toppbild mexiko 2016
Yttrandefrihet vs. statens säkerhet. Vem är det egentligen som hotar vem?

Yttrandefrihet är ett tema som blir allt mer uppmärksammat och omdiskuterat i Mexiko idag. Landet är ökänt för situationen för journalister och har blivit klassat som ett av världens farligaste länder för yrkeskåren att verka i. Under 2013 påbörjades reformer i landets telekomlagar med motiveringen att öppna upp den mer eller mindre monopoliserade marknaden. Samtidigt letade sig flera lagförslag in som reglerar – och ökar – statens kontroll över internet, sociala medier, möjliggör avlyssning och att tillfälligt stänga ned mobilnät. Den senaste händelsen som rör yttrandefrihetens vara eller icke vara i Mexiko är Lagen om statliga institutioners legitima användande av våld av för den allmänna säkerheten, vilken i sociala medier snabbt fick namnet ”Ley Bala” – Skottlagen.

Lagen gäller på delstatsnivå och har nyligen införts i delstaterna Chiapas och Puebla. Liknande lagar finns sedan tidigare i Quintana Roo och Distrito Federal, det vill säga Mexiko City. Lagförslaget i Chiapas togs fram på initiativ av guvernör Manuel Velasco Coello och antogs med tydlig majoritet av delstatskongressen den 16 maj. Med den nya lagen blir det tillåtet att med vapen skingra människor som protesterar eller manifesterar. Delstatsregeringen har förklarat att lagen behövs för att skydda den allmänna friden och säkerheten och att den endast inbegriper protester som är våldsamma. Kritiska röster menar dock att definitionen av vad som är en våldsam protest och när den allmänna friden hotas är vag. De anser att lagen bidrar till att kriminalisera sociala protester och kan komma att utnyttjas för att kväsa opposition, omöjliggöra demonstrationer och hindra människor från att uttrycka sin åsikt och kritisera staten. Article 19, en internationell organisation som arbetar för yttrandefrihet, menar att lagen inskränker människors rätt till förenings- och mötesfrihet, för att inte tala om yttrandefrihet.

Myndigheternas svar på kritiken är att lagen handlar om att reglera användandet av våld mot rörelser, social oro och sociala protester enligt principerna ”legitimitet, rationalitet, proportionalitet, strikt nödvändighet, med respekt för och skydd av de mänskliga rättigheterna”.

Organisationer som KrF samarbetar med i Chiapas har uttryckt oro för att den nya lagen ska leda till ökad kontroll och repression från statens sida. Som en av KrF:s medföljda med ett uppgivet skratt uttryckte sig under en diskussion om sin säkerhetssituation: ”De kan inte fängsla mig på grund av att jag går på möten, eller kanske – nu med de nya lagändringarna – kommer de kunna fängsla mig på grund av mina möten?”.

Dagarna efter att den kontroversiella lagen hade antagits i Chiapas röstades en lag med samma innehåll igenom i delstaten Puebla. Protesterna mot lagförslaget blev där så pass stora att guvernören slutligen såg sig tvungen att acceptera en ändring i den, till att det endast skulle vara tillåtet att skingra demonstranter med icke-dödliga vapen. Det innebär att polisen får använda sig av gummikulor, av tårgas, batonger och andra vapen som kan klassas som icke-farliga för en människas liv. Det ryktas om att fler delstater i Mexiko just nu arbetar med att ta fram sina egna lagförslag, sin egen ”Ley Bala”. Samtidigt har CNDH, Nationella kommissionen för mänskliga rättigheter, börjat en granskning för att undersöka om de nya lagarna som klubbas igenom med ilfart i delstaterna egentligen bryter mot landets konstitution. Vad kommissionen kommer fram till återstår att se.

Demonstration för yttrandefrihet i Mexiko år 2010. Foto: Eneas de Troya (CC).

Demonstration för yttrandefrihet i Mexiko år 2010. Foto: Eneas de Troya (CC).

Sanna Sjöblom, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015