toppbild mexiko 2016
Risk, hot och säkerhet – bekanta ord för en människorättsförsvarare

Redan innan vi fredsobservatörer lämnade Sverige blev vi bekanta med olika verktyg för att analysera risker, hot och säkerhet. Allt sedan dess har dessa abstrakta fenomen blivit en del av vår vardag när vi träffar mexikanska eldsjälar som arbetar för förändring. Att engagera sig i arbete för mänskliga rättigheter i Mexiko kan medföra stora risker. Trots detta finns det otaliga mexikanska aktivister som kämpar för att deras rättigheter ska respekteras och efterlevas.

”Min familj har inte blivit hotad, men de oroar sig mycket. Jag har tre barn som skulle lämnas ensamma om någonting händer”, berättar en av de människorättsförsvarare som Kristna Fredsrörelsen har kontakt med i Mexiko, en man som har levt under hot sedan slutet av 90-talet för sitt engagemang i civilsamhället. Han är rädd att bli övervakad och vågar inte gå ensam på gatorna i den lilla staden San Cristóbal de Las Casas. Hans situation är inte ovanlig i Mexiko. Personer som arbetar för mänskliga rättigheter riskerar att utsättas för hot, godtyckliga arresteringar, smutskastning, våld, tvångsförsvinnande och övervakning. Trots detta fortsätter människor att engagera sig för att skapa förändring.

Enligt en rapport från den internationella organisationen Front Line Defenders är Mexiko ett av världens farligaste länder för människor som arbetar för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Även FN och svenska Utrikesdepartementet har uttryckt oro över människorättsförsvarares utsatta situation. UD skriver i en rapport att personer som arbetar med mänskliga rättigheter verkar i ett riskfyllt arbetsklimat samt att straffriheten är utbredd vad gäller brott mot personer som försvarar mänskliga rättigheter.

 

Information om människorättsförsvarares situation i Mexiko

Mexiko antog 2012 en lag som särskilt ska ge skydd åt människorättsförsvarare och journalister och samma år inrättades den så kallade Mekanismen, en statlig myndighet som ska implementera lagen och ge skyddsåtgärder åt utsatta människorättsförsvarare och journalister. Både lagen och myndigheten har dock fått kritik, bland annat av det mexikanska civilsamhällsnätverket Red Nacional de Organismos Civiles de Derechos Humanos – RedTDT. Lagen ses ofta som tandlös och många menar att Mekanismen är ineffektiv.

Trots intentionerna att förändra situationen så löper alltså de som arbetar för mänskliga rättigheter ständigt risk att utsättas för hot och repression. En vardag som vi fredsobservatörer troligen aldrig kommer att kunna förstå helt och fullt, även om vi just nu delar den med dem vi medföljer. Någon dag i framtiden kommer människorättsförsvarare kanske kunna använda ordet trygghet oftare än de använder orden risk och hot. Till dess är förhoppningen att människor i andra länder fortsätter att visa dem sitt stöd.

Emma Idestrand, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015