toppbild mexiko 2016
Tankar om berg, fred och rättvisa

Snart soluppgång över ängar som sedan länge varit föremål för en markkonflikt. Foto: Erika Karlsson

Utanför bussfönstret susar Chiapas bergiga landskap förbi och i mina hörlurar pratar svenska röster. I radioprogrammet Filosofiska rummet diskuterar freds- och konfliktforskaren Ane Kirkegaard, filosofen Per Bauhn och juristen Christina Johnsson begreppen fred och rättvisa. Är fred enbart frånvaron av krig, eller innebär verklig fred även att människor i ett samhälle har tillgång till alla sina rättigheter? Hur skapar man rättvisa efter en konflikt? Är rättvisa möjlig, och om den inte är det, är fred möjligt?

I Chiapas mötte zapatisternas uppror, som inleddes under nittiotalet, militärt motstånd från staten. Liksom i flera andra latinamerikanska länder blev den oskyldiga civilbefolkningen utsatt för övergrepp i kriget mot proteströrelser och upprorsmakare. Det ledde till att civilsamhället i Chiapas bad om internationell närvaro, och att Kristna Fredsrörelsen började skicka fredsobservatörer till Mexiko.

En mängd konflikter pågår fortfarande i Mexiko. Ofta är det någon annan än staten som står för de synliga övergreppen; kanske ser det ut som en konflikt mellan två byar eller mellan grupper i samma stad. Roten till många konflikter är dock dels orättvisor långt tillbaka i tiden, som kolonialismens arv i form av marktvister, och dels den alltjämt pågående ojämna fördelningen av resurser.

I radioprogrammet har forskarna svårt att enas om hur man ska definiera fred och rättvisa. Filosofen menar att vedergällning, alltså straff och kompensation, i ett fungerande rättssystem är en naturlig del i skipandet av rättvisa. Freds- och konfliktforskaren tar upp att det ibland är svårt att skilja på offer och förövare, vilket gör att rättvisa i form av hämnd inte löser konflikten. Konflikter kommer alltid att finnas, det viktiga är att lösa dem fredligt. Juristen menar att egentlig rättvisa inte handlar om att bestraffa, utan om att lösa konflikter och om att fördela samhällets resurser jämnt. Hon berättar om ett medlingsförsök efter kriget i fd. Jugoslavien, där en del i processen var att ge de drabbade möjlighet att berätta om sina upplevelser av övergrepp för motparten, om vikten av att ens berättelse kommer till omvärldens kännedom. I vissa fall kanske det inte går att få igenom krav på rättvisa, då kanske vägen till försoning måste vara att vända blad och gå vidare.

En person som var engagerad i kampen för samvetsfången Alberto Patishtáns frigivning berättar för oss fredsobservatörer att den mexikanska statens retorik ofta innehåller en uppmaning om att vända blad. För honom är det svårt att acceptera, efter all orättvisa han upplevt. Jag kan förstå honom. När orättvisan sitter i bergen, i skogarna och i majsfälten går det kanske inte att gilla läget och gå vidare. Däremot är det viktigt att fundera över vilken slags rättvisa man vill ha och att sträva efter att lösa de konflikter som finns utan våld, för att kunna bygga en verklig fred, som kan bestå.

Erika Karlsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2014-2015