toppbild mexiko 2016
ÅRSKRÖNIKA. KrF i Mexiko ser tillbaka på året som gått
IMG_2068

Koordinatör Caroline Andersson och Josefine Sjöberg, fredsobservatör, i samhället Simojovel. Foto: Sanna Sjöblom

God fortsättning kära läsare! Vi fredsobservatörer i Mexiko blickar tillbaka på ett år fullt av aktiviteter, nyhetshändelser, nationella lagreformer och en och annan politisk groda. Det har hänt mycket i Mexiko, men också inom Kristna Fredsrörelsen. Projektet i Chiapas växer så det knakar, vi medföljer nu fler organisationer, gör informationsarbete på spanska och har genomfört en utredning inom det i hela världen superaktuella temat migration. Projektet har dessutom gått igenom en extern utvärdering för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet i Mexiko.

Nyårsdagen i delstaten Chiapas är, som kanske många av er läsare redan vet, också årsdagen för Zapatisternas (EZLN) uppror 1994. Den första januari 1994 vaknade ett flertal städer och byar i Chiapas upp till belägrade gator, torg och kommunhus. 12 dagar senare förklarades vapenvila. Sedan dess, ända fram till dagens datum, har Zapatisterna fört en fredlig kamp för ett mer demokratiskt, rättvisare och inkluderande Mexiko. Den första januari i år var det 22 år sedan upproret, vilket uppmärksammades med en festival i Zapatistbyn Oventic, strax utanför San Cristóbal de las Casas.

Mexiko, mänskliga rättigheter och internationell kritik

Mexiko har under året fått motta skarp kritik från flera håll. Dels uppmanade FN:s kommitté mot påtvingade försvinnanden Mexiko att “effektivt utreda all eventuell statlig inblandning, samt uttömma alla utredningsmöjligheter” i Ayotzinapa-fallet (som du kan läsa mer om nedan). De fick medhåll i sin kritik av Interamerikanska Kommissionen för mänskliga rättigheter efter att de gjort ett besök i Mexiko i månadsskiftet september-oktober. De menar att påtvingade försvinnanden är ett av de största problemen i Mexiko idag . Antalet försvunna personer i landet uppgår nu till över 26 000 personer.

Manifestation mot påtvingade försvinnanden i Mexico City. Foto: Kerstin Jonsson

Manifestation mot påtvingade försvinnanden i Mexico City anordnad av Comité Cerezo México. Foto: Kerstin Jonsson

FN:s specielle rapportör om tortyr, Juan Méndez, presenterade en rapport som byggde på besök gjorda i landet under 2014, där han fastslog att tortyr är något som används systematiskt i Mexiko, samtidigt som det råder tolerans och likgiltighet från rättsväsendets sida gällande detta.  Mexikanska politiker slog emellertid ifrån sig Méndez kritik. Den dåvarande statssekreteraren för multilaterala frågor och mänskliga rättigheter, Juan Manuel Gómez Robledo, menade att Méndez var oprofessionell och oetisk i sitt uttalande om Mexiko. Gómez fick vid ett senare tillfälle dock stöd för sitt uttalande från dåvarande utrikesministern José Antonio Meade.

Inte bara FN kritiserade Mexiko för människorättssituationen i landet, även USA, den stora bidragsgivaren till det gemensamma Méridainitiativet som ska få bukt med droghandel och organiserad brottslighet i Mexiko, valde att hålla inne flera miljoner dollar i stöd till militären. De ansåg att Mexiko inte uppfyllde sin skyldigheter gentemot mänskliga rättigheter. Beslutet togs av USA efter stora påtryckningar från ett flertal civilsamhällesorganisationer, bland dem WOLA (Washington Office on Latin America).

Mexico City – inte längre en fristad

År 2015 visade sig också innebära ökat våld och utsatthet för journalister och människorättsförsvarare i landet. Huvudstaden, Mexico City, har tidigare setts som en fristad från hot och utsatthet för journalister och människorättsförsvarare. Denna föreställning gick dock totalt i kras den 31 juli 2015. Datumet då fotojournalisten Rubén Espinosa, antropologen och människorättsaktivisten Nadia Vera, Mile Virginia Martín, Yesenia Quiroz Alfaro och Alejandra Negrete hittades mördade i en lägenhet i stadsdelen Narvarte. De brutala morden utfördes som rena avrättningar efter att offren hade våldtagits och torterats. Rubén Espinosa hade under flera år varit verksam som fotograf i delstaten Veracruz, men efter ett flertal hot riktade mot honom på grund av hans arbete, hade han gått i självvald exil en månad tidigare. Nadia Vera hade också flyttat från Veracruz där hon tidigare bott och arbetat. De var båda högljudda kritiker av delstatens guvernör Javier Duarte.

En årsdag kom och gick

26 och 27 september är datum som mexikanerna kommer att minnas under många år framöver. Fallet med de 43 lärarstudenterna, från skolan Rural Normal de Ayotzinapa ”Isidro Burgos” i delstaten Guerrero, uppmärksammades både nationellt och internationellt på ettårsdagen efter deras försvinnande.

Natten mellan 26 och 27 september försvann 43 studenter i Ayotzinapa. Ett monument som rests i Mexico City. Foto: Kerstin Jonsson

Natten mellan 26 och 27 september försvann 43 studenter i Ayotzinapa. Ett monument som rests i Mexico City. Foto: Kerstin Jonsson

Som en del i utredningen tillsattes en oberoende expertgrupp, GIEI – Interdisciplinära gruppen av oberoende experter. De presenterade en rapport i september, i vilken de fastslog att den officiella version som myndigheterna har hållit sig till, där de hävdar att alla 43 studenter brändes på en soptipp för att sedan dumpas i en flod, inte håller.

I januari skickade Kristna Fredsrörelsen ett brev till utrikesminister Margot Wallström, tillsammans med den mexikanska fredsorganisationen Serapaz, för att uppmärksamma Ayotzinapafallet och det påtvingade försvinnandet av de 43 lärarstudenterna. Brevet har diskuterats med UD i Sverige och det ska upp till interpellation i riksdagen, där Hans Linde (V) ska lyfta ämnet. Förhoppningen är att Sverige ska kunna agera till förmån för Ayotzinapafallet och en fortsatt juridisk process.

Knarkboss på rymmen

Vi fick även uppleva en fängelseflykt som skulle platsa i en James Bondfilm, iscensatt av dollarmiljonären tillika knarkbossen Joaquín ”El Chapo” Guzmán. Natten till den 12 juli rymde han genom en specialbyggd tunnel som ledde från hans cell på högsäkerhetsfängelset El Altiplano utanför Mexiko City, på en motorcykel som gick på räls. Efter att ha varit spårlöst försvunnen sedan dess, greps han åter i förra veckan.

Nytt hos Kristna Fredsrörelsen i Mexiko och medföljda organisationer

Under året genomförde KrF i Mexiko en omfattande utredning om migration och de modiga människor som arbetar för att försvara migranters rättigheter. Det blir allt svårare för migranter som försöker att ta sig till USA via Mexiko. Numera ska landet stå för fler deporteringar av centralamerikanska migranter än vad USA gör. Den striktare politiken och det ökade antalet deportationer ska ske på uppdrag från USA, enligt uppgifter från WOLA.

Organisationen CCTI tar upp vittnesmål om tortyr på migranthemmet i Arriaga. Foto: Nanna Sundkvist

Organisationen CCTI tar upp vittnesmål om tortyr på migranthemmet i Arriaga. Foto: Nanna Sundkvist

Under hösten utförde ett externt team en utvärdering av KrFs projekt i Mexiko. Många nya lärdomar och idéer togs upp som vi under året kommer använda oss av för att utveckla projektet. Utvärderarna passade även på att göra en dokumentär om Mexikoprojektet som kommer att släppas detta år.

Under 2015 har KrF inlett två nya medföljningar. Prästen Marcelo, som under året anordnat ett flertal pilgrimsvandringar tillsammans med organisationen El Pueblo Creyente, för att protestera mot korruption. Marcelo har för detta blivit utsatt för flera hot, däribland mordhot. Utöver att närvara vid olika aktiviteter som rörelsen har anordnat, har KrF bl. a. besökt Simojovel tillsammans med FN för att dokumentera de människorättsövergrepp som Marcelo och el Pueblo Creyente har utsatts för. KrF har även påbörjat medföljning av Colectivo contra la Tortura y la Impunidad, CCTI, under året. CCTI, som har kontor i Mexico City, genomförde under året ett projekt i Chiapas då de kartlade tortyr av migranter.

Medföljning av CDH Digna Ochoa under en demonstration i Tonalá. Foto: Miriam Steinbach

Medföljning av CDH Digna Ochoa under en demonstration i Tonalá. Foto: Miriam Steinbach

Vi på Kristna Fredsrörelsen är stolta över att få arbeta med dessa viktiga människorättsförsvarare och glada att fler mexikanska organisationer känner till KrFs arbete och ber om vårt stöd. Nu blickar vi framåt mot 2016 med förhoppning om ett år där människorättsförsvarare uppskattas och respekteras för sitt viktiga arbete för fred och en bättre värld.

Sanna Sjöblom, Josefine Sjöberg och Miriam Steinbach, fredsobservatörer i Mexiko 2015-16

Resumen en español:
Feliz año nuevo! Las observadoras de paz en México mira hacia atrás a un año lleno de actividades, eventos, noticias y reformas legislativas nacionales. Han pasado muchas cosas en México, y el proyecto de SweFOR en Chiapas se está desarrollando. Acompañamos a más organizaciones, difundimos información en español y se hemos realizado una investigación sobre migración, tema actual en todo el mundo. El proyecto también ha pasado por una evaluación externa a fin de que podamos continuar desarrollando nuestro proyecto en México.