredsrörelsen en blixtaktion för civilbefolkningen i Bojayá, Colombia, som utsattes för en massaker för tio år sedan. Efter massakern lovade Colombias regering gottgörelse för Bojayás invånare. De skulle få sina mänskliga rättigheter garanterade, inklusive tillgång till sjukvård, arbete och strömförsörjning. Idag, tio år senare, har staten fortfarande inte uppfyllt sina löften, och majoriteten av de som flydde har inte kunnat återvända till sina hem.

Den 25 juni hade blixtaktionen fått 170 underskrifter från våra medlemmar och sympatisörer, men ju fler vi är desto bättre. Klicka här för att läsa mer och skriva under!

Aron Lindblom, programsekreterare Fredstjänst & Internationell Medföljning i Mexiko, Kristna Fredsrörelsen.

Läs 2012 års uttalande för rättvisa för Bety och Jyri (spanska) här, och se vårt svar till Mexikos presidentkontor (spanska) här.

Rättvisa för Bety och Jyri!

Den 27 april 2010 mördades den finländska observatören Jyri Jaakkola och den mexikanska människorättsförsvararen Bety Cariño i ett bakhåll i delstaten Oaxaca, Mexiko. På årsdagen för dessa mord uppmärksammar Kristna Fredsrörelsen återigen fallet och vädjar till de mexikanska myndigheterna att brottet utreds.

Foto: http://lavozdelanahuac.blogspot.mx

Foto: http://lavozdelanahuac.blogspot.mx

Jyri och Bety deltog i en internationell solidaritetskaravan som den 27 april 2010 skulle undsätta San Juan Copala, ett fattigt samhälle på landsbygden där invånarna utropat sig som autonoma efter inspiration från bland andra zapatisterna i Chiapas. På grund av invånarnas politiska sympatier hade San Juan Copala omringats och skurits av från omvärlden av den paramilitära gruppen UBISORT. Den humanitära situationen i San Juan Copala var desperat och fredskaravanen skulle komma till undsättning med filtar, vatten, mat och solidaritet till de boende i San Juan Copala. Karavanen bestod av såväl mexikanska aktivister som internationella observatörer från Finland, Italien och Belgien.

Innan karavanen nått San Juan Copala skedde attacken. Ett tiotal personer skadades och Jyri och Betys liv fick ett tragiskt slut. Sedan dess har rättvisan lyst med sin frånvaro, som i så många andra fall av övergrepp och mord på människorättsförsvarare i Mexiko. Inte mycket har hänt i rättsprocessen, trots att det finns både vittnesmål och misstänkta. Enligt människorättsorganisationer i Mexiko saknas den politiska viljan att driva fallet. Men det mexikanska och internationella civila samhället slutar inte hoppas på att rättvisa en gång ska skipas. I april 2012 genomförde flera organisationer ett protestmöte i Mexiko City och nu förbereds en anmälan mot Ulises Ruíz, som var delstatsguvernör i Oaxaca vid tiden för morden och anses vara ytterst ansvarig för dådet och den situation som invånarna i San Juan Copala tvingas genomleva. Familjen till Bety Cariño kommer också att resa till Finland för att därifrån driva fallet. “Om det är nödvändigt att åka till andra sidan jorden för att söka rättvisa, så gör vi det”, sade Omar Esparza, make till Bety Cariño, till Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Sipaz.

Rättvisa för Bety Cariño och Jyri Jaakola!

Rättvisa för Bety Cariño och Jyri Jaakola!

Idag, den 27 april 2012, minns och hedrar vi Jyri och Bety, två människor som mördades på grund av sitt solidaritetsarbete med de mest utsatta, på grund av sin kamp för de mänskliga rättigheterna. I dagarna har Kristna Fredsrörelsen tillsammans med andra människorätts-organisationer skrivit ett påtryckningsbrev till president Felipe Calderón. Där kräver vi att straffriheten i fallet Jyri och Bety hävs och att staten tar sitt ansvar och gör de utredningar som behövs för att rättvisa ska kunna skipas. Brevet har bland annat undertecknats av Red de Todos los Derechos para Todas y Todos (RedTDT), ett nätverk som samlar 75 olika människorättsorganisationer från 22 delstater i Mexiko.

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2012-2013

Läs vårt brev till den mexikanska staten 27 april 2012 (spanska).

Läs mer om fallet här på bloggen:

2010: Väpnad attack mot observatörer i Oaxaca, Mexiko

2010: Blixtaktion Oaxaca

2011: Ett år sedan morden i Oaxaca

Frige Patishtán!

Idag, den 23 april 2012, startar en internationell kampanj för att frige den politiske fången från Chiapas, Alberto Patishtán. Kristna Fredsrörelsen har uppmärksammat Patishtáns fall sedan 2009 bland annat genom en blixtaktion förra året för hans frisläppande. Som en del i kampanjen skickade vi på hans födelsedag den 19 april ett brev (spanska) till honom i fängelset för att visa vår solidaritet och påminna om att han inte står ensam i sin kamp.

Läraren och den av civilsamhället djupt respekterade människorättsförsvararen Alberto Patishtán har suttit fängslad i snart tolv år. Enligt bland andra människorättscentret Frayba är han oskyldigt dömd för mord på sju poliser år 2000. År 2006 startade han La Voz del Amate (El Amates röst) som består av organiserade fångar inne på Chiapas fängelser och tillsammans utförde de en kollektiv hungerstrejk 2008 som slutade med att hundratals fångar släpptes. I slutet av förra året organiserade Patishtán ännu en hungerstrejk som ledde till fyra fångars frisläppande men själv blev han förflyttad till ett högsäkerhetsfängelse i Sinaloa i norra Mexiko, där han sitter isolerad 200 mil från sin familj och vänner. Alberto Patishtán lider av en svår ögonsjukdom och har hittills inte fått tillgång till rätt behandling. Han får komma ut ur cellen endast 2-3 timmar i veckan och hans möjligheter till kontakt med omvärlden är minimala. Förflyttandet av Patishtán tolkas av flertalet människorättsorganisationer som ett straff för att han organiserat sig för sin och andras frihet.

Förflyttandet har överklagats på delstatsnivå och nyligen kom beslutet att Patishtán ska flyttas tillbaka till Chiapas från högsäkerhetsfängelset i Sinaloa så att han kan vara nära sin familj. Förra veckan överklagades dock detta på federal nivå, det vill säga president Felipe Calderóns regering blandade sig i processen direkt och krävde en prövning av beslutet.

Att avgående president Felipe Calderóns regering nu blandar sig i Alberto Patishtáns fall är uppseendeväckande. Presidenten har nämligen möjlighet att avsluta denna rättsröta genom att ge Patishtán amnesti.  Nu när det är tydligt att hans fall ligger på regeringens bord kräver Kristna Fredsrörelsen tillsammans med de lokala och internationella människorättsorganisationerna som deltar i kampanjen att presidenten tänker om och friger Alberto Patishtán!

Adi Musabasic och Karin Bender, fredsobservatörer för Kristna Fredrörelsen 2012-2013

Den internationella kampanjen för Alberto Patishtáns frigivande kommer även att uppmärksammas av Kristna Fredsrörelsen på Twitter, Facebook och på www.krf.se.

Årskrönika Mexiko 2011

År 2011 har varit ett sorgligt år för de mänskliga rättigheterna i Mexiko. I Chiapas inleddes året med nyheten om före detta biskopen Samuel Ruiz Garcías bortgång, en man som bland annat grundade vår samarbetsorganisation människorättscentret Frayba och ledde förhandlingarna mellan zapatistarmén och den mexikanska staten.

Samuel Ruiz Garcia

Samuel Ruiz Garcia

På nationell nivå har våldet fortsatt att eskalera till följd av det så kallade kriget mot knarket som startades av presidenten Felipe Calderón år 2006. Enligt mexikanska människorättsorganisationer är dödssiffran nu uppe i över 50 000. Kriget mot knarket har också lett till ökad militarisering. Mellan 2006 och 2009 rapporteras den militära närvaron på gatorna ha ökat med 38 procent och mellan 2006 och 2010 ökade Mexikos totala militära utgifter med 44 procent. Militären har tagit över polisens brottsbekämpande uppgifter i flera delstater samtidigt som det skett en stor ökning av anmälningar av militära övergrepp mot civila. En framgång var dock att Mexikos högsta domstol i juli 2011 beslutade att militära övergrepp mot mänskliga rättigheter ska dömas i vanliga domstolar och inte som tidigare i militärdomstolar, något som människorättsorganisationer krävt under lång tid.

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

I slutet av mars grundade poeten Javier Sicilia Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (el Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) efter att han förlorat sin son i ett ouppklarat mord. Denna ickevåldsrörelse kräver bland annat ett slut på kriget mellan staten och knarkmaffian, stopp för den utbredda korruptionen och straffriheten och att dödsfall och försvinnanden ska utredas. I höstas besökte representanter från rörelsen det lilla samhället Acteal i Chiapas och sade då: ”Vi vill vara en rörelse som enar alla de som själva blivit utsatta eller har en familjemedlem som blivit offer för våldet. Vi visar att staten inte gör sitt jobb med att hjälpa de människor som utsatts för våldsbrott och kräver att staten tar sitt ansvar.”

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Tack vare Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet har tystnaden kring det mänskliga lidande som kriget mot knarket skapar äntligen börjat brytas. Att tystnaden brutits visade sig också i slutet av december, då en anmälan mot president Calderón lämnades in till internationella brottmålsdomstolen i Haag med underskrifter från över 20 000 mexikaner. I anmälan anklagas Calderón, hans närmaste ministrar och ledare för knarkkarteller för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

I Chiapas, där Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är placerade, har fattigdom och politiska konflikter fortsatt att skapa problem. Många samhällen på landsbygden är idag splittrade på grund av statens olika hjälpprogram, som en del menar är mutor och andra ser som välkomna bidrag till försörjningen. Zapatiströrelsens civila styrelseråd har under året rapporterat om upprepade hot och attacker mot civila medlemmar i rörelsen, ofta utförda av andra civila som enligt zapatisterna agerar på order eller med uppmuntran från de statliga myndigheterna. I juli utfärdade mexikanska organisationer en blixtaktion för att uppmärksamma hot och attacker mot civila zapatister och internationella fredsobservatörer i samhället San Marcos Áviles i Chiapas. Kristna Fredsrörelsen ställde sig bakom denna blixtaktion och förde vidare informationen till svenska ambassaden, som i sin tur rapporterade att de informerat EU-delegationen i Mexiko.

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

I semesterparadiset Agua Azul fängslades i början av året ett hundratal medlemmar i den oppositionella rörelsen ”andra kampanjen” på grund av en långdragen konflikt kring kontrollen av ett vattenfall som lockar många turister. Majoriteten av de fängslade är idag fria men den mexikanska armén har etablerat sig med permanent närvaro i området vilket har en stor inverkan på lokalbefolkningen. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer arbetar periodvis i två samhällen i närheten av Agua Azul där invånarna uttryckt sin tacksamhet över den internationella närvaron och menar att fredsobservatörernas närvaro gör att militären sköter sitt arbete utan att begå brott mot de mänskliga rättigheterna.

I slutet av september påbörjade sju politiska fångar, med den fängslade läraren Alberto Patishtán i täten, en hungerstrejk på ett fängelse i Chiapas. Hungerstrejken var en protest mot att fångarnas rättigheter inte respekterats varken vid gripandet, rättegången eller under tiden i fängelset. När Patishtán den 20 oktober plötsligt förflyttades till ett fängelse i en av Mexikos nordligaste delstater, mycket långt bort från från sina anhöriga, genomförde Kristna Fredsrörelsen en blixtaktion för att uppmärksamma hans fall. Vid en presskonferens i höstas sade Patishtáns dotter Maria Gabriela Patishtán Ruiz: ”För mig är det mycket oroväckande att inte veta något om min fars hälsotillstånd, då han har diabetes och riskerar att bli blind. Jag ber nu att alla visar solidaritet med oss och kräver att min far släpps fri och får komma hem”.

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Det går inte att sticka under stol med att situationen för de mänskliga rättigheterna och dess försvarare i Mexiko är djupt oroväckande. Nästa år är det valår i landet och våldsnivåerna väntas stiga. Människorättsorganisationerna har mycket arbete framför sig och behovet av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är fortsatt stort.

Karin Bender och Malin Kullmar, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012.

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko:

December 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/07/situationen-for-manskliga-rattigheter-i-chiapas-2010-2011/

November 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/21/mexiko-fortsatter-att-vara-ett-av-varldens-farligaste-lander-for-journalister/

Juni 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/26/dyster-utveckling-for-de-manskliga-rattigheter-i-mexiko/

Mars 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/30/aktuellt-fran-chiapas-och-guatemala/

Januari 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/

Ett år sedan morden i Oaxaca

Rättvisa för Bety Cariño och Jyri Jaakola!

I karavanen som gav sig av den 27 april ingick bland annat lärare som hoppades kunna återuppta undervisningen i samhället, aktivister från ett antal europeiska länder och journalister från den mexikanska tidningen Contralínea. Redan innan karavanen nått San Juan Copala utsattes den för skottlossning.  Två personer dödades i attacken: Bety Cariño, människorättsförsvarare från den mexikanska organisationen CACTUS, och Jyri Jaakkola, internationella observatör och medlem i den finska organisationen Uusi Tuuli (New Wind). Karavanens övriga deltagare flydde hals över huvud in i skogen, där vissa av dem höll sig gömda i flera dagar innan de lyckades ta sig ut ur området.

Det mexikanska civila samhället samt EU med Finland i spetsen reagerade kraftigt och krävde genast en opartisk utredning om vad som inträffat. Oaxacas guvernör vid tidpunkten, Ulises Ruíz – densamme som brutalt slagit ned de omfattande folkliga protesterna i delstaten 2006 – svarade med att misstänkliggöra det internationella deltagandet i karavanen.  Trakasserierna mot invånarna i San Juan Copala eskalerade med fortsatta mord, misshandel och kidnappningar. Ett antal nya karavaner planerades, både till San Juan Copala och därifrån till Mexiko City, men blev antingen stoppade längs vägen eller avlysta i sista stund på grund av nya mord eller hot. I september 2010 gick paramilitärerna till sist in i samhället och tvingade dess invånare att lämna sina hem. Sedan dess har de invånare från San Juna Copala som var lojala med den autonoma kommunen inte kunnat återvända till sina hem.

Under sommaren 2010 hölls guvernörsval i Oaxaca och PRI – Partido Revolucionario Institucional – förlorade guvernörsposten i delstaten för första gången på över 70 år. Den nye guvernören, Gabino Cué från partiet PRD, har lovat att utreda händelserna och göra det möjligt för flyktingarna att återvända hem, men ännu har inte processen kommit vidare. En grundläggande orsak är att flyktingarna från San Juan Copala inte törs vittna, eftersom staten inte kan garantera deras säkerhet, trots att den Interamerikanska kommissionen beslutat om särskilda skyddsåtgärder.

Den 27 april kommer att uppmärksammas av Kristna Fredsrörelsen på två orter i landet:

Stockholm: Café Hängmattan, Södermannagatan 10, T-bana Medborgarplatsen. Klockan 18: Infomöte om Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer. Klockan 19: Minnesstund.

Malmö: Kulturcentret Glassfabriken, Kristianstadgatan 16. Klockan 18-20: ¡Justicia ya! Om San Juan Copala och situationen för urfolk och människorättsförsvarare i Mexiko.

Kristna Fredsrörelsen har skrivit ett brev till mexikanska myndigheter för att be om rättvisa för morden på Bety Cariño och Jyri Jaakkola. Brevet är skrivet på spanska och går att läsa här:

Kristna Freds ber om rättvisa för Bety och Jyri

Front Line Defenders uppmärksammar Kristna Fredsrörelsens brev om Bety och Jyri (obs, länken tycks inte fungera längre i februari 2012)

Artikel på spanska om det aktuella läget i San Juan Copala i Oaxaca, Mexiko: http://contralinea.info/archivo-revista/index.php/2011/04/24/copala-las-armas-se-imponen/?home

Foton tillhörande samma artikel: http://contralinea.info/contraluz/2011/abril/230/?home

Ida Asplund, tidigare fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas, Mexiko (2010-2011).