toppbild mexiko 2016
Årskrönika – Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014

”Vivos los llevaron. Vivos los queremos”. Orden står skrivna på husväggar över hela San Cristóbal de Las Casas och varje dag möts vi av budskapet ”Levande förde de bort dem. Levande vill vi ha dem tillbaka”. Det har blivit en välbekant fras sedan natten mellan den 26:e och den 27:e september 2014, en natt som skulle komma att påverka hela Mexiko. Vi kommer minnas år 2014 som året då studenterna från Ayotzinapa attackerades.

Studenter från en lärarhögskola i Ayotzinapa hade rest till staden Iguala i en kapad buss för att demonstrera. Skolan anses vara radikal av många mexikanska myndigheter, och statliga aktörer har tidigare försökt hindra studenternas organisering. Plötsligt stoppades bussarna av den lokala polisen som öppnade eld. Senare under natten, när studenterna höll en presskonferens om det inträffade, kom civilklädda personer till platsen och sköt mot dem. Kaos bröt ut. Totalt dog sex personer och flera andra skadades den natten. 43 studenter fördes bort, och fram till dags datum vet vi inte säkert vad som hänt dem.

Snart stod det klart att både myndigheter och organiserad brottslighet var inblandade i attacken. Under sökandet efter de försvunna studenterna hittades också ett antal massgravar i området. Massgravar där andra kroppar låg begravda.

Attacken mot studenterna från Ayotzinapa har synliggjort omfattningen av hur många människor som utsätts för påtvingande försvinnanden i Mexiko, och blivit ytterligare ett exempel på den straffrihet som ofta råder.

"Ayotzinapa, Chiapas är med er", demonstration i San Cristóbal de Las Casas den 14 november. Foto: Sanna Sjöblom.

Kristna Fredsrörelsen medföljde en demonstration där familjemedlemmar till de 43 försvunna studenterna deltog. Foto: Sanna Sjöblom.

I takt med att nyheten om Ayotzinapa spreds började människor över hela Mexiko mobilisera sig för att kräva statens ansvar och protestera mot den repression mot manifestationer som många människor upplever i Mexiko.

Det som inträffade i Ayotzinapa präglar hela den mexikanska samhällsdebatten och det är ibland svårt att tänka på annat, men när vi gör en tillbakablick inser vi att mycket annat har hänt under året. Händelser som påverkat i stort och i smått.

De tvångsförflyttade återvände till Colonia Puebla

Den 14 april rullade en lång karavan av fullpackade lastbilar iväg mot Colonia Puebla. Sjutton familjer, som på grund av hot, trakasserier och våld hade tvingats fly i augusti 2013 och bo i provisoriska hem i samhället Acteal, återvände. Med i karavanen fanns också biskop Felipe Arizmendi Esquivel samt ett antal civilsamhällsorganisationer, däribland Kristna Fredsrörelsen. När karavanen närmade sig Colonia Puebla hoppade folk ur bilarna för att gå den sista biten till fots. Ackompanjerade av musik tågade de tvångsförflyttade in i sin hemby bärande en bild på Mexikos skyddshelgon Guadalupe och en banderoll där det stod ”Återvändande utan rättvisa”.

Efter 8 månader som tvångsförflyttade återvände familjerna till Colonia Puebla. I Chiapas tvingas många människor på flykt varje år. Foto: Emma Idestrand

Efter 8 månader som tvångsförflyttade återvände familjerna till Colonia Puebla. I Chiapas tvingas många människor på flykt varje år. Foto: Emma Idestrand.

Återvändandet skedde nämligen inte på grund av att säkerhetsläget direkt förändrats eller att det hade skipats rättvisa i de fall som anmälts till polisen, utan framförallt på grund av den ohållbara situationen i flykt.

Under tiden i Acteal åkte de tvångsförflyttade till Colonia Puebla för att under 20 dagar i januari skörda och torka sitt kaffe, en händelse som möjliggjordes genom internationell medföljning av bland andra Kristna Fredsrörelsen.

Kaffebönorna bres ut för att torka i solen. Foto: Aino Ravandoni.

Kaffebönorna breds ut för att torka i solen. Foto: Aino Ravandoni.

La Realidad och mordet på Galeano

I samhället La Realidad i Chiapas skedde den 2 maj sammandrabbningar mellan zapatister (EZLN) och andra politiska grupperingar. Femton personer ur EZLN skadades, och José Luis Solís López, även kallad Galeano, dödades. Galeano var lärare och kämpade för att den zapatistiska skolan skulle få vara kvar i La Realidad. Händelserna fick mycket stor uppmärksamhet och EZLN gick snart ut med uttalanden om att det inträffade var en del av den mexikanska statens krigsföring mot zapatisterna. Enligt EZLN var det paramilitära grupper som anföll zapatisterna, medan andra aktörer menar att sammandrabbningarna skedde mellan lokala grupper som inte har några kopplingar till staten.

Den 24 maj samlades zapatister och personer som solidariserar med dem i La Realidad för att hylla den mördade Galeano. Under denna högtid förklarade zapatisternas ledare subcomandante Marcos att han upphör att existera och att hans nya identitet är Galeano. Vad detta innebär för rörelsen och hans roll i denna är dock oklart.

Bla Bla. Foto: Juan Luis de la Rosa, Sípaz.

Subcomandante Marcos vid minneshögtiden i La Realidad. Foto: Juan Luis de la Rosa, Sípaz.

Händelserna i La Realidad ledde till ökad oro i samhället, och Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisation Centro de Derechos Humanos Fray Bartalomé de las Casas (Frayba) beslutade därför att öppna ett läger för internationella fredsobservatörer på plats. Kristna Fredsrörelsen har genom Frayba skickat observatörer till La Realidad.

Omstridd lag antogs och upphävdes

Den omstridda Lagen om statliga institutioners legitima användande av våld för den allmänna säkerheten antogs av Chiapas delstatskongress den 15 maj. Lagen gav bland annat utrymme för polis att använda vapen för att skingra demonstrationer, vilket gav upphov till dess öknamn Ley Bala – ”skottlagen”. Delstatsregeringen hävdade att lagen behövdes för att skydda den allmänna säkerheten och att den endast skulle omfatta våldsamma protester. Kritikerna menade att det fanns utrymme för godtycklighet i tolkningen av vad som är våldsam protest och när den allmänna säkerheten är hotad. Vidare kritiserades lagen för att bidra till att kriminalisera sociala protester och för att kunna utnyttjas i syfte att kväsa opposition och hindra demonstrationer.

Organisationer som KrF samarbetar med i Chiapas uttryckte sin oro över att lagen skulle leda till ökad kontroll och repression från statens sida. Efter att en minderårig dött då han träffades av en av polisens gummikulor i Puebla, en delstat med en liknande lagstiftning, beslutade Chiapas delstatsregering att återkalla lagen den 30 juli, endast 2,5 månader efter att den hade antagits.

Representanter från Europeiska Unionen besökte Chiapas

Dagen före midsommarafton var en spännande dag i Kristna Fredsrörelsens Mexikoprojekt. Torsdagen den 19 juni anordnade vi ett möte mellan civilsamhällsorganisationer i Chiapas och representanter från EU-delegationen i Mexiko. Under mötet fick representanterna från EU-delegationen en inblick i de svårigheter som människorättsorganisationer möter i sitt arbete.

Katolsk präst under dödshot

För att ta sig till orten Simojovel går färden längs med slingriga vägar genom Chiapas vackra landskap. En resa som fredsobservatörerna i Mexiko har gjort vid olika tillfällen detta år för att närvara som observatörer vid så kallade ”pilgrimsvandringar”, demonstrationer som arrangerats av den katolska kyrkan.

Kristna Fredsrörelsen medföljer pilgrimsvandringen i Simojovel. Foto: Emma Idestrand.

Kristna Fredsrörelsen medföljer pilgrimsvandringen i Simojovel. Foto: Emma Idestrand.

Under 2014 har flera pilgrimsvandringar mot barer, alkoholism, prostitution och narkotikahandel i området ägt rum, och det visade sig snart att protesterna inte sågs med blida ögon av aktörer som tjänar pengar på dessa verksamheter. I takt med att kyrkan i Simojovel började mobilisera människor så har de personer som arrangerat dessa protester – prästen Marcelo Pérez Pérez (Padre Marcelo) och det lokala församlingsrådet – utsatts för dödshot, ryktesspridning och smutskastning. Hot som har eskalerat under årets gång.

I oktober genomfördes den senaste marschen i Simojovel och Kristna Fredsrörelsens observatörer fanns på plats. Över 10 000 personer slöt upp för att visa sitt stöd för de personer som lever under dödshot på grund av sitt engagemang för mänskliga rättigheter. ”Padre Marcelo, folket är med dig!” skanderade de tusentals deltagare som gick ut på gatorna för att visa sitt stöd.

Katolska kyrkan mobiliserade över 10 000 personer i Simojovel i kampen mot barer och korruption. Foto: Erika Karlsson.

Katolska kyrkan mobiliserade över 10 000 personer i Simojovel i kampen mot barer och korruption. Foto: Erika Karlsson.

Kristna Fredsrörelsens nya medföljda

Mycket har hänt under året, men en av de saker som inneburit störst förändring för oss här i Kristna Fredsrörelsens Mexikoprojekt är att vi har nya medföljda. Under årets gång har vi börjat medfölja olika människorättsförsvarare som lever under hot på grund av sina engagemang för mänskliga rättigheter och som har bett om internationell närvaro för att minska de risker de ständigt är utsatta för. I mötet med dessa människorättsförsvarare har vi fått se mycket engagemang och stort mod, vilket är en källa till inspiration för oss fredsobservatörer.

När vi möttes av nyheten om Ayotzinapa i slutet av september blev vikten av vårt arbete här i Mexiko ännu tydligare. Den repression mot organisering som våra medföljda dagligen talar om blev plötsligt en världsnyhet. Inför nästa år hoppas vi att situationen kommer att förändras så att människor som kämpar för mänskliga rättigheter kan göra det utan att utsättas för hot och risker.

Gott nytt år önskar Kristna Fredsrörelsen i Mexiko!

Emma Idestrand och Nanna Sundkvist, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015