toppbild mexiko 2016
Yttrandefrihet vs. statens säkerhet. Vem är det egentligen som hotar vem?

Yttrandefrihet är ett tema som blir allt mer uppmärksammat och omdiskuterat i Mexiko idag. Landet är ökänt för situationen för journalister och har blivit klassat som ett av världens farligaste länder för yrkeskåren att verka i. Under 2013 påbörjades reformer i landets telekomlagar med motiveringen att öppna upp den mer eller mindre monopoliserade marknaden. Samtidigt letade sig flera lagförslag in som reglerar – och ökar – statens kontroll över internet, sociala medier, möjliggör avlyssning och att tillfälligt stänga ned mobilnät. Den senaste händelsen som rör yttrandefrihetens vara eller icke vara i Mexiko är Lagen om statliga institutioners legitima användande av våld av för den allmänna säkerheten, vilken i sociala medier snabbt fick namnet ”Ley Bala” – Skottlagen.

Lagen gäller på delstatsnivå och har nyligen införts i delstaterna Chiapas och Puebla. Liknande lagar finns sedan tidigare i Quintana Roo och Distrito Federal, det vill säga Mexiko City. Lagförslaget i Chiapas togs fram på initiativ av guvernör Manuel Velasco Coello och antogs med tydlig majoritet av delstatskongressen den 16 maj. Med den nya lagen blir det tillåtet att med vapen skingra människor som protesterar eller manifesterar. (mer…)

Tankar om berg, fred och rättvisa

Snart soluppgång över ängar som sedan länge varit föremål för en markkonflikt. Foto: Erika Karlsson

Utanför bussfönstret susar Chiapas bergiga landskap förbi och i mina hörlurar pratar svenska röster. I radioprogrammet Filosofiska rummet diskuterar freds- och konfliktforskaren Ane Kirkegaard, filosofen Per Bauhn och juristen Christina Johnsson begreppen fred och rättvisa. Är fred enbart frånvaron av krig, eller innebär verklig fred även att människor i ett samhälle har tillgång till alla sina rättigheter? Hur skapar man rättvisa efter en konflikt? Är rättvisa möjlig, och om den inte är det, är fred möjligt?

I Chiapas mötte zapatisternas uppror, som inleddes under nittiotalet, militärt motstånd från staten. Liksom i flera andra latinamerikanska länder blev den oskyldiga civilbefolkningen utsatt för övergrepp i kriget mot proteströrelser och upprorsmakare. Det ledde till att civilsamhället i Chiapas bad om internationell närvaro, och att Kristna Fredsrörelsen började skicka fredsobservatörer till Mexiko. (mer…)