toppbild mexiko 2016
Årskrönika – Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014

”Vivos los llevaron. Vivos los queremos”. Orden står skrivna på husväggar över hela San Cristóbal de Las Casas och varje dag möts vi av budskapet ”Levande förde de bort dem. Levande vill vi ha dem tillbaka”. Det har blivit en välbekant fras sedan natten mellan den 26:e och den 27:e september 2014, en natt som skulle komma att påverka hela Mexiko. Vi kommer minnas år 2014 som året då studenterna från Ayotzinapa attackerades.

Studenter från en lärarhögskola i Ayotzinapa hade rest till staden Iguala i en kapad buss för att demonstrera. Skolan anses vara radikal av många mexikanska myndigheter, och statliga aktörer har tidigare försökt hindra studenternas organisering. Plötsligt stoppades bussarna av den lokala polisen som öppnade eld. Senare under natten, när studenterna höll en presskonferens om det inträffade, kom civilklädda personer till platsen och sköt mot dem. Kaos bröt ut. Totalt dog sex personer och flera andra skadades den natten. 43 studenter fördes bort, och fram till dags datum vet vi inte säkert vad som hänt dem.

Snart stod det klart att både myndigheter och organiserad brottslighet var inblandade i attacken. Under sökandet efter de försvunna studenterna hittades också ett antal massgravar i området. Massgravar där andra kroppar låg begravda.

Attacken mot studenterna från Ayotzinapa har synliggjort omfattningen av hur många människor som utsätts för påtvingande försvinnanden i Mexiko, och blivit ytterligare ett exempel på den straffrihet som ofta råder.

"Ayotzinapa, Chiapas är med er", demonstration i San Cristóbal de Las Casas den 14 november. Foto: Sanna Sjöblom.

Kristna Fredsrörelsen medföljde en demonstration där familjemedlemmar till de 43 försvunna studenterna deltog. Foto: Sanna Sjöblom.

I takt med att nyheten om Ayotzinapa spreds började människor över hela Mexiko mobilisera sig för att kräva statens ansvar och protestera mot den repression mot manifestationer som många människor upplever i Mexiko.

Det som inträffade i Ayotzinapa präglar hela den mexikanska samhällsdebatten och det är ibland svårt att tänka på annat, men när vi gör en tillbakablick inser vi att mycket annat har hänt under året. Händelser som påverkat i stort och i smått. (mer…)

Kvinna och människorättsförsvarare – dubbelt utsatt

På den internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december inleddes FN-kampanjen #Reflect2Protect som fram till den 8 mars 2015 – internationella kvinnodagen – ska uppmärksamma ”Women human rights defenders” det vill säga kvinnliga försvarare av de mänskliga rättigheterna och människor som arbetar för kvinnors rättigheter. Här i bloggen skriver vi ofta om hur utsatta människorättsförsvarare är i Mexiko. Men varför är det viktigt att prata om kvinnliga människorättsförsvarare som en grupp för sig?

Enligt FN:s resolution om kvinnliga människorättsförsvarare spelar kvinnliga MR-försvarare en viktig roll i sina samhällen. Dock riskerar dessa kvinnor, förutom de hot och trakasserier som drabbar MR-försvarare av alla kön, att drabbas av kränkningar just på grund av att de är kvinnor.

Både målen för kvinnliga MR-försvarares arbete, samt att de utför detta arbete, är något som utmanar rådande normer och stereotyper, och kvinnorna kan därför möta motstånd från myndigheter och lokala ledare, liksom i den egna familjen. De hot och övergrepp de utsätts för är ofta kopplade till att de är kvinnor, genom att de är av sexuell natur eller riktar sig mot dem i egenskap av mödrar i form av hot om våld mot deras familjer, enligt FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare. (mer…)

Polis för ökad trygghet…eller?

– Den traditionella julmaten folk äter brukar vara kalkon, eller griskött. I min familj brukar vi göra tacos istället. Det är tacos vi oftast vill ha, säger Nataniel och ler.

Vi fredsobservatörer sitter och småpratar med Nataniel från organisationen Centro de Derechos Humanos Digna Ochoa. Vi pratar om skillnaderna mellan mexikanska och svenska jultraditioner när vi reser längs med vägarna i Chiapas kustområde. Utanför fönstret passerar landsbygdens vackra grönska. Plötsligt får vi syn på två män som står vid en polisbil längre fram. Nataniel saktar ner.

När vi närmar oss ser vi att det är två civilklädda poliser som står där och signalerar åt oss att stanna. De är tungt beväpnade och har sina polisbrickor hängandes i ett snöre runt halsen. Vi stannar bilen och blir ombedda att kliva ut för att polismännen ska göra en kontroll. De frågar Nataniel var vi kommer ifrån och han svarar kort att vi rest från samhället Buena Vista. ”Ni har varit i Buena Vista på ett möte, eller hur?” säger en av poliserna.

Efter att de sökt igenom bilen utan någon förklaring om varför de gör sin kontroll där, mitt i ingenstans, säger de åt oss att vi kan resa vidare. Nataniel och hans syster Jazmín som också är med i bilen konstaterar att det var mycket märkligt att polisen stoppade oss just där och ännu märkligare att de visste att vi hade deltagit vid ett möte.

Polisbil på Chiapas landsbygd. Foto: Emma Idestrand.

Polisbil på Chiapas landsbygd. Foto: Emma Idestrand.

Var det en slump att vi blev stoppade där på landsvägen? Nataniel menar att det hela är ett sätt för myndigheter att trakassera organisationer. Att det är en del av den systematiska övervakning människorättsförsvarare måste förhålla sig till i sitt arbete.

Mycket tyder på att Nataniel har rätt. (mer…)