toppbild mexiko 2016
Våldet och dess påverkan i den mexikanska valprocessen

2018 är liksom i Sverige även valår i Mexiko. Årets valperiod har dokumenterats som en av de mest våldsamma någonsin gentemot de politiska kandidaterna. Expertanalytiker menar också att de valrelaterade våldsamheterna ha inverkan på civilsamhället, då våldets syfte är att påverka vilken politik som ska komma att styra landet i framtiden.

dav

Foto på papper som signalerar att det där kommer vara en plats för att rösta. Foto: Alejandro Martón Cuñarro

Den 1 juli kallas den mexikanska befolkning till valurnorna för att välja en ny president som ska regera över landet de närmaste 6 åren. I många stater, däribland Chiapas där Kristna Fredsrörelsen har sitt kontor, är det också val av statliga liksom lokala politiker som sitter i 3 år. Bara i Chiapas kommer det delas ut cirka 11 miljoner valsedlar för att välja över 1 700 offentliga positioner.

Detta är ett avgörande val för Mexikos framtid, både nationellt, genom utveckling och implementering av nya lagar liksom ekonomiska projekt, och internationellt genom invandringspolitiken mellan USA och Centralamerika, frihandelsavtal, internationella avtal liksom FN:s universella periodiska granskningen (UPR)  om mänskliga rättigheter som sker nu i november.

Det valrelaterade våldet

“Valpolitiskt våld nådde nivåer som aldrig tidigare setts under föregående val.” –  Giancarlo Summa, chef för FN: s informationscentrum för Mexiko, Kuba och Dominikanska republiken.

Sedan valkampanjen började i september 2017 det hittills registrerats 130 mord och 543 attacker mot politiska kandidater. Enligt den “Sjätte rapporten om politiskt våld i Mexiko 2018”, av Etellekt konsulter, har åtminstone 75% av attackerna utförts mot oppositionspolitiker. Flest aggressioner har begåtts landets centrala stater.

Det är dock inte bara de politiska kandidaterna som har vart mål för våldsamma attacker, det har också förekommit stöld av valsedlar i flera stater. I Chiapas rapporterade man tre dagar innan valet valet stöld av  datorutrustning som är nödvändig vid röstning liksom försök till stöld av röstlängden i val-institutens kontor.  Ordförande för den nationella valinstitutet fördömde morden som begåtts i landet och sa i ett uttalande att “våld är oförenligt med demokrati”. Den nuvarande presidenten i Mexiko, Enrique Peña Nieto, sade att” bästa sättet att visa på att vi inte accepterar denna typ av handlingar är att gå och rösta.”  Samtidigt rapporterar civilsamhällsorganisationer flera fall av försök till köp av folks röster, där personer har erbjudits mellan 500 och 5000 mexikanska pesos i utbyte mot sin röst.


Påverkan av valprocessens våld på det civila samhället och människorättsförsvarare.

180628 foto violencia elecciones 1

Bild från nätverkets “Red Rompe el Miedo” hemsida som visar vart det registrerats attacker mot journalister.


Nätverket “Red Rompe el Miedo” (ungefär. Nätverket som bryter rädslan”) skapades 2013 är en nationell plattform som övervakar våld mot människorättsförsvarare och journalister. För 2018 har de utökat övervakningscentraler i landet och ansvariga i Chiapas är människorättsorganisationen Fray Bartolome de Las Casas (Frayba),organisation medföljd av  Kristna Fredsrörelsen.  Nätverket skapades i avsaknaden av säkerhetsåtgärder från statens sida, och består av 70 övervakningscentrum (flera av dessa människorättscenter) som omfattar cirka 700 journalister, människorättsförsvarare och valobservatörer i hela landet.   Sedan den 4 april till valkampanjernas slut (27 juni) i år har nätverket dokumenterat  över 70 attacker bara mot journalister.

Kristna Fredsrörelsen i Mexiko är oroliga över hur detta våldsamma klimat påverkar det mexikanska civilsamhället liksom vilken effekt det kommer få de kommande sex månaderna. Vi är också bekymrad över konsekvenserna av valprocessen gentemot vårt arbete tills de nya förvaltningarna träder i kraft både på federal liksom kommunal nivå  i Chiapas, vilket görs först i december respektive september i år. Detta då en väsentlig del av det skydd vi försöker ge för medföljda människorättsförsvarare och organisationer baseras på vår relation med myndigheterna i de områden dit vi reser och där de har ansvar att garantera säkerheten för människorättsförsvarare.

Kristna Fredsrörelsen i Mexiko