toppbild mexiko 2016
Lokalsamhällen på Chiapas kust organiserar sig mot storskaliga projekt

Lokalsamhället Acacoyagua i södra Chiapas har under åtta månader blockerat inträdet till ett gruvprojekt i kommunen. I slutet av mars anordnade Kristna Fredsrörelsens medföljda CDH Digna Ochoa ett möte mellan det lokala motståndet och representanter för jordbrukssamfund i grannkommunen Pijijiapan.

En av deltagarna uttrycker sin oro för situationen de befinner sig i.

En av deltagarna uttrycker sin oro för situationen de befinner sig i. Foto: Philip Krook

– Om gruvdriften fortsätter kommer den att förstöra vår by, vår framtid. Det är inte vi, utan våra barn som kommer att få ta konsekvenserna av den, säger en.
– De plundrar oss med sina gruvor, och vad lämnar de efter sig? De lämnar oss med fattigdom och förorening, säger en annan.
Mötet i Acacoyagua har precis börjat. Deltagarna turas om att vädra sina åsikter.
– Tyvärr har vi ett stort problem här i samhället, säger ägarinnan till huset där mötet håller rum.

Enligt en rapport från 2015 av Ministeriet för social utveckling lever 85,7% av Acacoyaguas invånare i fattigdom, varav 37,9% av dem befinner sig i extrem fattigdom. Men på dagens möte är det en annan problematik som det talas om.

Motstånd, organisering och stöd

I denna kommun, vars namn passande nog översätts till ”De stora herrarnas land” på nahuatl, vill ett gruvbolag utvinna titanium från marken. Lokalbefolkningen motsätter sig detta storskaliga utvinningsprojekt på grund av konsekvenserna det kommer att ha på miljön, såsom föroreningar och jorderosion. För åtta månader sedan satte de upp blockader vid gruvans ingångar så att maskinerna inte kan komma in. Än idag belägrar de platsen vilket har lett till att gruvdriften avstannat.
– Att de lyckats stoppa gruvdriften beror på att folket har organiserat sig, menar Nataniel Hernández, grundare av CDH Digna Ochoa.

Ett annat exempel på en organiserad småort hittar man i kommunen Pijijiapan några mil norrut. Där organiserade sig flera lokalsamhällen och lyckades på så vis deklarera kommunen ”fri från utvinningsprojekt”. Av den anledningen har CDH Digna Ochoa bjudit in representanter från Pijijiapans olika jordbrukssamfund till mötet där tanken är att de två motstånden ska kunna utbyta idéer och erfarenheter.
Efter att ha utbytt information sätter de ett datum för att försöka utforma ett formellt nätverk mellan de olika lokalsamhällena och stärka organisationen mot utvinningsprojekten i regionen.

CDH Digna Ochoa erbjuder juridisk rådgivning och politisk medföljning åt motstånden mot storskaliga utvinningsprojekt i regionen. Genom att, till exempel, följa upp rättsfall mot företagen och anordna möten med myndigheter.

Nataniel Hernández från CDH Digna Ochoa på mötet i Acacoyagua. Foto: Philip Krook

Nataniel Hernández från CDH Digna Ochoa på mötet i Acacoyagua. Foto: Philip Krook

Försvarare av markrättigheter löper stora risker

Med försvarandet av markrättigheter följer även stora risker för de inblandade. Enligt CDH Digna Ochoa har storföretagen diverse strategier för att försvaga motståndet, varav det vanligaste är att erbjuda pengar till medlemmarna för att dra sig ur. Men i Acacoyaguas fall har de även blivit utsatta för smutskastning i media och till och med hotats till döden, berättar de.

I mitten av januari besökte Michel Forst, FN:s special rapportör angående situationen för människorättsförsvarare, Mexiko. Efter besöket presenterade han en rapport där han lyfte fram ett antal farhågor kring försvarare av markrättigheter i landet.

Lokala ledare och försvarare av miljö- och markrättigheter som motsätter sig storskaliga projekt utsätts för våld från personer med kopplingar till företagen som deltar i dessa projekt. Detta våld går ofta ostraffat på grund av ett underförstått eller uttalat stöd från de lokala myndigheterna.

Enligt Nataniel Hernández är delstatsregeringen idag uppmärksam på Acacoyaguas fall på grund av hur uppmärksammad konflikten blivit, men tillägger att det krävs mycket mer för att nå långsiktiga förändringar.
– Även om man har lyckats bromsa utvinningsprojektet så är det en stor utmaning att annullera det helt och hållet, för projektet är en del av regeringens diskurs om ekonomisk utveckling.

Michel Forst valde även att belysa problemet att det väldigt sällan läggs någon vikt vid lokalsamhällets åsikt i frågan.

Det bekymrar mig att antalet tvister förknippade med skyddet av miljö- och markrättigheter fortsätter att växa, i den mån att utvecklingsmodellen och dess hållbarhet inte blir överenskommen med samhällena som påverkas av dessa projekt.

Försvarandet av markrättigheter är en viktig del av CDH Digna Ochoas arbete som fortsätter genom projektet Territoriellt försvar på Chiapas kust. Där vill de att de inblandade lokalsamhällena ska registrera sina mötesprotokoll hos Jordbruksverket för att på så sätt förklara sig motståndare till utvinningsprojekten i sina regioner.
– Det vi vill göra är att tillhandahålla verktyg så att de själva ska kunna fortsätta sin kamp. Och den är viktig, säger Nataniel Hernández. De kämpar för rätten till ett värdigt liv, hälsa och för en ren miljö fri från föroreningar.


Philip Krook, fredsobservatör i Mexiko