toppbild mexiko 2016
Mexikos regering skyldig till brott mot mänskliga rättigheter

– Vi kommer aldrig att glömma de som fallit offer, de kommer alltid att finnas i vårt medvetande, de är fortfarande med oss. Vi är här för att minnas deras orättfärdiga död. Gud såg mordet, bakhållet, det smutsiga kriget. Han såg våra bröder och systrar dö. Han vet. Alla har inte återfunnits. Några styckades, andra försvann. (Citat från La Jornada)

De känslofyllda orden kommer från en gammal man tillhörande urfolket chol. Tillsammans med många andra har han kommit för att vittna om brott mot mänskliga rättigheter begångna av den mexikanska staten i Chiapas. Vittnesmålen samlas in av Folkens Permanenta Tribunal, som just nu är i Chiapas för att samla in uppgifter om de MR-brott civilbefolkningen utsatts för efter det zapatistiska upproret 1994 (Läs mer om zapatisterna här). Det handlar om massakrer, tvångsförflyttningar, våldtäkter, mord och påtvingade försvinnanden, ofta utförda av paramilitära grupper skapade av regeringen för att bryta ner den sociala sammanhållningen och på så sätt stoppa zapatisterna och motståndet mot regeringen. Bara under den senare hälften av 90-talet fick människorättscentret Frayba rapporter om 85 mord, 35 påtvingade försvinnande och 3500 tvångsförflyttade i konfliktområdena i norra Chiapas. Brott som ännu ingen har straffats för.

cartel_preaudiencia_reunion_justicia_verdad_chiapas-640x290

Folkens Permanenta Tribunal är ingen vanlig domstol utan ett oberoende påverkansorgan, som uppmärksammar människorättsbrott runt om i världen, framförallt brott mot urfolken. Tribunalen skapades i Italien 1979 av advokaten Lelio Basso. Jurymedlemmarna, som kommer från hela världen och varav några är nobelpristagare, ska vara personer med gott anseende gällande etik och moral, vetenskap och litterära förmågor. De ska också representera en ideologisk mångfald. Folkens Permanenta Tribunal kan ses som en efterföljare till Russeltribunalen, som kanske mest är känd för att ha anklagat USA för MR-brott i Vietnam, men som också bland annat uppmärksammade människorättsfrågor i militärdiktaturerna i Latinamerika. Folkens Permanenta Tribunal utreder som regel staters och regeringars brott mot mänskliga rättigheter och stödjer sig då framför allt på Internationell humanitär rätt och på FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Men även företag granskas och 2008 fälldes till exempel det svenska bolaget Skanska för brott mot urfolkens rättigheter i Ecuador, miljöförstöring och mutbrott. Många av de MR-brott som Tribunalen granskat sedan starten för över trettio år sedan, har därefter tagits upp av FN:s människorättsråd i Genève.

Ansökan om att öppna en utredning om MR-brott begångna av den mexikanska staten gjordes av flera mexikanska enskilda organisationer 2010, och den 21 oktober

2011 påbörjade så Tribunalen sin verksamhet i Mexiko. Förhandlingarna kommer enligt planerna att avslutas under 2014. Det övergripande temat i Mexiko är frihandel, statens smutsiga krig, straffriheten och folkens rättigheter. Vittnesmål tas upp från drabbade runt om i landet, och hela processen stöds av både enskilda personer och organisationer, bland annat Kristna Freds samarbetsorganisation Serapaz.

bloggbild tribunal

“Peña Nieto. Var är de nästan 27 000 försvunna?” undrar Movimiento Por la Paz con Justicia y Dignidad, en av de organisationer som kritiserar den utbredda straffriheten i Mexiko. Foto: Frida Ekerlund

För oss som är fredsobservatörer i Chiapas känns det oerhört viktigt att Tribunalen tar upp alla de MR-brott som har begåtts och fortfarande begås, och att den nästan totala straffriheten kommer i allmän dager. Tvångsförflyttningar, hot och mord på människorättsförsvarare är en del av vårt dagliga arbete och behovet av att uppmärksamma situationen när det gäller MR-brott i Mexiko är mycket stort, både nationellt och internationellt.

Efter förhandlingarna i Chiapas gjorde Tribunalen ett uttalande där den fastslog att den mexikanska staten är skyldig till att ha stöttat paramilitära grupper, inte ha garanterat tillgång till rättvisa och inte utrett de anmälningar om brott som gjorts. Det konstaterades också att staten har bidragit till inre splittring och konfrontationer i lokala samhällen och att det har bedrivits en folkmordspolitik när det gäller urfolken chol, tzeltal och tzotzil.

Kerstin Jonsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas, Mexiko 2013-2014

Ge en gåva
Bli medlem