toppbild mexiko 2016
Det röda guldet

En lyckokänsla i kroppen. Det är eftermiddag och solen lyser svagt upp Chiapas grönklädda kullar. En vind blåser lätt och dalgången breder ut sig nedanför oss. Jag är smutsig, dammig och solbränd. Framför mig sitter en liten pojke på en stor häst. Han är fem år men är redan en stor hjälp i jordbruket. Hans far går med outtömlig energi snabbt framåt på stigen med sin vackra vita cowboyhatt, en kontrast till de slitna smutsiga kläderna han bär. Jag har fått låna hans häst. Hela dagen har vi hjälpt honom att skörda bönor och nu ska vi ge lite majs till hans två kor innan dagen lider mot sitt slut. Klockan åtta kommer jag ligga utmattad i min hängmatta och njuta av att jag för en gångs skull låter solen bestämma dygnsrytmen.

Man både lär sig och lär ut saker när man är ute i fält. Man lär sig hur otroligt många användningsområden majs har, hur livet uppfattas när man tror på häxkrafter och övernaturliga saker, hur man skördar bönor, hur man gör tortillas, hur dans på logen går till och vilka mexikanska ballader som är inne. Och förundrat får många bybor reda på att det finns en kontinent, Afrika, där hungersnöden är ännu mer utspridd än den i Latinamerika, att det finns en konstig, salt, god frukt som heter oliv. De förvånas också över att vissa länder, som till exempel Sverige står för en sorgligt stor del av världens vapenexport och att vapen faktiskt inte alltid tillverkas där de används.

Jag har även lärt mig otippade saker. Jag trodde att tuppar bara gol på morgonen. Vilken myt! Vissa sömnlösa timmar kunde jag inte sluta förundras över den eviga kakofonin av tuppar, skrikande åsnor och skällande hundar. Jag vaknade ständigt upp vid fem på morgonen av dånande musik från de närliggande husen eller av att ett dussin bomber sköts upp för att ännu en gång fira Jesusbarnet.

Under den här fältvistelsen var det skördedags och under veckorna vi var där var det bönor som skördades. Eftersom vi hade lite tid över valde vi att hjälpa byborna. I majsfälten låg torkade bönbuskar. Dessa plockades upp och lades på en stor presenning. Man tog sedan en häst och red på dem – fram och tillbaka så att alla torkade skal gick sönder och bönorna trillade ut. Sedan tog vi en stor pinne och slog på buskarna för att försäkra oss om att alla skal verkligen hade öppnat sig. Luís, bonden vi hjälpte den dagen, sade att jag antagligen skulle få skavsår, att mina händer var för fina för detta arbete. Skitsnack tänkte jag men fem minuter senare stod jag där med öppna vattniga sår i händerna. Pinsamt. När alla skal hade öppnat sig borstade vi bort buskarna och kvar låg en matta av rött guld. Bönorna vi skördat skulle räcka i ett år för Luís familj och det som blev över skulle han sälja för att köpa salt, socker och kaffe.

http://www.youtube.com/watch?v=Va5n160GSoM&feature=youtu.be

http://www.youtube.com/watch?v=9FW55QWv5fU&feature=related

Lika mycket som de vi medföljer stärks av ett internationellt stöd i sin kamp och får utrymme att föra kampen vidare blir jag själv stärkt av alla intryck, möten och minnen från mina fältperioder. Och när jag satt på hästen den där eftermiddagen i ett av de vackraste landskap jag sett kände jag ännu en gång att jag har privilegiet att ha världens bästa jobb.

Sofia Gadelii, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Det viktiga i att ha en dröm – Martin Luther King och ickevåldet

Martin Luther King hade en dröm. En dröm om att alla människor skulle vara lika inför lagen och att ingen skillnad skulle göras vare sig du är vit eller svart. I likhet med Gandhi menade han att ickevåld är den enda rätta vägen i kampen för fred och frihet. Den tredje måndagen i januari varje år firas Martin Luther King och hans gärning över hela världen, och Kristna Fredsrörelsen är drivande i firandet i Sverige.

Varför skall det finnas hunger och brist i något enda land, i någon enda stad, vid något enda bord, när människan äger resurserna och kunskaperna för att fylla hela den mänskliga tillvarons grundläggande behov?

Vi måste bruka vårt förstånd till att lika rigoröst planera för fred, som vi har gjort det för krig.

– Två citat av Martin Luther King, som är den yngsta person att någonsin tilldelas Nobels fredspris (1964).

Ickevåld är en av Kristna Fredsrörelsens viktigaste grundstenar, och vi tror precis som Gandhi och Martin Luther King att ickevåldet och freden är vägen likaväl som målet. I Chiapas, Mexiko, där våra fredsobservatörer arbetar, finns många källor till inspiration och fortsatt arbete för ickevåld. I många år har vi medföljt den kristna ickevåldsorganisationen Las Abejas, Bina, som använder sig av många olika ickevåldsmetoder i sin kamp för rättvisa och fred. För ickevåld är inte bara avståndstagande från våld, ickevåldet är en aktiv kamp som kan föras på många olika sätt. Exempel på de metoder som Las Abejas använder sig av är marscher och demonstrationer, civilt motstånd och icke-samarbete, metoder som även King och Gandhi förespråkade. Las Abejas anordnar också ickevåldsforum med jämna mellanrum där mycket fokus läggs på att utbilda nästa generation i ickevåld. Dessa forum baseras på grundtanken att ickevåld inte bara är en metod för konfliktlösning utan också ett förhållningssätt och en livsstil.

Ett annat exempel på ickevåldsrörelse i Mexiko är Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) som genom bland annat nationella fredskaravaner och demonstrationer visar sitt aktiva motstånd mot det utbredda våldet i landet och mot kriget som pågår mellan staten och knarkkarteller och mellan kartellerna själva.

Måndagen den 16 januari delas ett pris ut i Martin Luther Kings anda i Norrmalmskyrkan i Stockholm. Ett pris som tidigare år delats ut till bland andra Mikael Wiehe och

Position accompagna http://chaletsdelaval.com/villa/viagra-les-effets-indesirables vacarme saint au trouver viagra marseille de bonne une dus à l’autre ou acheter du cialis en ligne forum choses pas http://www.tipaniers.com/taby/cialis-plus-alcool de des de le viagra est il remboursé par la secu rapporter je! Fit levitra 10 prix en pharmacie la de acheter du viagra en belgique sans ordonnance conscience, la l’une avait en se commander cialis belgique CCCCLIII huis établissements sacristie cialis pour femme forum ville les cialis effet indésirable parfois c’est maîtres pendant vendait, ou trouve t on du cialis de aux de y était contre acheter cialis au maroc déplorable un prit conseillers l’eau.

Timbuktu. I år går priset till Mehdi Gharbi, en exiltunisier som i över tio års tid spridit det oppositionella nyhetsbrevet ”Tunis News” från sin lägenhet i Sollentuna. ”Tunis News” blev en viktig källa till information för den tunisiska oppositionen och diktatorn Ben Ali försökte förgäves stoppa utskicken. Idag kan Mehdi Gharbi verka öppet tack vare det folkliga upproret mot diktatorn. Prisutdelningen kommer att ske i Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37 i Stockholm den 16 januari klockan 19:00. Det blir tal, förtäring och musik.

KrF:s fredsobservatörer medverkade på ett ickevåldsforum anordnat av Las Abejas i oktober. Läs mer om detta här: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/10/19/ungdomar-utbyter-tankar-pa-ickevaldsforum-i-acteal/

Läs mer om Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet och fredskaravanen som kom till Chiapas: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/09/20/fredskaravan-demonstrerar-mot-valdet/

Karin Bender och Zofie Bengtsson, fredsobervatörer för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Årskrönika Mexiko 2011

År 2011 har varit ett sorgligt år för de mänskliga rättigheterna i Mexiko. I Chiapas inleddes året med nyheten om före detta biskopen Samuel Ruiz Garcías bortgång, en man som bland annat grundade vår samarbetsorganisation människorättscentret Frayba och ledde förhandlingarna mellan zapatistarmén och den mexikanska staten.

Samuel Ruiz Garcia

Samuel Ruiz Garcia

På nationell nivå har våldet fortsatt att eskalera till följd av det så kallade kriget mot knarket som startades av presidenten Felipe Calderón år 2006. Enligt mexikanska människorättsorganisationer är dödssiffran nu uppe i över 50 000. Kriget mot knarket har också lett till ökad militarisering. Mellan 2006 och 2009 rapporteras den militära närvaron på gatorna ha ökat med 38 procent och mellan 2006 och 2010 ökade Mexikos totala militära utgifter med 44 procent. Militären har tagit över polisens brottsbekämpande uppgifter i flera delstater samtidigt som det skett en stor ökning av anmälningar av militära övergrepp mot civila. En framgång var dock att Mexikos högsta domstol i juli 2011 beslutade att militära övergrepp mot mänskliga rättigheter ska dömas i vanliga domstolar och inte som tidigare i militärdomstolar, något som människorättsorganisationer krävt under lång tid.

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

Militär närvaro i Chiapas. Foto: Frayba

I slutet av mars grundade poeten Javier Sicilia Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet (el Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) efter att han förlorat sin son i ett ouppklarat mord. Denna ickevåldsrörelse kräver bland annat ett slut på kriget mellan staten och knarkmaffian, stopp för den utbredda korruptionen och straffriheten och att dödsfall och försvinnanden ska utredas. I höstas besökte representanter från rörelsen det lilla samhället Acteal i Chiapas och sade då: ”Vi vill vara en rörelse som enar alla de som själva blivit utsatta eller har en familjemedlem som blivit offer för våldet. Vi visar att staten inte gör sitt jobb med att hjälpa de människor som utsatts för våldsbrott och kräver att staten tar sitt ansvar.”

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Ickevåldsrörelsen Movimento por la Paz con Justicia y Dignidad på besök i San Cristóbal. Foto: Zofie Bengtsson

Tack vare Rörelsen för Fred med Rättvisa och Värdighet har tystnaden kring det mänskliga lidande som kriget mot knarket skapar äntligen börjat brytas. Att tystnaden brutits visade sig också i slutet av december, då en anmälan mot president Calderón lämnades in till internationella brottmålsdomstolen i Haag med underskrifter från över 20 000 mexikaner. I anmälan anklagas Calderón, hans närmaste ministrar och ledare för knarkkarteller för krigsbrott och brott mot mänskligheten.

I Chiapas, där Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är placerade, har fattigdom och politiska konflikter fortsatt att skapa problem. Många samhällen på landsbygden är idag splittrade på grund av statens olika hjälpprogram, som en del menar är mutor och andra ser som välkomna bidrag till försörjningen. Zapatiströrelsens civila styrelseråd har under året rapporterat om upprepade hot och attacker mot civila medlemmar i rörelsen, ofta utförda av andra civila som enligt zapatisterna agerar på order eller med uppmuntran från de statliga myndigheterna. I juli utfärdade mexikanska organisationer en blixtaktion för att uppmärksamma hot och attacker mot civila zapatister och internationella fredsobservatörer i samhället San Marcos Áviles i Chiapas. Kristna Fredsrörelsen ställde sig bakom denna blixtaktion och förde vidare informationen till svenska ambassaden, som i sin tur rapporterade att de informerat EU-delegationen i Mexiko.

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

Historisk zapatistmarch för rättvisa i San Cristóbal i maj 2011. Foto: Zofie Bengtsson

I semesterparadiset Agua Azul fängslades i början av året ett hundratal medlemmar i den oppositionella rörelsen ”andra kampanjen” på grund av en långdragen konflikt kring kontrollen av ett vattenfall som lockar många turister. Majoriteten av de fängslade är idag fria men den mexikanska armén har etablerat sig med permanent närvaro i området vilket har en stor inverkan på lokalbefolkningen. Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer arbetar periodvis i två samhällen i närheten av Agua Azul där invånarna uttryckt sin tacksamhet över den internationella närvaron och menar att fredsobservatörernas närvaro gör att militären sköter sitt arbete utan att begå brott mot de mänskliga rättigheterna.

I slutet av september påbörjade sju politiska fångar, med den fängslade läraren Alberto Patishtán i täten, en hungerstrejk på ett fängelse i Chiapas. Hungerstrejken var en protest mot att fångarnas rättigheter inte respekterats varken vid gripandet, rättegången eller under tiden i fängelset. När Patishtán den 20 oktober plötsligt förflyttades till ett fängelse i en av Mexikos nordligaste delstater, mycket långt bort från från sina anhöriga, genomförde Kristna Fredsrörelsen en blixtaktion för att uppmärksamma hans fall. Vid en presskonferens i höstas sade Patishtáns dotter Maria Gabriela Patishtán Ruiz: ”För mig är det mycket oroväckande att inte veta något om min fars hälsotillstånd, då han har diabetes och riskerar att bli blind. Jag ber nu att alla visar solidaritet med oss och kräver att min far släpps fri och får komma hem”.

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Alberto Patishtan. Foto: Frayba

Det går inte att sticka under stol med att situationen för de mänskliga rättigheterna och dess försvarare i Mexiko är djupt oroväckande. Nästa år är det valår i landet och våldsnivåerna väntas stiga. Människorättsorganisationerna har mycket arbete framför sig och behovet av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer är fortsatt stort.

Karin Bender och Malin Kullmar, fredsobservatörer för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012.

Länkar till andra inlägg om situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko:

December 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/12/07/situationen-for-manskliga-rattigheter-i-chiapas-2010-2011/

November 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/11/21/mexiko-fortsatter-att-vara-ett-av-varldens-farligaste-lander-for-journalister/

Juni 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/06/26/dyster-utveckling-for-de-manskliga-rattigheter-i-mexiko/

Mars 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/03/30/aktuellt-fran-chiapas-och-guatemala/

Januari 2011: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/

Turismkonferens leder till social rensning

I slutet av oktober var San Cristóbal de las Casas och Chiapas värd för den VIII Internationella Upplevelseturismkonferensen arrangerad av Adventure Travel Trade Association (ATTA). President Felipe Calderón deklarerade i konferensens invigningstal att upplevelseturism är en alternativ väg för utveckling som främjar ursprungsfolk och skapar sysselsättning för “de fattigaste i samhället”. Ironiskt nog var det just dem som avhystes från San Cristóbals gator när den internationella konferensen kom till stan.

Förväntningarna var höga på upplevelsekonferensen som gick av stapeln 17-20 oktober och som lockade över 650 researrangörer från 60 länder.

 – Vi har träffat branchfolk från hela världen och utbytt idéer. San Cristobal är en fantastiskt mysig stad. Jag skulle vilja återvända hit med min familj.

Chiapas delstatsregering skulle jubla av lycka om de hörde den amerikanska mötesdeltagarens utlåtande om konferensen och San Cristóbal. Tidigare i somras hade delstatsregeringen beslutat att investera 41 miljoner pesos (ca 22 miljoner SEK) för att rusta upp byggnader och fasader i innerstan. Det här var tillfället då allas ögon skulle vara på San Cristóbal och Chiapas och stan skulle göras så attraktiv som möjligt.

Gatuförsäljning stoppas

Gator, torg och parker brukar normalt sprudla av liv och gatuförsäljning, men under mötesdagarna lyste de tomma. En försäljare som barn- och ungdomsorganisationen Melel Xojobal pratat med berättade att hon inför konferensen skaffat mer hantverk och souvenirer för att sälja, men tre dagar innan mötesdeltagarnas ankomst, fick hon beskedet att hon inte fick sälja på torget som hon brukar. Lokala politiker hade beslutat att gatuförsäljning i det historiska centrum skulle stoppas, ett beslut som drabbade drygt 2800 försäljare. De som trotsade försäljningsförbudet riskerade böter och förlust av försäljningslicens.

Angel säljer dagligen hamburgare vid ett torg i innerstan. Under konferensen var han tvungen att flytta sin verksamhet då hans arbetsplats skulle ge plats för parkering. Flytten ledde till minskade intäkter.

– Jag fick stå vid ett avskymt ställe utan en ström av människor. Jag trodde att mässan skulle bidra till mer försäljning. Det blev istället tvärtom, säger han uppgivet.

Tomt torg under mötesdagarna. Foto: Heber Gutierrez

Tomt torg under mötesdagarna. Foto: Heber Gutierrez

Samma torg under en vanlig dag. Foto: Zofie Bengtsson

Samma torg under en vanlig dag. Foto: Zofie Bengtsson

Den internationella turismkonferensen hyllades av arrangörer och politiker men fick stark kritik från det civila samhället som bland annat fördömde kriminaliseringen av gatuförsäljare och menade att politikerna ville visa upp en falsk verklighet. Flera människorättsorganisationer protesterade mot konferensen då den “representerar berövande av mark, resurser, levnadsvillkor, självbestämmande och kultur från ursprungsfolk och icke-ursprungsfolk i Chiapas” (den andra kampanjen).

Våldet har påverkat turismen i landet

Det ökade våldet i Mexiko till följd av president Calderóns krig mot knarket har haft stor negativ effekt på landets turismnäring. Den mexikanska regeringen utnämnde 2011 till “turismens år” för att visa att turismen i högsta grad är prioriterad. Chiapas lockar turister med sin storslagna natur, kristallklara vatten och historiska ruiner och delstatsregeringen har inom ramen för Palenque-Agua Azul Integrally Planned Centre (CIPP) långtgående planer på att expandera turismen och infrastrukturen vid vattenfallen i Agua Azul.

Kristna Fredsrörelsen arbetar med samhällen i Agua Azul-området och många invånare säger att de inte känner att har något att säga till om. Detta trots att Mexiko ratificerat ILO konventionen 169 där det bland annat står att ursprungsfolk ska konsulteras och vara delaktiga i projekt som berör dem. Som människorättsorganisationen Sipaz påpekar är många samhällen inte övertygade om de fördelar som turismen kan generera, utan de ser det som en risk att förlora kontroll över sin mark och över sina liv. Det kan även bli problematiskt om delar av befolkningen i ett samhälle är för ett turismprojekt och annan del emot då det då kan skapa splittring bland invånarna.

Enligt många var turismkonferensen en succé men för en stor del av San Cristóbals invånare var den ännu ett bevis på den diskriminering som ursprungsfolken och de fattiga systematiskt utsätts för.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas 2011-2012