toppbild mexiko 2016
Mekanismen för människorättsförsvarare och journalister – ett effektivt verktyg?

Mexiko är ett av de farligaste länderna i världen för människorättsförsvarare. Även journalister utsätts för hot och attacker. I den kontexten är inrättandet av en mekanism för att skydda dessa grupper positiv. – Men, säger Victor Hugo López, verksamhetsledare på människorättscentret Frayba, det som erbjuds är främst materiella skyddsåtgärder, samtidigt som åtgärderna för att brotten inte ska upprepas är få.

Människorättsförsvarare under pilgrimsvandring i Chiapas i mars. Foto: Sanna Sjöblom

Deltagare i pilgrimsvandring mot korruption och till försvar för mänskliga rättigheter i Chiapas i mars. Foto: Sanna Sjöblom

Efter flertalet rekommendationer från internationella och nationella organisationer skapade den mexikanska regeringen 2012 mekanismen för skydd av människorättsförsvarare och journalister, Mecanismo de protección para personas defensoras de derechos humanos y periodistas. Den består bland annat av representanter från olika regeringsorgan och det civila samhället, och har olika enheter för analys av risk, säkerhet och uppföljning. Till mekanismen kan människorättsförsvarare och journalister som befinner sig i utsatta och riskfyllda situationer vända sig. Mekanismens uppgift är då att säkra dessa personers mänskliga rättigheter genom att utfärda olika skyddsåtgärder. Skapandet av mekanismen ses som ett erkännande av den utsatta situation som människorättsförsvarare i Mexiko lever i.

Mänskliga rättigheter i kris

Tyvärr ser verkligheten i Mexiko inte ut som den borde göra med tanke på det stora antal konventioner landet undertecknat för att säkra mänskliga rättigheter. De instiftade lagarna efterföljs ofta inte heller. Straffriheten i Mexiko ligger stadigt på över 90 %.  Många menar att mexikanska staten är oförmögen att ge människorättsförsvarare och journalister nödvändigt skydd.

Victor Hugo López, verksamhetsledare på Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de las Casas A.C. (Frayba), säger:

– I Mexiko råder ett kristillstånd på flera plan; gällande mänskliga rättigheter, socialt, politiskt, ekonomiskt. Den situationen blir inte löst av att staten inrättar specialenheter för att tillmötesgå olika gruppers behov. Staten borde istället lösa den strukturella våldssituationen genom direkt tillgång till rättvisa och skadestånd.

Även om mekanismen är ett stort steg framåt har man samtidigt stora svårigheter att implementera skydd för människorättsförsvarare. Brist på kompetent personal och dålig tillgång till ekonomiska resurser är några av orsakerna till detta.

– Attacker mot journalister, människorättsförsvarare och lokala ledare ökar. Ett exempel på detta är prästen Marcelo Pérez Pérez (Padre Marcelo) som genom Pueblo Creyente, en grupp inom katolska kyrkan , uppmärksammar statens inblandning i de illegala processer, t.ex. korruption, som finns i kommunen Simojovel i Chiapas, fortsätter López.

Det är i denna kontext som de personer och organisationer som Kristna Fredsrörelsen medföljer verkar.

– Mekanismen är en isolerad ö som ligger långt borta från Mexikos människorättsförsvarare. Idag är vi utlämnade till politiskt och socialt våld som mekanismen varken löser i de akuta fall som uppstår eller på något mer genomgripande sätt, avslutar Victor Hugo López.

Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2015-2016

Här kan du läsa mer om mekanismen.

Resumen en español:
El Mecanismo de protección para defensores de derechos humanos y periodistas hace reconocer la situación que viven estas personas en México. Sin embargo, dificultades de implementación presentan grandes desafíos. Hemos hablado con Victor Hugo López, director del Centro de derechos humanos Frayba sobre los logros y desafíos del Mecanismo y la situación actual para los derechos humanos en México.