toppbild mexiko 2016
Agera nu! Politiska fångars liv i fara i Mexiko

Läraren Alberto Patishtán, som enligt det mexikanska människorättscentret Fray Bartolomé de Las Casas (Frayba) sitter oskyldigt fängslad för ett brott han inte begått, har återigen utsatts för övergrepp från myndigheterna i Mexiko. På grund av detta har Frayba nu ansökt om speciella skyddsåtgärder från Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. Kristna Fredsrörelsen är djupt oroade över Alberto Patishtáns hälsa och säkerhet och uppmanar alla medlemmar och sympatisörer att skriva under den blixtaktion till stöd för Alberto Patishtán som tagits fram av Frayba.

Alberto Patishtan

Alberto Patishtán

Den 20:e oktober i år förflyttades Alberto Patishtán från fängelset CERSS No. 5 i delstaten Chiapas i södra Mexiko till ett högsäkerhetsfängelse i Sinaloa i norra Mexiko, flera hundra mil från Chiapas där han har sina rötter, sin familj och sina vänner. Enligt uppgift sitter Patishtán nu totalt isolerad, utan kontakt med omvärlden och kommer inte att få ta emot besök förrän om en månad, därefter kommer besök beviljas för endast 15 minuter var tredje månad. Under en presskonferens med Frayba och familjemedlemmar till Patishtán säger hans dotter Maria Gabriela:

– För mig är det mycket oroväckande att inte veta något om min fars hälsotillstånd, då han har diabetes och riskerar att bli blind. Jag ber nu att alla visar solidaritet med oss och kräver att min far släpps fri och får komma hem.

Presskonferens. I mitten Maria Gabriela Patishtán Ruiz och till vänster om henne Héctor David Patishtán Ruiz, barn till Alberto.

För en månad sedan, den 29:e september, inledde Alberto Patishtán en hungerstrejk i protest mot att han sitter frihetsberövad. Han fick stöd av flera andra interner som ställer sig bakom hans krav på frihet för politiska fångar. De har nu hungerstrejkat eller fastat i 33 dagar och deras hälsotillstånd är ytterst allvarligt. Läkare som besökt fångarna rapporterar om extremt låg hjärtfrekvens och puls, konstant diarré, smärta och värk i buk, muskler och huvud samt en genomsnittlig viktminskning på åtta kilo sedan strejken startade. Många av de familjemedlemmar som slagit läger på torget i San Cristobal hungerstrejkar eller fastar också.

– Vi ger oss inte av förrän de politiska fångarna släpps, säger Maria Gabriela.

Familjemedlemmarnas läger på torget

Familjemedlemmarnas läger på torget

Enligt Frayba verkar det som att myndigheternas beslut om att förflytta Alberto Patishtán till Sinaloa är ett straff för hungerstrejken och ett försök att tysta honom och göra slut på den rörelse som bildats kring kravet på hans frihet. Något som skulle kunna bekräfta den tesen är att en av de hungerstrejkande fångarna, Juan Collazo Jiménez, har mottagit hot från fängelsedirektören där han uppmanas sluta med sin strejk eller förflyttas till en mer isolerad del av fängelset. En förklaring som kommit från regeringen är att flytten berodde på överfulla fängelser. Men enligt Victor Lopez på Frayba har fångar dömda för narkotikarelaterade brott flyttats från fängelser i norra Mexiko till Chiapas, något som direkt motsäger statens förklaring. Regeringen har heller inte gett någon juridiskt klarlagd grund till Patishtáns förflyttning,något som är ett måste enligt internationell rätt. Frayba har nu ansökt om särskilda skyddsåtgärder från interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter i fallet Patishtán.

Kristna Fredsrörelsen är djupt oroade över Alberto Patishtáns hälsa och säkerhet och uppmanar alla medlemmar och sympatisörer att skriva under den blixtaktion till stöd för Alberto Patishtán som finns här nedan (på spanska). Denna blixtaktion har även fått stöd av människorättscentret Frayba, fredsorganisationen Sipaz, Amnesty International och det mexikanska nätverket för mänskliga rättigheter ”Todos los Derechos para Todas y Todos”.

Skriv under blixtaktionen här (spanska). Klicka här för att läsa en svensk översättning av hela blixtaktionen och bakgrundsinformationen.

Läs mer om Alberto Patishtán och de politiska fångarna här, här, här, här och här.

Aron Lindblom, programhandläggare och Karin Bender, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2012

Nya dödshot mot människorättsförsvararna Adolfo Guzmán och Margarita Martínez

Natten mellan den 19 och 20 oktober blev människorättsförsvararna Adolfo Guzmán Ordaz och Margarita Martínez Martínez mordhotade i deras hem. Enligt uppgifter från människorättscentret Frayba hade ett hotfullt brev, riktat mot Guzmán, placerats under parets bil. Meddelandet löd: “du ska veta att det inte finns någon rättvisa, det är bäst att du håller tyst om du inte vill försvinna, vi är lagen och vi är skyddade, dö dö dö”.

Familjen Martínez/Guzmán har vid ett flertal andra tillfällen utsatts för hot, våld och attacker; i november 2009 hotades de i sitt tidigare hem i Comitán; i februari 2010 kidnappades, torterades och hotades Martínez och i november samma år mottog hon ytterligare mordhot. Efter incidenterna utfärdade Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) speciella skyddsåtgärder så som permanent polisbevakning vid bostaden.

Flera internationella människorättsorganisationer och FNs särskilda rapportör för människorättsförsvarare har uttryckt djup oro för attackerna mot Martínez/Guzmán. Efter de nya hoten uppmanar Frayba den mexikanska staten att omedelbart vidta åtgärder för att garantera familjens säkerhet och integritet.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör Chiapas 2011-2012

Läs mer om Margarita Martínez fallet:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/28/straffriheten-bidrar-till-fortsatta-attacker-mot-mr-forsvarare/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/11/30/agera-nu-allvarliga-hot-mot-frayba/

Myndigheter reagerar på de politiska fångarnas hungerstrejk

Natten till fredag den 14 oktober släpptes de politiska fångarna Manuel Heredia Jiménez och Juan Jiménez Pérez efter att ha hungerstrejkat i 16 dagar i CERSS nr. 5 fängelset utanför San Cristobal de las Casas. Hungerstejken inleddes den 29 september av sju politiska fångar som en protest mot de kränkningar de fått utså vid gripandet och sedan i fängelset. Heredia och Jiménez hade vid frisläppandet varit frihetsberövade i 9 år och 4 månader.

Sedan den 8 oktober har familjemedlemmar till fångarna  i solidaritet hungerstrejkat och fastat i ett tält på katedralstorget i centrala San Cristobal. De har allt sedan tältet satts upp mottagit hot om förflyttning från både polis och civilpersoner.

Familjemedlemmar till de politiska fångarna hungerstrejkar på torget i San Cristobal. De är nu inne på sin 17e dag. Foto: Zofie Bengtsson

Familjemedlemmar till de politiska fångarna hungerstrejkar på torget i San Cristobal. De är nu inne på sin 17e dag. Foto: Zofie Bengtsson

Strax efter frisläppandet kom även nyheten att en annan av de hungerstrejkande politiska fångarna, Alberto Patishtán, natten till den 20 oktober kl 02:30 hämtats från fängelset i San Cristobal de las Casas och förts till ett federalt högriskfängelse i Sinaloa i norra Mexiko. Utöver Patishtán blev 49 andra fångar (41 män och 8 kvinnor) förflyttade till olika fängelser i landet. Enligt delstatsmyndigheten i Chiapas är det federala myndigheter som är ansvariga för förflyttningen men hittills har ingen gett någon förklaring till förflyttningen.

Alberto Patishtán. Foto: liberonsles.wordpress.com

Alberto Patishtán. Foto: liberonsles.wordpress.com

Patishtán, som suttit fängslad i över 11 år, har blivit en symbol för de politiska fångarnas kamp för frihet. Enligt organisationen Red contra la Represión är förflyttningen av honom ett tydligt försök att demoralisera och förstöra hungerstrejken samt att osynliggöra de politiska fångarnas protest. Den geografiska förflyttningen till norra Mexiko ses dessutom som ett strategiskt beslut då det försvårar för hans familjemedlemmar och advokat att besöka honom.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör Chiapas 2011-2012

Läs mer om hungerstrejken och Alberto Patishtán:

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/10/03/politiska-fangar-inleder-hungerstrejk/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2011/01/08/politiska-fangar-kraver-frihet/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/08/21/alberto-patishtan-%e2%80%93-politisk-fange-i-mexiko/

http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/06/29/orattfardigt-fangslad-i-tio-ar/

Ungdomar utbyter tankar på ickevåldsforum i Acteal

Den 8 och 9 oktober samlades ungdomar från Chiapas och andra delar av landet för att samtala om ickevåld och mänskliga rättigheter i Mexiko. Mötet ägde rum i Acteal, platsen för den våldsamma massaker som i december 1997 tog 45 liv.

Helgen inleddes med ett välkomnande från den pacifistiska organisation Las Abejas styrelse, som har sitt säte i Acteal. Därefter följde gruppövningar och redovisningar av övningarnas resultat. Målet med forumet var att få ungdomar att tänka i ickevåldstermer och samtalen baserades på grundtanken att ickevåld inte bara är en metod för konfliktlösning utan ett förhållningssätt och en livstil. Ämnen som togs upp under gruppövningarna var bland annat orsaker till våld, vilken typ av våld och människorättskränkningar som man upplever i sin vardag, vilka rädslor man känner samt olika ickevåldsalternativ till hur man kan bemöta det strukturella våldet i samhället. Rädsla för millitärer, frihetsberövande, kidnappning och urbanisering var återkommande rädslor som uttrycktes av ungdomarna.

Mayaaltar vid mötets öppnande. Foto: Zofie Bengtsson

Mayaaltar vid mötets öppnande. Foto: Zofie Bengtsson

Mänsklig stillbild av våld. Foto: Malin Kullmar

Mänsklig stillbild av våld. Foto: Malin Kullmar

En av mötets arrangörer, Colectivo Zapayasas, menade att starka känslor så som rädsla för sitt eget liv och välbefinnande kan vara svårt att uttrycka verbalt. Teater, bilder och kroppsspråk var därför vanliga inslag under grupppresentationerna. För en av deltagarna, Sebastian som åkt 9,5 timme med sin ungdomsorganisation Xi´Nich´ för att delta i helgens aktiviteter, var forumet givande; “Jag har lärt mig att jag som bor i en liten by i djungeln i Chiapas är rädd  för samma saker som en av killarna här som kommer från stan”. Mötet och samtalen med övriga ungdomar på forumet gav även mersmak; “Min grupp planerar att sätta upp en teaterpjäs om våld i vårt samälle”.

Gruppredovisning. Foto: Zofie Bengtsson

Gruppredovisning. Foto: Zofie Bengtsson

KrFs fredsobservatörer på åhörarplats: Foto: Organisationen La 72

KrFs fredsobservatörer på åhörarplats. Foto: Organisationen La 72

Mötesdeltagarna kom från hela landet; Mexiko City, Guadalajara, Cuernavaca, Tabasco, Puebla, San Cristóbal de las Casas och Chiapas djungel. Ickevåldsrörelsen Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad som besökte Acteal för några veckor sedan, återvände till ickevåldsforumet med 12 representanter från rörelsens ungdomssektion. Under öppna samtal om ungdomars situation i Mexiko uttryckte en represant från denna rörelse särskild oro för de snäva reglerna för antagning till universiteten och det faktum att ungdomar värvas till både militär och polis i skolor och i metron.

Las Abejas president var nöjd med ickevåldsmötet. “Staten kommer aldrig att få stopp på våldet utan det är vi som samhälle och organiserad civilbefolkning som måste skapa en förändring”. Prästen avslutade med en likande ord när han menade att fred inte kommer automatiskt utan det är något vi måste skapa tillsammans. Förhoppningen med ickevåldsmötet är att man nu har lyckats så ett antal ickevåldsfrön i dessa ungdomars framtida tankar och handlingar.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko 2011-2012

Till minne av massakern i Chinkultik

I förrgår, den 3 oktober, var det exakt tre år sedan som federal- och delstatspolis gick in i samhället Miguel Hidalgo och öppnade eld mot de obeväpnade invånarna. I det brutala överfallet dödades 6 personer, 17 skadades och 36 häktades. Fyra av de dödade avrättades med ett skott i tinningen. Enligt journalister som bevittnade polisoperationen var brutaliteten “urskillningslös mot barn, kvinnor och äldre”. Scenen för polisens brutala våldsakt var Chinkultik i östra Chiapas, där det pågick en konflikt om kontrollen över ett arkeologiskt område.

Gripande av invånare i Chinkultik. Foto: Frayba

Gripande av invånare i Chinkultik. Foto: Frayba

Statliga tjänstemän under ledning av Chiapas delstatsguvernör, Juan Sabines, erbjöd offrens familjer stipendier, livslånga pensioner samt stöd till ekoturism-projekt i området. Den ekonomiska ersättningen ses av flera människorättsorganisationer som en muta, delstatsregeringens sätt att köpa sig fri från inblandningen i massakern. Enligt människorättscentret Frayba har utbetalningen av den ekonomiska ersättningen inte skett i enlighet med den interamerikanska konventionen. En sådan ersättning kan heller aldrig ersätta den brist på rättvisa och straffrihet som präglar fallet. Varken de som utförde eller planerade massakern har ännu ställts inför rätta.

Arkeologiskt område i Chinkultik. Foto: Sfu.museum

Arkeologiskt område i Chinkultik. Foto: Sfu.museum

Med massakern i Chinkultik bröt den mexikanska staten mot de mest grundläggande mänskliga, kollektiva och individuella rättigheter. Massakern är bara en i raden av våldshandlingar med statlig inblandning i Chiapas. Andra exempel är massakern i Wolonchan 30 maj 1980 som dödade 50 personer, massakern i Acteal 22 december 1997 som tog 45 liv och massakern i Viejo Velasco 13 november 2006 där 4 personer dödades. Även utanför Chiapas illustrerar incidenter så som San Salvador Atenco 2006 och protesterna i Oaxaca 2006 den statliga inblandningen i kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Statlig inblanding i sociala konflikter har blivit allt vanligare och enligt Frayba skapar och understödjer staten ofta konflikter för territoriell kontroll. Detta uppnår de t.ex genom tvångsförflyttning av befolkning som brukat sin mark i generationer och genom att hota och skrämma bort folk från attraktiv mark. Med marken i sina händer kan staten lättare förverkliga turistprojekt och megaprojekt, som t.ex utvinning av naturresruser, som en del av en ekonomisk och politisk strategi.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas 2011-2012

Läs mer om Chinkultik massakern:

http://latinamerika.nu/massaker-pa-bybor-i-chiapas