toppbild mexiko 2016
Zoquefolket vandrar för sin mark

Efter att en rad utvinningsprojekt planerats på deras mark organiserar nu zoquefolket sig för att skydda och försvara sin mark och Moder Jord. Runt 6000 personer vandrade genom Chiapas huvudstad Tuxtla Gutiérrez för att visa upp motståndet mot de storskaliga ekonomiska projekten som skulle förgifta deras vatten. “Nej till dödsprojekten” löd ett av slagorden.

DSC_0020

Bakgrunden till organiseringen är en mängd olika initiativ som denna dag förenades i en fem timmar lång vandring. Zoquefolket menar att projekten skulle innebära stora miljökatastrofer då de planerade gruvorna, olje- och kolvätesutvinningarna skulle förgifta deras vatten och många skulle vara tvungna att bryta upp från de marker där de bott sedan generationer. De kräver att deras åsikter ska tas i beaktande. Som urfolk har de också rätt till att bli konsulterade och vara delaktiga i beslut som rör deras traditionella territorier enligt Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk (ILO 169), vilken Mexiko har undertecknat.

Bara dagar innan marschen den 22 juni meddelade Mexikos energidepartement att de kommer att stoppa genomförandet av utvinningsprojekten medan en konsultation genomförs. Men kampen är inte över för det. Zoquefolket måste nu se till att deras röster blir hörda i processen.
Som en samlande kraft vid denna demonstration som också kallades pilgrimsvandring var de olika församlingar där urfolket zoque kommer ifrån; Ixtacomitán, Tecpatán, Chapultenango, Francisco León med flera. Organiseringen fick stöd av Marcelo Pérez, präst i Simojovel församling och numera även katolska kyrkans samordnare kring sociala frågor i delstaten Chiapas.

DSC_0009

På plats fanns fredsobservatörer från Kristna Fredsrörelsen. Hela marschen gick lugnt till men tidigare har zoquefolkets organisering hotats. I februari i år greps en ledare för motståndet i regionen, människorättsförsvararen Silvia Juárez, anklagad för att ha kidnappat borgmästaren i sin hemkommun Tecpatán. Anklagelserna var utan grund och efter påtryckningar från bl. a. människorättscentret Frayba släpptes hon efter 35 dagar, dock med en rad villkor. Kriminalisering är ett vanligt sätt att stoppa civilsamhällets organisering och människorättsförsvarares möjligheter till att utföra sitt arbete i Mexiko.

Text och bild: Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko