toppbild mexiko 2016
Försvarare av mänskliga rättigheter lever farligt i Mexiko

Varje år släpps flera rapporter om läget när det gäller mänskliga rättigheter i Mexiko. Det är ingen uppmuntrande läsning. Det rapporteras om många MR-brott och om en straffrihet så hög att den snarare är regel än undantag. Rapporterna betonar också att mörkertalet är stort då  många brott inte anmäls, antingen för att offret inte litar på den mexikanska rättsapparaten eller för att offret av rädsla för ytterligare repressalier inte törs anmäla.

Frida på marsch

Kristna Fredsrörelsen medföljer en marsch där MR-försvarare demonstrerar för rätten till mark och territorium i Las Margaritas, Chiapas den 17 maj i år.
Foto: Kerstin Jonsson

MR-försvarare trakasseras och hotas
I den rapport FN:s Högkommisarie för mänskliga rättigheter i Mexiko gav ut 2013 framgår med all tydlighet att MR-försvarare i Mexiko lever farligt. Rapporten bygger på 89 inträffade fall av brott mot MR-försvarare under perioden november 2010 – december 2012. Det vanligaste brottet enligt rapporten är hot (38%) följt av trakasserier (12%). Men också godtyckliga gripanden och olika typer av intrång och inblandning, t.ex. avlyssning, är vanligt förekommande.

I en annan rapport, som gavs ut gemensamt av människorättsorganisationerna Comité Cerezo, ACUDDEH och Campaña Nacional Contra la Desaparición Forzada, framgår det också att hot och trakasserier mot MR-försvarare är vanliga och att trakasserierna dessutom ökat i antal det senaste året. Enligt denna rapport har trakasserier gått om hot som det vanligaste brottet mot MR-försvarare. Detta beror enligt Comité Cerezo på att mexikanska staten avsätter mer resurser till att kontrollera och skrämma MR-försvarare.

Stor straffrihet
Inte nog med att MR-försvarare utsätts för brott, straffriheten är också stor. Av de 89 fall som rapporterades av FN:s Högkommisarie för mänskliga rättigheter, har det i 39 fall inte ens inletts en förundersökning. I bara tre fall har det skett gripanden och ännu har ingen fällts. Även Amnesty International rapporterar om att  en överväldigande majoritet av brotten mot MR-försvarare är olösta. Och svenska UD skriver i sin rapport Mänskliga rättigheter i Mexiko 2012 att det i princip råder total straffrihet i Mexiko när det gäller brott mot MR-försvarare.

Mexikanska staten begår många av brotten mot MR-försvararna
När det gäller vem som begår brotten mot MR-försvararna hävdar FN:s Högkommisarie för mänskliga rättigheter att det i 38% är en icke-statlig angripare som är förövare, det vill säga lokala aktörer av olika slag (t.ex. enskilda starka ledare, paramilitärer, narkotikakarteller och medborgargarden). I 23% av fallen är angriparen en statliga aktörer och i resten av fallen vet man inte vem som ligger bakom brottet.

I rapporten från Comité Cerezo ges en något annorlunda bild av vem förövaren är. Rapporten tar upp totalt 499 fall av brott mot MR-försvarare (aggressioner, godtyckliga gripanden, utomrättsliga avrättningar och ofrivilliga försvinnanden). I samtliga fall anses staten ligga bakom, antingen som direkt förövare eller genom tyst godkännande av lokala aktörer som förövare. I några fall handlar det om att staten inte ingriper till försvar av MR-försvararna, vilket den har skyldighet att göra. Rapporten visar på en tendens till att den mexikanska staten som direkt förövare blir vanligare, att risknivån har höjts och att angreppen riktar sig mer och mer mot enskilda personer.

Klar ökning av antalet aggressioner och godtyckliga gripanden
Rapporten från Comité Cerezo pekar på att det skett en klar ökning av antalet aggressioner mot MR-försvarare. I deras förra rapport, som omfattade perioden 1 januari 2011 – 30 april 2012 (15 månader), rapporterades 100 fall av aggressioner mot MR-försvarare. I den senaste rapporten som omfattar perioden 1 maj 2012 – 31 maj 2013 (13 månader) rapporterades 153 fall.

Antalet godtyckliga gripanden har också ökat efter det att Mexikos nye president Enrique Peña Nieto tillträdde den 1 december 2012. Cerezo-rapporten tar upp 351 sådana fall. I de flesta av dessa släpptes den gripne MR-försvararen utan någon som helst juridisk process. Gripandet registrerades inte ens av myndigheterna. Förklaringen till det ökade antalet godtyckliga gripanden, ibland med inslag av våld, är att dessa gripanden inte primärt är till för att bestraffa ett brott utan fyller funktionen av att avskräcka MR-försvarare från att fortsätta sina aktiviteter. Samtidigt som förfarandet inte drar till sig någon större internationell uppmärksamhet och därför inte orsakar någon politisk kostnad. Några få av dem som grips blir formellt anklagande för ett brott och släpps därefter. Myndigheterna har med andra ord satt igång en juridisk process mot dem, vilket gör att de bakbinds och inte kan vara lika aktiva som tidigare eftersom de då riskerar att gripas på nytt.

Tittar man istället till antalet utomrättsliga avrättningar och ofrivilliga försvinnanden när det gäller MR-försvarare så har dessa enligt samma rapport minskat under det senaste året (utomrättsliga avrättningar 11 fall och ofrivilliga försvinnanden 14 fall). Samtidigt är detta mycket vanliga brott mot den mexikanska befolkningen i allmänhet. Minskningen förklaras med att den mexikanska staten inte vill dra åt sig internationell uppmärksamhet.

Lag till skydd för MR-försvarare och journalister
En ny lag om skydd för MR-försvarare och journalister antogs 2012, men har ännu inte lett till några större förbättringar. En myndighet till skydd för MR-försvarare och journalister har inrättats. Den har ännu varit verksam mycket kort tid och det finns problem både med brist på pengar och personella resurser, något som har kritiserats av bland annat människorättsorganisationen Washington Office on Latin America.

Mexiko granskas av FNs Råd för mänskliga rättigheter
Den 23 oktober i år ska Mexiko utsättas för en utvärdering av FNs Råd för mänskliga rättigheter. Detta görs regelbundet av alla FN:s medlemsländer. Senast Mexiko granskades  var 2009. Enligt en gemensam rapport från 30 organisationer från det mexikanska civila samhället, är det många av de rekommendationer som gavs 2009 som ännu inte är genomförda. Rapporten pekar på en exceptionell ökning av MR-brott i Mexiko och beskriver Mexiko som ett land med en kontext där våld och straffrihet råder.

Anna och medföljd

Kristna Fredsrörelsen medföljer MR-försvarare vid överlämning av namnunderskrifter med krav på frigivning av en samvetsfånge.
Foto: Aino Ravandoni

Rapporterna som presenterats här har olika uppgifter om antalet MR-försvarare som blivit utsatta för brott, men i princip alla pekar på en ökning. Både män och kvinnor utsätts, även om antalet män är högre än antalet kvinnor. Om den speciella situationen för kvinnliga MR-försvarare kan du läsa i ett tidigare blogginlägg skrivet av fredsobservatören Frida Ekerlund.

Kerstin Jonsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas, Mexiko 2013-2014