toppbild mexiko 2016
Kristna Fredsörelsen på plats under prisutdelning för mänskliga rättigheter

Samuel Ruíz Garcia var mellan 1959 och år 2000 biskop i Chiapas och är fortfarande efter sin död en mycket viktig gestalt för många urfolk och människorättsaktivister runtom i hela Mexiko. Han arbetade för urfolks rätt och för mänskliga rättigheter och ledde även fredsförhandlingarna mellan Zapatisterna och den mexikanska staten under 90-talet. Till minne av jTatik Ruíz delas sedan hans bortgång 2011 ett pris ut till personer, rörelser eller byar som engagerat sig för ett bättre samhälle och för mänskliga rättigheter.

DSC_0029-001
Prisutdelningen inleddes med predikan och bön på tsotsil, ett av de många språk som talas av urfolk i Chiapas. Många stora människorättsorganisationer var samlade, bl. a. Frayba och Serapaz som bådade startades av jTatik Ruíz och som fortsätter att kämpa för ett fredligt samhälle, för urfolks rättigheter och för att Mexiko ska uppfylla mänskliga rättigheter. jKanan Lum betyder på tsotsil ungefär “den som vårdar jorden.” (mer…)

BOKREFERAT. Med hjärtat på rätt ställe. Av syskonen Cerezo Contreras.

Tänk dig tre bröder – 19, 22 och 24 år gamla. De studerar alla på universitet, ekonomi, filosofi, sociologi, i den mexikanska huvudstaden. De är aktiva i studentrörelser, arbetar för ett rättvisare och tryggare samhälle. Omständigheterna gjorde att de, tillsammans med sin syster och ytterligare en bror, fick lära sig det mesta som går att veta om mänskliga rättigheter. I dag är de alla del av en erkänd mexikansk människorättsorganisation, som sedan två år tillbaka medföljs av KrF. Till organisationens 15-årsjubileum skrev de en bok för att dela med sig av sin historia.

Bokomslag Comité Cerezo_till blogginlägg 160118

Under åren som Emiliana och Francisco Cerezo kämpade för sina bröder, lärde de sig också det mesta som går att veta om mänskliga rättigheter och internationella deklarationer. Idag driver de gemensamt människorättsorganisationen Comité Cerezo México.

”Vi var inga ledare, men engagerade och aktiva i den sociala kampen, med en kritisk röst (…)”, förklarar de inledande om sin situation i början av 2000-talet. Några år tidigare, 1994, hade zapatisterna gjort uppror i Chiapas och år 2000 hade det första regimskiftet på 71 år skett i Mexiko – PRI, det sedan årtionden styrande partiet, hade förlorat mot det största oppositionspartiet PAN. Nya vindar blåste därför i landet, med stora förväntningar och nya förhoppningar, och med den nyvalde presidenten Vicente Fox ord ”demokratin har återvänt”. (mer…)

Nästan alla migranter torteras av mexikanska myndigheter

Nio av tio migranter utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling på mexikanska statens deportationscenter. Samtidigt anmäler få övergreppen då de inte litar på de statliga institutionerna och eftersom de ser sig själva som rättslösa.

Foto: Miriam Steinbach

Foto: Miriam Steinbach

Enligt de intervjuer som CCTI – Colectivo contra la Tortura y la Impunidad (Kollektivet mot tortyr och straffrihet) gjorde med migranter i södra Mexiko i juli-augusti 2015, utsattes hela 94 procent för någon form av tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling på de statliga deportationscentren, där de som arresteras hamnar. Kristna Fredsrörelsen medföljde CCTI under intervjuerna på några av de härbärgen för migranter som finns i Chiapas. KrF medföljde även CCTI på presskonferensen i Mexico City den 9 december, då resultaten av intervjuerna presenterades. Vi fick då också tillfälle att presentera KrFs arbete inför den samlade pressen.

Förutom CCTI:s representant Fernando Valadez, deltog även Eduardo Calderón från migranthärbärget Casa Migrante Saltillo i norra Mexiko. Eduardo återgav vittnesmål från migranter som utsatts för övergrepp både på olika deportationscenter och på de statliga tillfälliga boenden som ibland erbjuds migranter. I flera fall hade den gripne fått en våt handduk eller en plastpåse över huvudet, slag mot öronen, hot om sexuellt våld och sexuella beröringar. Många hade också förhindrats från att sova och varken fått mat eller tillräckligt att dricka.

Många vittnen till tortyr

Det allra mest förekommande övergreppet i CCTI:s rapport var att tvingas bevittna när någon annan torterades. Hela 67 procent av de intervjuade uppgav att de utsatts för detta. Nästan lika många, 65 procent, uppgav att de utsatts för hot. Ungefär hälften av migranterna som intervjuades vittnade om att de blivit utsatta för integritetskränkningar och förolämpningar. Många vittnade om överbeläggning, allmänt ohygieniska förhållanden, höga temperaturer, psykologiska övergrepp, tvång och förnedring. 35 procent uppgav att de inte fått tillräckligt med mat eller att maten varit undermålig, och 20 procent vittnade om att de blivit slagna eller tvingats till onaturliga kroppsställningar.

Förutom att migranterna torterades eller utsattes för annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, hölls 78 procent av dem inlåsta i mer än de tillåtna 72 timmarna.  Och trots att det enligt mexikansk lag bara är personal från migrationsverket som får gripa migranter som inte har tillåtelse att vistas i landet, vittnade många om att gripanden också genomförs av både polis och militär.

I en intervju i oktober menade Alberto Donís, föreståndare på ett härbärge i delstaten Oaxaca, att den plan för att förbättra situationen för migranter i södra Mexiko, som den mexikanska regeringen införde 2014, istället har förvandlat gränsområdet till en krigszon.

– Allt prat om mänskliga rättigheter är en lögn, hävdade Donís. I stort sett alla som kommer till vårt härbärge har utsatts för övergrepp av myndigheterna.

Fernando Valadez, CCTI, och xx. Foto: Kerstin Jonsson

Fernando Valadez, CCTI, och Eduardo Calderón, Casa Migrante Saltillo, under presskonferensen i Mexico City . Foto: Kerstin Jonsson

”Mexiko bryter mot internationella konventioner och den egna konstitutionen”

På pappret har Mexiko gjort vittomfattande åtaganden för att förhindra och bestraffa tortyr. Man ratificerade FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 1986, och 1987 ratificerades Den amerikanska konventionen för att förhindra och bestraffa tortyr. En federal lag för att förhindra och bestraffa tortyr antogs 1991.

– Den mexikanska staten är inte bara skyldiga till grova människorättskränkningar mot migranterna, förklarade Fernando Valadez under presskonferensen. Staten bryter även mot den egna konstitutionen och mot internationella lagar och konventioner som man förbundit sig att följa.

Valadez påpekade också att ingen av de intervjuade migranterna hade anmält övergreppen, eftersom de ansåg att systemet inte fungerar, korruptionen är utbredd och de dessutom är rädda. Han hänvisade också till en Amnestyrapport från 2014 där Amnesty konstaterar att:

”Användning av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av militära och polisiära styrkor är fortfarande utbrett över hela Mexiko, vanligen med straffrihet för förövarna.”

Detta förnekas dock av den mexikanska regeringen. Inte ens då Mexiko 2013 stod inför FN:s råd för mänskliga rättigheter erkände regeringens representanter att situationen skulle vara så allvarlig. Samtidigt har Mexikos nationella kommission för mänskliga rättigheter, CNDH,  registrerat 7164 klagomål om tortyr eller annan misshandel mellan 2010 och 2013. Inget av fallen har lett till fällande dom.

Kerstin Jonsson, fredsobservatör i Mexiko 2015-16

Resumen en español: Nueve de cada diez migrantes son sometidos a tortura u otros tratos crueles, inhumanos o degradantes en las estaciones de deportación estatales de México. Sin embargo, los migrantes no denuncian los abusos ya que no confían en las instituciones del Estado y porque no conocen sus derechos. Estos son algunos de los resultados del informe preliminar que presentó el Colectivo contra la Tortura y la Impunidad, CCTI, en una conferencia de prensa en la Ciudad de México en noviembre. SweFOR estuvo presente como observadores internacionales.

ÅRSKRÖNIKA. KrF i Mexiko ser tillbaka på året som gått
IMG_2068

Koordinatör Caroline Andersson och Josefine Sjöberg, fredsobservatör, i samhället Simojovel. Foto: Sanna Sjöblom

God fortsättning kära läsare! Vi fredsobservatörer i Mexiko blickar tillbaka på ett år fullt av aktiviteter, nyhetshändelser, nationella lagreformer och en och annan politisk groda. Det har hänt mycket i Mexiko, men också inom Kristna Fredsrörelsen. Projektet i Chiapas växer så det knakar, vi medföljer nu fler organisationer, gör informationsarbete på spanska och har genomfört en utredning inom det i hela världen superaktuella temat migration. Projektet har dessutom gått igenom en extern utvärdering för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår verksamhet i Mexiko.

(mer…)