toppbild mexiko 2016
I dag utvärderas Mexiko i FNs människorättsråd

Så var det dags igen. I dag klockan nio till halv ett utvärderas Mexiko i Genève för andra gången i den universella periodiska granskningen. Senast Mexiko granskades var år 2009. Den 22 juli i år var det sista inlämningsdag för den nationella rapporten om mänskliga rättigheter som kommer utgöra ett av underlagen i utvärderingen. Vad innebär då den universella periodiska granskningen?

Demonstranter och flagga

Demonstranter utanför massmedieföretaget Televisas lokaler i Mexiko city 1 maj 2013.
Foto: Aino Ravandoni

Den 15 mars år 2006 skapade FNs Generalförsamling Människorättsrådet. Rådet fick till uppgift att genomföra en kontinuerlig översyn, baserad på en så kallad objektiv och tillförlitlig information om hur varje stat uppfyller de mänskliga rättigheterna. Denna granskning ska utföras på ett sätt så att alla stater behandlas likvärdigt. Ett år efter rådets första möte enades de om ett institutionsbyggande paket med riktlinjer för det framtida arbetet. Det nya UPR – Universal Periodic Review (på svenska universella periodiska granskningen) blev en av de viktigaste delarna i arbetet.

UPR är en process som innebär en återkommande utvärdering av de mänskliga rättigheterna och hur de uppfylls i FNs 193 medlemsländer. Målet med UPR är att förbättra människorättssituationen runt om i världen. UPR utvärderingarna görs av en arbetsgrupp som består av de 47 medlemmarna i Människorättsrådet men alla medlemsländer är välkomna att delta i dialogen med landet som granskas. Varje utvärdering av ett land stöds av en grupp på tre medlemsländer som väljs ut genom lottdragning. De kallas troikor. Under åren 2008-2011 utvärderades alla FNs medlemsstater för första gången i något som kallas ”den första cykeln”. Andra cykeln startade förra året och håller på till och med år 2016.
Granskningen av medlemsstaterna bygger på information som staten ger i form av en nationell rapport. Dock vägs även andra källor in för att utvärdera huruvida Mexiko följer människorättskonventionerna, såsom rapporter och data från berörda FN-organ, nationella och icke-statliga organisationer, oberoende människorättsexperter samt människorättsgrupper.

Pinche Peña Miento

Slagord sprayade på kravallstaket under en demonstration i Mexico city. Pinche Peña Miento är en ordlek som kan översättas med “jäkla lögnar-Peña” och syftar på presidenten Enrique Peña Nieto. Foto: Aino Ravandoni

Granskningen av en medlemsstat förs i dialog med staten i fråga. Andra medlemsstater kan ställa frågor, kommentera och eller ge rekommendationer. Samtalet sker under ett möte med UPR- arbetsgruppen som pågår under tre och en halv timme. De tre länderna som stöttar utvärderingen ser till att samtalet förs under ordnade former och med en ordnad agenda. I utvärderingen bedöms hur staten lever upp till sina skyldigheter gentemot de mänskliga rättigheterna som återfinns i FN-stadgan, den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, de fördrag som staten skrivit under, frivilliga program som staten åtagit sig, exempelvis nationellt politik och tillämplig humanitär rätt. I den andra cykeln av UPR utvärderas även vad staten har gjort för att implementera rekommendationer från den första cykeln.

Utvärderingsdialogen, diskussionen, frågorna, kommentarerna och rekommendationerna samt det utvärderade landets svar sammanställs i en rapport utav de tre medlemsländerna som stöttat utvärderingen. Den granskade staten har möjlighet att ha synpunkter på rekommendationerna och kan välja att godta dem eller notera dem. Detta förs också in i rapporten. När rapporten antagits kan ändringar göras under två veckors tid därefter ska rapporten antas i ett möte i Människorättsrådet. Under detta möte kan staten besvara, göra ytterligare tillägg och kommentarer på rekommendationerna. Staterna är ansvariga för att implementera rekommendationerna från den slutgiltiga rapporten. Vid en ihållande vägran av samarbete från en medlemsstat kommer Människorättsrådet att bestämma de åtgärder som bör tas.

Poliser och banderoll

Kravallpolis utanför massmedieföretaget Televisas lokaler i Mexiko city första maj i år. På banderollen står det ungefär “Gör den federala distriktsregeringen och Enrique Peña Nieto ansvariga för alla godtycklig häktningar eller trakasseri som utförs mot vilken social aktivist som helst”. Foto: Aino Ravandoni

Inför utvärderingen idag har det civila samhället i Mexiko sammanställt en rapport över situationen för de mänskliga rättigheterna. Enligt rapporten har brotten mot de mänskliga rättigheterna ökat avsevärt. Samma rapport menar att Mexiko är en stat som präglas av våld, straffrihet och där militariseringen av samhället fortsätter. Utav de rekommendationer som Mexiko fick från den första granskningen är det få som har implementerats. En av rekommendationerna som har uppfyllts, dock endast i tre delstater, är att man slutat med den så kallade arraigon som innebar att man som individ kunde bli frihetsberövad i upp till 80 dagar utan juridisk prövning. Kanske bör vi inte förvånas över att den mexikanska staten inte gjort ett bättre arbete med att implementera rekommendationerna från första granskningen. De har nämligen inte heller tagit till sig de fem rekommendationer som de fått utav den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Förmodligen kommer Mexiko under ledning av president Enrique Peña Nieto få en bakläxa som heter duga…igen.

Aino Ravandoni för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas, Mexiko 2013-2014