toppbild mexiko 2016
Hasta luego Victoria!

Vinterkylan har försvunnit och våren börjar närma sig i San Cristóbal de Las Casas. Att mars månad är på ingång betyder också att tiden i SweFOR Mexiko lider mot sitt slut för en av våra arbetskamrater. Vi tackar henne för denna tid och önskar henne lycka till med framtida projekt!

DSC_0230

Foto: SweFOR México

Victoria har arbetat två år i SweFOR Mexiko. Om några veckor är det dags att ta farväl och påbörja nya projekt.

 Hur känns det att avsluta tiden i Mexiko?

Det är många känslor på en gång! Jag känner mig delad. Det brukar vara så när en har levt på samma plats såpass länge och har ett liv, rutiner etcetera där. Jag är mycket tacksam över att ha fått arbeta med SweFOR Mexiko i San Cristóbal. Det har varit spännande, roligt, ibland svårt, tungt och fint. Jag har lärt mig mycket och har vuxit som person. Nu har jag lite mer insikt i hur arbetet för mänskliga rättigheter fungerar på lokal nivå här i Chiapas. Jag har också lärt mig, efter att ha jobbat i SweFOR som är en internationell organisation där vi arbetar just med skydd av människorättsförsvarare, hur man kan stötta civilsamhället och det otroligt viktiga arbetet de utför, så att de känner att det finns utrymme och möjlighet att fortsätta arbetet för mänskliga rättigheter. För mig var det första gången som jag arbetade med denna aspekt.

Vad har du för planer för de närmaste månaderna?

Jag kommer återvända till mina hemtrakter, till Sverige. Där kommer jag att studera en master i kommunikation och utveckling. Det kommer också bli en process att återintegreras i det svenska samhället efter att ha varit lång tid utomlands. Jag kommer passa på att vara mycket med familj och vänner. Jag kommer även söka jobb och återuppta min aktivistiska sida i olika grupper som fokuserar på kvinnors och ungdomars rättigheter. Mitt intresse för Mexiko och Latinamerika fortsätter bara att växa, jag hoppas att jag kommer kunna arbeta på denna sidan pölen snart igen.

Vad kommer du ta med dig från Mexiko?

Jag tar med mig alla möten, fina stunder och relationer med människorna här; jag kommer också försöka ta med mig lite av livsstilen här, som jag tycker känns lite mer mjuk och mänsklig. Jag kommer att värdesätta vardagliga möten med personer, något som jag känner att en inte alltid gör i Sverige. Här hälsar en alltid och säger smaklig måltid om en går förbi någon som äter till exempel, även om du inte känner personen ifråga. Det skapar en miljö med mindre avstånd människor emellan.
Jag kommer också ta med mig alla erfarenheter kopplade till arbetet med SweFOR, mänskliga rättigheter och lärdomar kring kontexten i Chiapas. Jag har också förstått hur mycket makt det finns i rädsla, hur den används som redskap för att hålla tillbaka människorättsförsvarare och även hur kraftfullt det kan vara med solidaritet och stöd organisationer emellan, för att motverka rädslan.

DSC_0224

Foto: SweFOR México

Vad kommer du sakna?

Jag kommer att sakna samarbetet med människorättsförsvararna här i Chiapas, resorna, aktiviteterna, de mindre formella stunderna med de medföljda, mitt team, mina arbetskamrater, bergen och naturen här, musiken, kulturerna, maten, dansen och alla chiapanesiska hundar.

Har du några rekomendationer för de nya fredsobservatörerna som är på ingång till teamet om några veckor?

Det har varit en mycket berikande tid på flera nivåer för mig. Arbetet är väldigt intressant, man har också möjlighet att påverka utvecklingen av projektet, vilket jag tycker mycket om. Jag känner mig privilegierad som har fått arbeta så pass nära dessa modiga personer som kämpar för att förbättra situationen i Chiapas. En arbetar mycket i grupp vilket jag tycker mycket om, men det kan också vara en utmaning ibland. Det är viktigt att ta hand om varandra i teamet och att ta hand om sig själv. Att ta tid att vila och att ha roligt för att kunna ladda batterierna. För mig är det nyckeln för att orka möta den hårda verkligheten och dagliga utmaningar.

 

Fredsobservatörerna i Mexiko