toppbild mexiko 2016
Migranter vittnar om tortyr i Mexiko

Under sex dagar i början på augusti medföljde Kristna Fredsrörelsen för första gången Colectivo contra la Tortura y la Impunidad som arbetar mot tortyr och straffrihet. Medföljningen gjordes på två migranthem i Chiapas, Mexiko, där organisationen tog upp vittnesmål från migranter som utsatts för tortyr i statliga deportationscenter, de förvar där migranter placeras i väntan på utvisning. 

DSC01003

Ronit Guttman tar upp vittnesmål från en migrant utanför migranthemmet i Palenque. Nanna Sundkvist sitter bredvid. Foto: Miriam Steinbach

– I Mexiko är det inte bara migranter som får utstå hot och attacker, även vi människorättsförsvarare lever i en riskfylld situation. Därför har vi bett Kristna Fredsrörelsen att följa med under det här projektet.

Fernando Valadez från Colectivo Contra la Tortura y la Impunidad, CCTI, står framför en stor samling migranter i matsalen på migranthemmet i Palenque. Ungefär 60 personer har samlats för att höra vad han och Ronit Guttman kommit för att göra; kvinnor, bebisar, tonåringar, men framförallt män i olika åldrar. Stämningen är spänd och redan innan Fernando avslutat sin presentation är det flera som vill börja berätta om sina upplevelser av mexikanska deportationscenter. Det är inte svårt att hitta personer som befinner sig i Mexiko för andra, tredje eller sjunde gången och som redan deporterats tillbaka till sina hemländer lika många gånger.

CCTI arbetar för en demokratisk stat fri från tortyr och straffrihet och arbetar efter Istanbulprotokollet, en manual för medicinsk och juridisk utredning samt dokumentation av tortyr, publicerad av FN 1999. Målet med protokollet är att förebygga och hindra tortyr, samt att ge verktyg för utredning och dokumentation. Begreppet tortyr innefattar många olika grader av misshandel, vanvård och påtvingade förhållanden.

Många vittnar om missförhållanden

Ronit och Fernando utför sina intervjuer efter ett pedagogiskt och noga genomarbetat formulär som försöker fånga upp så många olika aspekter av tortyr som möjligt. Samtliga vittnesmål är anonyma. Medan vi fredsobservatörer sitter bredvid nystas sakta men säkert olika historier upp, och det blir samtidigt en lektion i rättigheter för migranterna. Själva uppfattar de inte att de har någon som helst rätt på sin sida och har sällan reflekterat över att staten är skyldig att respektera deras mänskliga rättigheter.

– Personalen från migrationsverket behandlade oss som hundar, berättar en kvinna från El Salvador som tillsammans med sin familj stoppades i en kontroll. De sa att vi centralamerikanska migranter inte har något värde. Vi blev slagna med elbatonger och de tog alla våra pengar. De sköt och skadade en migrant som befann sig en bit bort. Jag vet inte hur det gick för honom och det plågar mig.

– När polisen kom till parken där vi sov försökte jag springa ifrån dem, då höll de fast mig och sparkade mig medan jag låg på marken, säger en yngre man från Honduras. På deportationscentret fanns det ingen plats att sova, vi fick turas om att ligga ner på nätterna.

Flera berättar om missförhållanden på centren: rummen var så trånga att de fick sitta upp och sova, dålig hygien, extrem värme, glåpord från personalen. Vittnesmålen om hur missförhållandena påverkar migranterna både fysiskt och psykiskt är återkommande: mardrömmar, sömnproblem, aptitlöshet, skuldkänslor, känslor av djup förödmjukelse och av att inte ha något värde.

DSC01009

Fernando Valadez intervjuar en man från Honduras som vill vara anonym. Foto: Miriam Steinbach

Mexiko kritiserat av FN för tortyr

I mars i år kritiserade FN:s specialrapportör om tortyr Juan Méndez Mexiko hårt. I sin rapport framför han att användandet av tortyr i landet är systematiskt och sker i en kontext av straffrihet, samt att alla nivåer av ordningsmakten är inblandad. Mexikos respons på utlåtandet har kritiserats av nationella människorättsorganisationer då både Mexikos utrikesminister och FN-ambassadör förnekade att FN:s observationer var korrekta, och hävdade att det enbart finns enstaka och isolerade fall av tortyr i Mexiko.

På eftermiddagen håller migranthemmet stängt, och Ronit och Fernando sätter sig ner på marken utanför för att fortsätta intervjuerna i skuggan utanför hemmet. Med våra västar som visar att vi är internationella observatörer menar de att Kristna Fredsrörelsen inte bara utgör ett skydd för dem, utan även för migranterna som är mer utsatta när de befinner sig utanför migranthemmet. Natten före har exempelvis fyra migranter blivit rånade av en lokal polispatrull.

Arbetet som Ronit och Fernando gör på migranthemmen kommer att mynna ut i en rapport om tortyr av migranter som ska publiceras senare i år. Inte bara i Mexiko, utan i hela världen behandlas migranter mycket illa, och CCTI menar att rapporten utgör en del i att uppmärksamma ett globalt problem.

När vi kränger av oss observatörsvästarna efter några varma dagar tillsammans med Fernando och Ronit och många starka berättelser, känns vårt arbete viktigare än någonsin.

Miriam Steinbach och Nanna Sundkvist, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Resumen en español: Por primera vez SweFOR acompaña al Colectivo contra la Tortura y la Impunidad, CCTI. El acompañamiento se realizó en dos albergues de migrantes en Chiapas; Arriaga y Palenque, cuando CCTI recabó testimonios de tortura por parte de los migrantes en estaciones migratorias. En marzo de este año la ONU publicó un informe donde critica México por tortura generalizada, pero el gobierno mexicano no ha probado la crítica.