toppbild mexiko 2016
Kristna Freds samarbetspartner Frayba fick MR-pris för sitt arbete med internt tvångsförflyttade i Chiapas

Människorättscentret Frayba – Fray Bartolomé de Las Casas, som Kristna Fredsrörelsen samarbetat med sedan år 2000, har fått Franska statens människorättspris ”Frihet-Jämlikhet-Broderskap 2013”. Priset gavs för Fraybas arbete och engagemang när det gäller stöd till internt tvångsförflyttade i Chiapas.

– Ert hängivna och ihärdiga arbete har skapat skydd och rättvisa för de mest utsatta, för dem utan röst, sa den franska ambassadören Elisabeth Betón Delège vid prisutdelningen i San Cristóbal.

Priset instiftades 1988 och delas ut varje år till individer eller enskilda organisationer som arbetar med människorättsfrågor. Med på prisutdelningen i San Cristóbal var representanter för de tvångsförflyttade från Colonia Puebla, som Kristna Fredsrörelsen har skrivit om tidigare här på bloggen och som det gjordes en blixtaktion för i slutet av 2013.

UNHCR, FNs högkommissarie för flyktingar, bedömer att det idag finns drygt 26 miljoner internt tvångsförflyttade i hela världen. Det finns både politiska och ekonomiska orsaker till att människor tvångsförflyttas, men gemensamt för de drabbade är att de nästan alltid tillhör de allra fattigaste. UNHCRs mandat täckte från början inte internt tvångsförflyttade, men eftersom detta är ett växande problem har även denna grupp numera inkluderats i arbetet med flyktingar. 

De tvångsförflyttade

Foto: Frayba

Det är ofta svårt att hjälpa internt tvångsförflyttade, eftersom huvudansvaret ligger på de enskilda ländernas egna regeringar. Men FN skapade 1998 ett dokument med riktlinjer för hur internt tvångsförflyttade ska behandlas och vilka rättigheter de har, Guiding Principles on Internal Displacement. FN bedriver idag ett aktivt hjälparbete i 26 länder och det finns även en specialrapportör för internt tvångsförflyttade.

Enligt den internationella organisationen Internal displacement monitoring center (IDMC) finns det idag i Mexiko cirka 160 000 internt tvångsförflyttade, majoriteten av dem på grund av den organiserade brottsligheten relaterad till narkotikakartellernas verksamhet. Men även brott mot mänskliga rättigheter ligger i en del fall bakom tvångsförflyttningarna.

I Chiapas är situationen delvis annorlunda än i övriga Mexiko. Här tvångsförflyttades enligt officiella siffror cirka 25 000 personer i slutet av 90-talet. Detta som en direkt följd av det zapatistiska upproret 1994 och den militäriseringen och repression av civilbefolkningen som följde på det. Majoriteten av dem som då tvångsförflyttades har än idag inte kunnat återvända till sina hem och lever fortfarande under osäkra förhållanden och i stor fattigdom. De har varken fått tillbaka sin mark eller fått ersättning för den mark de förlorat. Detta trots att 99% av dem tillhör en urfolksgrupp och därmed har speciella rättigheter när det gäller mark och territorium.

Men människor tvångsförflyttas än idag i Chiapas, vilket människorättscentret Frayba uppmärksammar och rapporterar om, och vilket vi som fredsobservatörer ofta blir vittnen till. Man kan läsa om fallen i tidningarna och det rapporteras på olika organisationers hemsidor, men det finns ingen information om hur många människor det rör sig om.

Orsaken till dagens tvångsförflyttningar är ofta av politisk-religiös karaktär, men det handlar i grunden ofta om bristen på mark, oklara ägandeförhållanden  och lokala starka ledare som försöker tillskansa sig mer makt. Det finns också ofta kopplingar tillbaka till tvångsförflyttningarna som skedde i slutet på 90-talet. Och trots att Chiapas delstatsparlament år 2012, som enda delstat i Mexiko, antog en lag om internt tvångsförflyttades rättigheter, görs mycket litet från myndigheternas sida. Det känns därför mycket bra att det finns organisationer som Frayba, som kämpar för dessa människors rättigheter.

Frayba

Foto: Frayba

Kerstin Jonsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelen i Mexiko, 2013-2014