toppbild mexiko 2016
Årskrönika: Framgångar och utmaningar för de mänskliga rättigheterna i Mexiko

2016 var ett viktigt år för kampen för de mänskliga rättigheterna, något som vi vill belysa genom att sammanfatta några viktiga händelser och fokusera på våra medföljdas aktiviteter. Vid årsslutet kan vi konstatera att läget för de mänskliga rättigheterna i Mexiko, och för de personer och organisationer som försvarar dem, även fortsättningsvis vittnar om en mycket svår och ofta riskfylld situation.

crronica

Pilgrimsvandring i Tuxtla i juli 2016 till stöd av de strejkande lärarna. Foto: Miriam Steinbach

I solidaritet med lärarkåren och mot våldet

Sommaren 2016 i Chiapas präglades minst sagt av omfattande läraruppror mot regeringens utbildningsreformer. I flera månader strejkade stora delar av lärarkåren och ockuperade de centrala delarna av delstatshuvudstaden Tuxtla Gutiérrez. Läs vår krönika från upproret .

Den katolska fredsrörelsen el Pueblo Creyente som samlar medlemmar ur församlingar runt om i Chiapas stack ut som den mest synliga och uttalade i sitt stöd för de strejkande lärarna. Vid fem olika tillfällen genomförde rörelsen, med prästen Marcelo Pérez Pérez i spetsen, marscher, så kallade ”pilgrimsvandringar”, i solidaritet med lärarna. På grund av alla de hot som Marcelo mottagit på grund av sitt sociala engagemang och den utsatta situation han lever i konstant, medföljde Kristna Fredsrörelsen honom samt Pueblo Creyente under deras aktiviteter. (mer…)

ÅRSKRÖNIKA. KrF i Mexiko ser tillbaka på året som gått
IMG_2068

Koordinatör Caroline Andersson och Josefine Sjöberg, fredsobservatör, i samhället Simojovel. Foto: Sanna Sjöblom

God fortsättning kära läsare! Vi fredsobservatörer i Mexiko blickar tillbaka på ett år fullt av aktiviteter, nyhetshändelser, nationella lagreformer och en och annan politisk groda. Det har hänt mycket i Mexiko, men också inom Kristna Fredsrörelsen. Projektet i Chiapas växer så det knakar, vi medföljer nu fler organisationer, gör informationsarbete på spanska och har genomfört en utredning inom det i hela världen superaktuella temat migration. Projektet har dessutom gått igenom en extern utvärdering för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet i Mexiko.

(mer…)

Årskrönika – Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014

”Vivos los llevaron. Vivos los queremos”. Orden står skrivna på husväggar över hela San Cristóbal de Las Casas och varje dag möts vi av budskapet ”Levande förde de bort dem. Levande vill vi ha dem tillbaka”. Det har blivit en välbekant fras sedan natten mellan den 26:e och den 27:e september 2014, en natt som skulle komma att påverka hela Mexiko. Vi kommer minnas år 2014 som året då studenterna från Ayotzinapa attackerades.

Studenter från en lärarhögskola i Ayotzinapa hade rest till staden Iguala i en kapad buss för att demonstrera. Skolan anses vara radikal av många mexikanska myndigheter, och statliga aktörer har tidigare försökt hindra studenternas organisering. Plötsligt stoppades bussarna av den lokala polisen som öppnade eld. Senare under natten, när studenterna höll en presskonferens om det inträffade, kom civilklädda personer till platsen och sköt mot dem. Kaos bröt ut. Totalt dog sex personer och flera andra skadades den natten. 43 studenter fördes bort, och fram till dags datum vet vi inte säkert vad som hänt dem.

Snart stod det klart att både myndigheter och organiserad brottslighet var inblandade i attacken. Under sökandet efter de försvunna studenterna hittades också ett antal massgravar i området. Massgravar där andra kroppar låg begravda.

Attacken mot studenterna från Ayotzinapa har synliggjort omfattningen av hur många människor som utsätts för påtvingande försvinnanden i Mexiko, och blivit ytterligare ett exempel på den straffrihet som ofta råder.

"Ayotzinapa, Chiapas är med er", demonstration i San Cristóbal de Las Casas den 14 november. Foto: Sanna Sjöblom.

Kristna Fredsrörelsen medföljde en demonstration där familjemedlemmar till de 43 försvunna studenterna deltog. Foto: Sanna Sjöblom.

I takt med att nyheten om Ayotzinapa spreds började människor över hela Mexiko mobilisera sig för att kräva statens ansvar och protestera mot den repression mot manifestationer som många människor upplever i Mexiko.

Det som inträffade i Ayotzinapa präglar hela den mexikanska samhällsdebatten och det är ibland svårt att tänka på annat, men när vi gör en tillbakablick inser vi att mycket annat har hänt under året. Händelser som påverkat i stort och i smått. (mer…)

Årskrönika Mexiko 2012

År 2012 blev året då Felipe Calderón avslutade sin sexårsperiod som president med fler än 80.000 döda i det så kallade kriget mot knarket och landet gick tillbaka till PRI-styre under den nya presidenten Enrique Peña Nieto. Det blev ett år då flera människorättsförsvarare och journalister såg sig tvungna att gå i exil efter allvarliga hot. Det blev ett år av fortsatt eskalerat våld, försvunna människor och enorma protester på gator och torg.

Men 2012 blev också året då allt fler samhällen runt om i landet sade nej till storföretags planerade projekt på deras mark, då allt fler organiserade sig i nätverk mot gruvdrift och vattenkraftverk och det blev året då zapatisterna bröt många års tystnad med just – tystnad.

Foto: Arijana Marjanovic

Foto: Arijana Marjanovic

Presidentval kantat av sammandrabbningar och röstfusk

Den 1 juli 2012 var det val i Mexiko och efter en paus på två regeringsperioder gick Mexiko tillbaka till PRI-styre. PRI (Partido Revolucionario Institucional) är partiet som styrde Mexiko i cirka 70 år fram till år 2000. Valet 2012 kantades av stora skandaler, anklagelser om valfusk och röstköp och blev också starten för studentrörelsen #YoSoy132 som riktade stark kritik mot såväl korruptionen, media och den nye presidenten Enrique Peña Nieto. Rörelsen växte sig sedan starkare för att inkludera fler delar ur det civila samhället och har fortsatt sin kritik mot nya regeringen efter valet.

Då Peña Nieto och den nya regeringen tog makten den 1 december utbröt enorma protestdemonstrationer i framförallt Mexiko City och Guadalajara. Protesterna möttes av extremt polisvåld som bland annat ledde till 105 skadade, varav en man som förlorade sitt ena öga och en man som hamnade i koma efter att ha blivit skjuten i huvudet med polisens gummikula. Ett tiotal personer anhölls för brott som kan ge upp till 60 års fängelse och som kan liknas vid terroristbrott. På grund av bristfälliga bevis har samtliga nu släppts, efter stora påtryckningar från fler av landets mest välkända advokater.

Demonstration i Mexiko City 1 december. Foto:kaosenlared.net

Demonstration i Mexiko City 1 december. Foto:kaosenlared.net

Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och studenter skedde också i oktober i Cherán, delstaten Michoacán. Studenter som ockuperat tre skolor i protest mot nya reformer blev brutalt attackerade och bortkörda av polis i en insats som senare blivit hårt kritiserad av olika statliga och civila människorättsorganisationer. 176 studenter anhölls och det rapporterades om extremt polisvåld, tortyr och utomrättsliga gripanden.

Gripna studenter i Cherán, Michoacán. Foto: Koman Ilel

Gripna studenter i Cherán, Michoacán. Foto: Koman Ilel

Flera människorättsförsvarare tvingas i exil

Ännu har ingen årsrapport som beräknat antal attacker och hot mot människorättsförsvarare under 2012 hunnit publiceras men organisationen Acción Urgente para Defensores de Derechos Humanos (Acuddeh) rapporterade 47 kränkningar endast under årets tre första månader, och 209 mellan januari 2011 och mars 2012. Människor som arbetar med försvar av migranters och kvinnors rättigheter har varit speciellt utsatta och flertalet har blivit tvungna att gå i exil. Så är fallet med journalisten och författaren Lydia Cacho som skrivit om handeln med kvinnor och prostitution i Mexiko och som efter flertalet grova hot gick i exil i augusti, för att sedan återvända i oktober. Journalister som skrivit om knarkkartellerna och deras kopplingar till högt uppsatta politiker har också blivit utsatta för många attacker och tillsammans med Honduras är Mexiko det farligaste landet i Latinamerika för journalister. Sedan år 2000 har 80 journalister och fotografer mördats i Mexiko.

Även Margarita Martínez, människorättsförsvarare från Chiapas som efter att ha blivit utsatt för hot och attacker i flera år på grund av sitt och sin makes arbete valde att lämna Chiapas för sin egen och sin familjs säkerhet i juli 2012.

Margarita Martínez med familj. Foto: Arijana Marjanovic

Margarita Martínez med familj. Foto: Arijana Marjanovic

En annan grupp som blivit hårt utsatta under 2012 är de människor som organiserat sig för att försvara sin mark mot stora megaprojekt som exempelvis gruvor, vattenkraftverk, motorvägar etc. Under 2012 mördades sju så kallade ambientalistas (ungefär “miljökämpar”) i Mexiko, i delstaterna Oaxaca, Chihuahua och Guerrero.

Stor demonstration mot gruvdrift i Chiapas. Foto: Luz de Alba Belasko

Stor demonstration mot gruvdrift i Chiapas. Foto: Luz de Alba Belasko

I Chiapas rapporterade zapatisternas civila styrelseråd om ett tiotal attacker mot olika samhällen under året. Det handlade om avhysningar, våld och hot från regeringstrogna eller polis och militär samt stora stölder av grödor, vilket gav upphov till en mycket spänd situation framförallt i samhällena San Marcos Avilés och Comandante Abel.

Zapatisterna mobiliserar igen

Den 21 december 2012, samma datum som mayakalendern gick in i en ny era, möttes fem städer i Chiapas av tusentals zapatister som under tystnad marscherade in och fredligt ockuperade städerna i några timmar innan de, utan ett ord, drog sig tillbaka. Detta var den största mobiliseringen av zapatister sedan upproret 1994. I pressmeddelandet som släpptes kort efter gick att läsa: “Hörde ni? Det är ljudet av er värld som faller samman. Och ljudet av vår som återuppstår”.

Därefter har EZLN och Subcomandante Marcos släppt ett flertal kommunikéer där de bland annat tillkännager att de inom en snar framtid kommer att genomföra fredliga aktiviteter tillsammans med andra instanser ur civilsamhället samt att ett stort möte kommer att anordnas i Chiapas, dock finns inget datum fastställt.

På en liten träbro höjdes vänster arm i luften. Foto: Arijana Marjanovic

På en liten träbro höjdes vänster arm i luften. Foto: Arijana Marjanovic

Att skriva en sammanfattning av året som gått i Mexiko är att behöva skriva om våld, försvinnanden, hot, korruption och straffrihet. Men som alltid är det viktigt att försöka se ljusglimtar i mörkret. Trots allt elände ter sig det civila samhället starkare än någonsin. Studentrörelsen #YoSoy132 blev startpunkten för en ny viktig protestvåg och fredsrörelsen Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) har också fortsatt sin kamp, precis som Las Abejas de Acteal, den kristna fredsrörelsen i Chiapas som i år fyllde 20 år och som outtröttligt kräver rättvisa för massakern i Acteal 1997. Flertalet stora forum har hållits i landet under 2012 för att ena motståndet mot storföretag och regeringens planer på megaprojekt i områden utan att rådfråga befolkningen och allt fler samhällen och organisationer säger nej och vägrar upplåta sin mark till projekt som utarmar både jorden och människorna som lever av den.

Trots misshandlade och mördade kamrater fortsätter folk att kräva sina rättigheter och stå upp för sina friheter. Yéssica Bibiana, en av de häktade studenterna efter protesterna i Mexiko City den 1 december får avsluta denna årskrönika. Detta skrev hon inifrån häktet:

“Låt absolut ingen knäcka dig. Våra kroppar är här inne, inlåsta, utsatta, fängslade, men våra hjärtan är starkare än någonsin. Kampen förs med huvudet högt, och framförallt utan rädsla. Om de lyckas knäcka dig kommer de att ha vunnit”

Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2013

Läs årskrönikan från Guatemala här och här. En årskrönika från fredsobservatörerna i Colombia finns här.

Årskrönika Mexiko 2011

År 2011 har varit ett sorgligt år för de mänskliga rättigheterna i Mexiko. I Chiapas inleddes året med nyheten om före detta biskopen Samuel Ruiz Garcías bortgång, en man som bland annat grundade vår samarbetsorganisation människorättscentret Frayba och ledde förhandlingarna mellan zapatistarmén och den mexikanska staten.

Samuel Ruiz Garcia

Samuel Ruiz Garcia

På nationell nivå har våldet fortsatt att eskalera till följd av det så kallade kriget mot knarket som startades av presidenten Felipe Calderón år 2006. Enligt mexikanska människorättsorganisationer är dödssiffran nu uppe i över 50 000. Kriget mot knarket har också lett till ökad militarisering. Mellan 2006 och 2009 rapporteras den militära närvaron på gatorna ha ökat med 38 procent och mellan 2006 och 2010 ökade Mexikos totala militära utgifter med 44 procent. Militären har tagit över polisens brottsbekämpande uppgifter i flera delstater samtidigt som det skett en stor ökning av anmälningar av militära övergrepp mot civila. En framgång var dock att Mexikos högsta domstol i juli 2011 beslutade att militära övergrepp mot mänskliga rättigheter ska dömas i vanliga domstolar och inte som tidigare i militärdomstolar, något som människorättsorganisationer krävt under lång tid.

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

I slutet av mars grundade poeten Javier Sicilia Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (el Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) efter att han förlorat sin son i ett ouppklarat mord. Denna ickevåldsrörelse kräver bland annat ett slut på kriget mellan staten och knarkmaffian, stopp för den utbredda korruptionen och straffriheten och att dödsfall och försvinnanden ska utredas. I höstas besökte representanter från rörelsen det lilla samhället Acteal i Chiapas och sade då: ”Vi vill vara en rörelse som enar alla de som själva blivit utsatta eller har en familjemedlem som blivit offer för våldet. Vi visar att staten inte gör sitt jobb med att hjälpa de människor som utsatts för våldsbrott och kräver att staten tar sitt ansvar.”

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Tack vare Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet har tystnaden kring det mänskliga lidande som kriget mot knarket skapar äntligen börjat brytas. Att tystnaden brutits visade sig också i slutet av december, då en anmälan mot president Calderón lämnades in till internationella brottmålsdomstolen i Haag med underskrifter från över 20 000 mexikaner. I anmälan anklagas Calderón, hans närmaste ministrar och ledare för knarkkarteller för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

I Chiapas, där Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är placerade, har fattigdom och politiska konflikter fortsatt att skapa problem. Många samhällen på landsbygden är idag splittrade på grund av statens olika hjälpprogram, som en del menar är mutor och andra ser som välkomna bidrag till försörjningen. Zapatiströrelsens civila styrelseråd har under året rapporterat om upprepade hot och attacker mot civila medlemmar i rörelsen, ofta utförda av andra civila som enligt zapatisterna agerar på order eller med uppmuntran från de statliga myndigheterna. I juli utfärdade mexikanska organisationer en blixtaktion för att uppmärksamma hot och attacker mot civila zapatister och internationella fredsobservatörer i samhället San Marcos Áviles i Chiapas. Kristna Fredsrörelsen ställde sig bakom denna blixtaktion och förde vidare informationen till svenska ambassaden, som i sin tur rapporterade att de informerat EU-delegationen i Mexiko.

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

I semesterparadiset Agua Azul fängslades i början av året ett hundratal medlemmar i den oppositionella rörelsen ”andra kampanjen” på grund av en långdragen konflikt kring kontrollen av ett vattenfall som lockar många turister. Majoriteten av de fängslade är idag fria men den mexikanska armén har etablerat sig med permanent närvaro i området vilket har en stor inverkan på lokalbefolkningen. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer arbetar periodvis i två samhällen i närheten av Agua Azul där invånarna uttryckt sin tacksamhet över den internationella närvaron och menar att fredsobservatörernas närvaro gör att militären sköter sitt arbete utan att begå brott mot de mänskliga rättigheterna.

I slutet av september påbörjade sju politiska fångar, med den fängslade läraren Alberto Patishtán i täten, en hungerstrejk på ett fängelse i Chiapas. Hungerstrejken var en protest mot att fångarnas rättigheter inte respekterats varken vid gripandet, rättegången eller under tiden i fängelset. När Patishtán den 20 oktober plötsligt förflyttades till ett fängelse i en av Mexikos nordligaste delstater, mycket långt bort från från sina anhöriga, genomförde Kristna Fredsrörelsen en blixtaktion för att uppmärksamma hans fall. Vid en presskonferens i höstas sade Patishtáns dotter Maria Gabriela Patishtán Ruiz: ”För mig är det mycket oroväckande att inte veta något om min fars hälsotillstånd, då han har diabetes och riskerar att bli blind. Jag ber nu att alla visar solidaritet med oss och kräver att min far släpps fri och får komma hem”.

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Det går inte att sticka under stol med att situationen för de mänskliga rättigheterna och dess försvarare i Mexiko är djupt oroväckande. Nästa år är det valår i landet och våldsnivåerna väntas stiga. Människorättsorganisationerna har mycket arbete framför sig och behovet av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är fortsatt stort.

Karin Bender och Malin Kullmar, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012.

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko:

December 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/07/situationen-for-manskliga-rattigheter-i-chiapas-2010-2011/

November 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/21/mexiko-fortsatter-att-vara-ett-av-varldens-farligaste-lander-for-journalister/

Juni 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/26/dyster-utveckling-for-de-manskliga-rattigheter-i-mexiko/

Mars 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/30/aktuellt-fran-chiapas-och-guatemala/

Januari 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/