toppbild mexiko 2016
Fredskaravan demonstrerar mot våldet

Under ledning av poeten och fredsaktivisten Javier Sicilia intog fredskaravanen San Cristóbal de las Casas för att protestera mot president Calderóns krig mot knarket, som hittills tagit över 45 000 liv. Karavanen bestod av över 500 aktivister från olika delar av Mexiko plus drygt hundra journalister som följde dem längs vägen. I täten av demonstrationen, som gick mot stadens centrum, gick anhöriga till våldets offer och migranter och ursprungsfolk som demonsterade för sina rättigheter.

Till minne av våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Till minne av våldets offer. Foto: Charlotta Pettersson

Sicilia startade Rörelsen för Fred med Rättivsa och Värdighet (Movimiento por la Paz con Justicia y Dignidad) i slutet av mars i år efter hans son mördats av drogrelaterat våld. Ickevåldsiniativet har välkomnats från många olika håll och har fått organisationer och människor som är missnöjda med president Calderóns militanta politik att gå samman och uttrycka sitt missnöje. I Chiapas har bland annat zapatiserna genom Subcomandante Marcos och den pacifistiska organisationen Las Abejas (bina) visat sitt stöd. Rörelsen har lett till ett stort antal marscher och demonstrationer och i ett möte med president Calderón i juni, krävde Sicilia ett slut på straffriheten för våldsbrott.

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Panel i Stadshuset. Foto: Zofie Bengtsson

Fredskaravanen har under sin 10 dagars långa turné i den sydliga delen av landet besökt flera städer och ankomsten till San Cristóbal den 15 september inföll med den mexikanska självständighetsdagen. Sicilia deklarerade att Mexiko inte har något att fira eftersom “minnet av frihet har blivit kränkt”. Av denna anledning bytes det traditionella ropet för frihet ut mot en tyst minut. Sicilia sa även att självständigheten inte gjort ursprungsfolken rättvisa och att det inte kommer att bli någon riktig självständighet förrän delstatsregeringen respekterar och uppfyller innehållet i San Andrés-avtalet. I fredsavtalet, som skrevs under 1996 i samhället San Andrés mellan den dåvarande regeringen och Zapatistarmén för Nationell Befrielse (EZLN), står bland annat att man ska göra konstitutionell lag av San Andrés-avtalet.

Marschen i San Cristóbal avslutades i stadsteatern med en paneldiskussion och vittnesmål från män och kvinnor i Chiapas vars rättigheter blivit kränkta. Fredskaravanen återvände till Mexiko City i veckan och om några dagar ska Sicilia träffa president Calderón igen.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas

Nya hot mot återvändande familjer

För ett par veckor sedan fick jag en känsla av att det var något som var annorlunda här i San Cristóbal när jag var ute och gick, och jag insåg att det jag saknade var tältet som i en dryg månad funnits på torget fram katedralen mitt i centrum. Efter en våldsam tvångsförflyttning i början av juli tidigare i år sökte sig 32 personer från 5 familjer till San Cristóbal för att protestera mot den behandling de utsatts för och för att söka stöd från myndigheter så att de skulle kunna få upprättelse och hjälp att återvända säkert till sina hem. Familjerna återvände till sin mark den 15 augusti utan att ha fått gehör för sina krav men de kände sig tvungna att återvända för att kunna ta hand om sin mark och skörda sin majs för att ha något att leva på.

Familjerna tillhör organisationen Frente Nacional de Lucha por el Socialismo (FNLS) en socialistisk organisation som består av olika sociala rörelser. Familjerna protesterade mot hoten och tvångsförflyttningen tillsammans med andra medlemmar från FNLS genom att slå läger först på den regionala människorättskommissionens kontor och sedan på torget i centrala San Cristobal. En protest som inte gav mycket resultat.

När man till slut kände sig tvungna att överge sin protest och återvända, så fick man göra det utan vare sig stöd eller skydd från delstatsmyndigheterna. Situationen för familjerna efter återvändandet är fortfarande kritisk. Sedan man återvänt har man anmält att man mottagit upprepade hot, dels har man sett hur samma grupp av män som jagade bort dem i juli rör sig på deras mark, som en markering, och då och då avlossas skott utanför deras hem.

FNLS anmälde i slutet av augusti dessa fortsatta hot och man anklagar delstatsregeringen för att stödja den rådande situationen av straffrihet då man inte påbörjat någon juridisk process mot aggressorerna. De menar att myndigheterna på så sätt tillåter paramilitära grupper att fortsätta med sina övergrepp mot de individer och samhällen som väljer att organisera sig. En strategi som har fungerat väl för att splittra samhällen och sociala rörelse som utmanar de styrandes intressen.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko