toppbild mexiko 2016
Vykort från Mexico City

”Okej, positionera dig, håll i min arm, nu kör vi!” Att tränga sig in på ett tunnelbanetåg i Mexico City i rusningstrafik är dagens utmaning. Att sedan lyckas ta sig av vid rätt station gör att en känner sig som en superhjälte, och vid det laget en väldigt varm sådan. Vi är i Mexiko City för att ha möten med mexikanska myndigheter, svenska ambassaden, EU-delegationen och nationella och internationella organisationer, något vi gör med jämna mellanrum.

Vykort

Mexico City. Foton: Emma Idestrand och Erika Karlsson.

Kristna Fredsrörelsen i Mexiko är baserad i delstaten Chiapas, där vi har vårt kontor och för det mesta arbetar, men resorna till huvudstaden är nödvändiga eftersom många andra viktiga aktörer finns där. Det är viktigt för oss att hålla dem informerade om vårt arbete och de organisationer och personer vi medföljer, för att vi snabbt ska kunna skapa reaktioner och påtryckningar om någon av de personer vi medföljer skulle utsättas för något allvarligt. Det är då vi kan att använda vårt kontaktnät för att skapa en politisk kostnad för förövaren. Vår metod utgår ifrån att en eventuell förövare kan avskräckas från att angripa våra medfölja om den vet att vi har möjlighet att agera på det sättet. På så sätt ska vår medföljning av människorättsförsvarare kunna förebygga att de utsätts för hot och angrepp.

Under vår vecka i Mexico City träffar vi organisationen PBI, Peace Brigades International, som medföljer människorättsförsvarare i de mexikanska delstaterna Chihuahua, Coahuila och Oaxaca och i Mexico City. Hos PBI får vi deras nya rapport, där de bland annat skriver om den utmaning det innebär att vidga arbetsutrymmet för människorättsförsvarare i Mexiko när allt fler av attackerna mot dessa kommer från icke-statliga aktörer, bland annat från organiserad brottslighet. Den skyddsmodell som PBI, liksom Kristna Fredsrörelsen, använder bygger på att förövarna är ”rationella aktörer” som är kapabla att överväga de politiska kostnader och vinningar deras handlande kan ha. Modellen fungerar när den som hotar eller angriper människorättsvararen är en statlig aktör eller har statliga kopplingar, men det är mer tveksamt om samma logik biter på kriminella förövare, som dels inte har några folkrättsliga skyldigheter att respektera mänskliga rättigheter och dels inte är lika känsliga för att få dåligt rykte. Men, understryker rapporten, även om det är svårt att förhålla sig till dessa aktörers eventuella mottaglighet för internationell medföljning, fortsätter det att vara staten som är ansvarig för att skydda människorättsförsvarare, och det kan nationella och internationella organisationer fortsätta att kräva.

När vi går ut från PBI:s kontor för att hitta nästa transport till nästa möte för dagen, har vi fått ny energi till att sprida information om organisationerna vi medföljer, och på så sätt kunna bidra till att deras rätt att försvara de mänskliga rättigheterna både respekteras och skyddas av den mexikanska staten.

Erika Karlsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015

Här finns rapporten i en engelsk version.