toppbild mexiko 2016
Omfattande lärarprotester och oro inför latinamerikanska människorättsförsvarares framtid

Vi fortsätter att sammanfatta några viktiga nyhetshändelser under månaden som gått med fokus på mänskliga rättigheter. I stora delar av Mexiko, men framför allt i de södra delstaterna, har livet och rapporteringen präglats av utbredda protester från lärarfacken och dess sympatisörer. En annan stor nyhet, som chockade många människorättsförsvarare runt om i landet och på kontinenten, är den prekära situation som den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter befinner sig i ekonomiskt.

CIDH-CRISIS-FINANCIERA

Anställda på IACHR protesterar mot den finansiella krisen utanför OAS högkvarter. Foto: facebook.com/CIDH.OEA http://www.lr21.com.uy/mundo/1290708-uruguay-cidh-oea-derechos-humanos-crisis-financieras-ddhh

Oro för de mänskliga rättigheterna – IACHR har slut på pengar

Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) meddelande den 23 maj att man tvingades ställa in delar av sitt arbete på grund av allvarliga problem med finansiering. Det flaggas nu för att situationen är så pass kritisk att så många som 40 procent av personalen kan behövas sägas upp innan augusti om inte mer pengar skjuts till.

IACHR har som uppgift att vaka över att de amerikanska staterna uppfyller de mänskliga rättigheterna för sina medborgare. Kommissionen är en juridisk instans som på många sätt tar vid där de nationella rättssystemen faller kort. Den ses ofta som ett viktigt instrument för att kunna ta brott mot mänskliga rättigheter vidare till en internationell nivå och har i sitt mandat möjlighet att diktera åtgärder som stater måste åta sig.

Kommissionens ovissa framtid är djupt oroväckande för människorättsförsvarare på hela kontinenten. Flera av Kristna Fredsrörelsens medföljda människorättsförsvarare i Mexiko, Guatemala och Colombia lever själva med skyddsåtgärder från IACHR på grund av deras utsatta position och hotbild.

Anledningen till problemet är att medlemsländerna i De amerikanska staternas organisation (OAS) inte bidragit med tillräcklig finansiering samtidigt som stöd från många europeiska länder har uteblivit sedan allt fler människor flyr till Europa från konflikthärdar i Afrika och Mellanöstern. Av de 35 medlemsländerna i OAS har endast fyra bidragit ekonomiskt under 2016.

Civilsamhällesorganisationer från 18 latinamerikanska länder skriver i ett orosbrev till OAS:

 “IACHR är en internationell referens för sitt arbete med att skapa skydd för tusentals människorättsförsvarare som lever liv präglade av hot och kriminalisering i Amerika. Detta organ vakar över urfolkens, dem av afrikansk härkomst, kvinnor och flickors, handikappades, HBTQ-personers och andra kollektivs rättigheter och kamp för att utrota diskriminering”

Kristna Fredsrörelsen skrev den 26 maj ett brev tillsammans med flertalet människorättsorganisationer medlemmar i Coalición de organizaciones por los Derechos Humanos en las Américas, bl. a. CEJIL, WOLA och Acoguate, för att uppmärksamma den oroväckande situationen.

DSC_0002

Demonstration i El Bosque till stöd för de strejkande lärarna och mot polisvåldet. Foto: Julius Copcutt

Lärarfacken i uppror mot utbildningsreform

Den 15 maj utlyste de två nationella lärarfacken strejk i Chiapas och runtom i Mexiko. Strejken föregås av flera månaders protester i hela landet och bakgrunden är en långtgående konflikt kring regeringens utbildningsreformer som antogs vid årsskiftet. I Chiapas har protesterna varit bland de mest intensiva och lärarna har fått sällskap av stora delar av det civila samhället samt föräldrar till skolelever. I delstatshuvudstaden Tuxtla Gutiérrez pågår en konstant manifestation och mångas vardag präglas av blockader och ockupationer av offentliga byggnader. Svaret från staten har i vissa fall varit att skicka in federal polis med tårgas och våld, något som har fått flera tongivande människorättsorganisationer att tala om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kriminalisering av sociala protester.

Enligt regeringen ska reformen förbättra utbildningssystemet bland annat genom att skapa verktyg för fortbildning samt genom att utvärdera lärare individuellt genom standardiserade prov. Men många kritiker menar dock att lagändringen är ett sätt att skylla bristerna i det nuvarande systemet på lärarna och att utvärderingarna endast är ett sätt att göra sig av med personal inför en framtida privatisering av skolan. Genom protesterna försöker lärarfacken att få till en dialog kring innehållet i reformen med en regering som hittills vägrar.

Människorättsförsvararen Martín Ramírez López som Kristna Fredsrörelsen medföljer i Chiapas är själv lärare till yrket och deltog den 31 maj i organiseringen av en marsch i El Bosque till stöd för de strejkande lärarna och mot polisvåldet. Tillsammans med föräldrar till skolungdomar tog civilsamhället i El Bosque en nationell fråga till lokal nivå för att med deras egna ord “rädda och försvara det offentliga utbildningssystemet som är gratis för alla”.

Marschen skedde samtidigt med demonstrationer i hela delstaten Chiapas och även på andra håll i Mexiko. Löpsedlarna pryds sedan tre veckor tillbaka av fler och större protester och upproret som startade den 15 maj ses nu även på gatorna i Mexiko City.

Julius Copcutt, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Resumen en español: Esta entrada de blog es un resumen de algunos hechos recientes en México y en Latinoamérica.
La falta de financiamiento de la CIDH preocupa a la sociedad civil en todo el continente y el futuro es incierto para muchos defensores de derechos humanos que viven bajo riesgos. En mayo SweFOR firmó una carta junto con la Coalición de organizaciones por los Derechos Humanos en las Américas, para mostrar su preocupación ante la situación.
En México y en Chiapas los maestros están en huelga desde el 15 de mayo para protestar la reforma educativa. En El Bosque, Chiapas, el profesor Martín Ramírez López, acompañado por SweFOR, participó en una marcha el 31 de mayo junto con familias que apoyan la lucha de los maestros y que están en contra de la violencia policiaca.