toppbild mexiko 2016
Kampanj mot de många kvinnomorden i Chiapas

Sedan november förra året pågår Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas. Bakom initiativet, som kan ses som ett svar på oförmågan och oviljan från myndigheternas sida att agera för kvinnors rättigheter, står flera mexikanska civilsamhällesorganisationer. KrF träffade Martha Figueroa Mier, en av grundarna till kvinnokollektivet COLEM och vägledande inom frågor som rör kvinnors rättigheter, för att prata om kampanjen och kvinnors situation i Chiapas.

Feminicidio (på engelska femicide) är en term som myntades på 1980-talet, men är trots det ett fenomen som existerade långt tidigare. Termen identifierar ett hatbrott riktat mot kvinnor, vilka mördas just på grund av att de är kvinnor. I Mexiko har Ciudad Juárez, gränsstad till USA, gjort sig ökänd som en av de farligaste städerna i världen för en kvinna att leva i. I slutet av 1990-talet följde tidningsrubrik efter tidningsrubrik som berättade om nya kvinnomord i staden, karakteriserade av sexuellt våld, tortyr, skändning av offren och att kropparna hade dumpats i ett dike, på en sophög eller på ett fält. Droppen som fick bägaren att rinna över var de åtta kvinnor som hittades sexuellt torterade och mördade på ett bomullsfält utanför Ciudad Juárez år 2001, känt som ”Campo Algodonero”, där man inte ens lyckades identifiera alla kroppar, än mindre genomföra en utredning som ledde till att finna de skyldiga. Det mexikanska rättsväsendets oförmåga och ovilja att utreda morden ledde till att Mexiko som stat anmäldes till den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, och slutligen dömdes för brott mot de mänskliga rättigheterna.

"Inte ett till mord i Chiapas", från Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas.

“Inte en enda mördad kvinna till i Chiapas”, från Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas.

Chiapas

Ihärdigt lobbyarbete från det mexikanska civilsamhället gentemot landets myndigheter har pågått under flera år. Det har bland annat lett till skärpt strafflagstiftning i flera delstater, bland dem Chiapas. En dom mot feminicidio kan i delstaten numera leda till 60 års fängelse. Figueroa Mier berättar vidare om hur media under åren, sakta men säkert, har börjat ändra sin retorik. Det är vanligt att den kvinna som har mördats hängs ut som ”lättfotad”, och det antyds att det var hennes eget fel, att hon inte borde ha varit ute sent eller varit ute själv, och så vidare. En brytpunkt kom 2012 genom vad som kommit att bli känt som ”fallet Itzel”. Itzel Méndez var en 17-årig flicka som brutalt mördades för att sedan dumpas på en ödetomt i San Cristóbal de Las Casas. Mordet ledde till stora uppslag i tidningarna, fotografier av hennes döda kropp publicerades och familjen hängdes ut. Journalister och media fick kritik för hur de gjorde mordet på en 17-årig flicka till en sensationsnyhet, och Figueroa Mier berättar att allt fler journalister numera använder feminicidio som term och hänvisar till data och statistik som COLEM under flera års tid har sammanställt om kvinnomord.

Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas

Den 25 november 2013, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor, lanserades Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas. Det var nödvändigt att inleda kampanjen på grund av myndigheternas oförmåga att agera mot de många kvinnomord som skedde i delstaten, förklarar Figueroa Mier. År 2013 mördades 84 kvinnor enbart i Chiapas, och av dessa har 52 av morden klassats som feminicidios. Informationsspridning och påverkansarbete har varit hörnstenarna i kampanjen, varav en viktig del är att få polis och myndigheter att ta anmälningar som kvinnor gör om hot och våld på allvar. Kampanjen ser ut att ge resultat – under första halvan av 2014, fram till juni i år, hade inget feminicidio ägt rum i kommunen San Cristóbal de Las Casas. Figueroa Mier framhåller att det sedan kampanjen drog igång har beviljats över 100 skyddsåtgärder för kvinnor i kommunen, en siffra som var betydligt lägre för bara något år sedan. Tidigare fall av feminicidios visar nämligen på att offren i en majoritet av fallen har gjort minst en anmälan om hot och/eller våld från en man, men få av dessa har tagits på allvar. Det ökade antalet beviljade skyddsåtgärder kan alltså kopplas till det minskade antalet feminicidios. Med en uppgiven suck lägger dock Figueroa Mier till att två feminicidios skedde i San Cristóbal i juli i år. År 2014 kommer trots allt inte bli ett år fritt från feminicidios i kommunen.

Kampanjen fortsätter

Utöver skärpta strafflagar har Mexiko antagit flera internationella konventioner som skyddar kvinnors rättigheter och fastslår den mexikanska statens skyldighet att vidta åtgärder för att skydda dessa. Verktygen för att motarbeta detta extrema våld mot kvinnor finns alltså, vad som saknas är den politiska viljan. För att lyckas i kampen, förklarar Figueroa Mier, måste civilsamhället fortsätta att organisera sig och göra det till en rättighetsfråga som rör alla. Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas, säger hon, kommer pågå så länge som det är nödvändigt.

Här går det att läsa tidigare blogginlägg om Kampanjen mot våld mot kvinnor och feminicidios i Chiapas.

Sanna Sjöblom, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2014.