toppbild mexiko 2016
Teresa Sántiz, 19: Vi hade inget annat val än att migrera

I söndags, den 9 augusti, var det Internationella Urfolksdagen. Chiapas är en av de delstater i Mexiko som har högst andel urfolk. KrF har träffat 19-åriga Teresa Sántiz Diaz, urfolk från byn Cruztón, som migrerade till USA som barn för att prata om hennes upplevelser och drömmar inför framtiden.

Teresa Sántiz drömmer om att kunna utbilda sig inom traditionell medicin. Foto: Miriam Steinbach

Teresa Sántiz drömmer om att kunna utbilda sig inom traditionell medicin. Foto: Miriam Steinbach

Fattigdom samt brist på tillgång till utbildning är omfattande i delstaten Chiapas där Kristna Fredsrörelsen har sitt Mexikokontor, och många migrerar för att försöka få ett drägligare liv.

Teresa Sántiz är tillbaka i Mexiko efter flera år i USA. Hon bor i byn Cruztón där man talar mayaspråket tsotsil. Hon berättar för KrF att hela hennes familj migrerade då hon var ett år.

– Vi hade inget annat val. Min pappa fick så dåligt betalt på sitt jobb att han inte kunde försörja familjen, och ingen ville anställa min mamma eftersom hon hade små barn.

Familjen tog stora lån för att kunna betala en människosmugglare som tog dem till öknen vid gränsen till USA. Själv var Teresa för liten för att minnas resan, men hon har fått berättat för sig att hon nästan dog när familjen vandrade genom öknen. Hon var uttorkad och hade inte långt kvar när familjen träffade på några personer som tog dem till sitt hus och hjälpte henne. De stannande där i tre dagar innan de vandrade vidare, och till slut lyckades ta sig till USA. Där arbetade föräldrarna med jordbruk och trädgårdsarbete, och Teresa och hennes syskon gick i skola.

Efter åtta år hade föräldrarna tjänat ihop tillräckligt med pengar för att betala tillbaka skulden till smugglaren och bygga ett hus i Mexiko, och de bestämde sig för att återvända.

Många försöker migrera

Det är fortfarande mycket vanligt att folk från Teresas samhälle migrerar.
– Det finns inga jobb här. Familjerna kan inte betala för sina barns studier. Barn i 5-6-års-åldern arbetar i jordbruket och lär sig aldrig att läsa, säger hon.

För många slutar dock drömmen om ett drägligare liv illa.
– Folk som har försökt migrera berättar att de har sett lik i öknen, säger Teresa. De är rädda för att göra om resan, men de ser inte någon annan utväg trots att det är farligt.

Det är inte heller ovanligt att gripas på vägen. Många kommer då tillbaka med enorma skulder till sina smugglare vilket gör dem tvungna att försöka migrera på nytt.

Nu kämpar Teresa för att få att en utbildning. Hennes dröm är att studera traditionell medicin för att kunna hjälpa människorna i sitt samhälle. Efter att ha tjänat ihop pengar på en restaurang kan hon nu gå gymnasiet. En annan dröm är att kunna resa till olika platser.

– Jag hoppas att den går i uppfyllelse, säger hon.

Nanna Sundkvist, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015

Resumen en español: El 9 de agosto es el Día Internacional de los Pueblos Indígenas. Chiapas es uno de los estados en México con la cantidad más alta de personas indígenas, al igual que pobreza. Teresa Sántiz, 19, migró a EEUU de niña desde la comunidad tsotsil Cruztón en Chiapas. SweFOR ha hablado con ella sobre sus experiencias, esperanzas y sueños.