toppbild mexiko 2016
Protest mot tvångsförflyttning i San Cristóbal de las Casas

Sedan ungefär en vecka tillbaka är det inte längre bara turister och försäljare som trängs på torget framför katedralen i San Cristóbal de las Casas. Fem familjer har nämligen slagit läger på torget för att protestera mot den våldsamma tvångsförflyttning de utsattes för i början av juli i år. Enligt deras vittnesmål kom 10 beväpnade män och tvingade dem med våld och hot att lämna sina hem, alla sina tillhörigheter och sin mark.

De fem familjerna består av totalt 32 personer varav 26 stycken är minderåriga, och de när de kom till San Cristóbal fick de först göra läger på den statliga mäniskorättskommissionens (CNDH) lokalkontor. Jag såg de där nästan dagligen då kontoret ligger i närheten av mitt hus, och när jag såg deras banderoller och flygblad minns jag att jag tänkte att de borde göra det här på torget istället för på en bakgata där nästan ingen passerar. Det dröjde inte länge innan jag till min förvåning sprang på dem igen, men den här gången på torget framför katedralen mitt i centrala San Cristóbal. Nu bor de alltså i ett stort tält byggt av presenningar och banderoller på torget och de säger att de kommer fortsätta sin protest tills regeringen har löst den lokala konflikt som tvingade bort dem från deras hem på kvällen den 4 juli.

Hur länge protesterna på torget kommer fortsätta är ovisst. Familjerna har inte mer än vad förbipasserande folk skänker dem och konflikterna i samhällena på landsbyggden i Chiapas är ofta reslutaten av en medveten splittringsstrategi från regeringens sida, så jag misstänker att jag kommer att springa på dem ett bra tag framöver här i stan.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko.

Samtliga politiska fångar från San Sebastian Bachajón släppta

Den 7 juli släpptes villkorligt 17-årige Mariano Demeza Silvano, den yngsta av de 5 tillfångatagna aktivisterna från San Sebastian Bachajón, som i månader suttit i fängelset Playas de Catazajá i norra Chiapas. För drygt en vecka sedan, den 23 juli, kom beskedet att även de resterande 4 aktivisterna blivit släppta. Det var i februari tidigare i år som 117 personer tillhörande zapatistsympatiserande Andra Kampanjen anhölls vid en sammandrabbning mellan regeringstrogna och zapatistsympatiserande vid vattenfallen Agua Azul i Chiapas. Nationella och internationella människorättsorganisationer har kritiserat gripandet och identifierat flera människorättsöverträdelser i den rättsliga processen.

Den 27 juni gjorde 237 fångar i Playas de Catazajá ett gemensamt uttalande där de rapporterar om övergrepp och kränkningar mot fångar och besökare begådda av fängelseledningen, i synnerhet den nytillträdde fängelsechefen. I uttalandet beskrivs hur besökande kvinnliga familjemedlemmar beordrats att ta av sig alla kläder inklusive underkläder vid säkerhetskontrollsvisiteringen. Vid tillfällen har fängelsepersonalen även visiterat intima kroppsdelar och begått andra kränkande sexuella handlingar.

I ett uttalandet i samband med frisläppandet av den förste aktivisten skriver anhängare till Andra Kampanjen från San Sebastian Bachajón att fritagandet är frukten av det stöd och de många protester som gjorts för de politiska fångarna. De skriver vidare att de politiska fångarna suttit fängslade i 5 månader och att deras enda brott har varit att de höjt sin röst för att försvara sin mark och autonomin. Familjemedlemmar till fångarna påpekar i ett brev att den Statliga Kommissionen för Mänskliga Rättigheter fått in flera anmälningar mot fängelsechefen och de kräver att en grundlig utredning av de människorättskränkningar som begåtts i fängelset genomförs.

 

Zofie Bengtsson, fredsobservatör Chiapas 2011-2012

http://sipaz.wordpress.com/2011/07/08/chiapas-liberacion-de-uno-de-los-5-de-san-sebastian-bachajon/

http://chiapas.indymedia.org/

Historiskt beslut från Mexikos högsta domstol

Mexikos högsta domstol, la Suprema Corte de Justicia de la Nación (SCJN), kom med ett historiskt besked den 12 juli när man enhälligt beslutade att människorättskränkningar som begås av militärer bör sanktioneras av civila domstolar och inte militärdomstol.

Enligt artikel 13 i den mexikanska konstitutionen ska brott begångna av militärer där en civil person är inblandad inte dömas i militärdomstol utan i civil domstol. Samtidigt säger artikel 57.E i lagen som reglerar den militära jurisdiktionen, Codigo de Justicia Militar, att militärer som åtalas för brott där civila är inblandade ska dömas i enlighet med det militära rättssystemet. Många civila organisationer firar nu detta historiska beslut som till viss del reder ut de lagtekniska motsägelserna kring hur militärer ansvariga för människorättskränkningar ska åtalas. Antalet anmälda människorättskränkningar som begås av militärer har ökat dramatiskt i Mexiko de senaste åren, beslutet från SCJN kommer därför att kunna ha stor betydelse för hur man går vidare med dessa brott.

Beslutet följer på fallet för det påtvingade försvinnandet av Rosendo Radilla Pacheco i den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Den fällande domen kom den 23 november 2009 och domstolen uppmanade då den mexikanska att ändra lagen som reglerar den militära jurisdiktionen, Codigo de Justicia Militarför att den ska överensstämma med internationella människorättstraktat och den egna konstitutionen. Ännu har man inte gjort någon ansträngning för att ändra bestämmelserna i Codigo de Justicia Militar för att respektera domen från den Interamerikanska Domstolen, men besutet från SCJN skickar en tydlig signal att det nu är upp till lagstiftaren att ta tag i detta.

Beslutet från SCJN fastslår även fler viktiga principer som har stor betydelse vid åtal för människorättskränkningar i Mexiko. Beslutet konstaterar att den mexikanska staten är skyldig att respektera och leva upp till fällande domar emot dem från den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter. Utöver detta befäster beslutet från SCJN även att alla mexikanska domare i varje konkret fall ska tolka lagarna så att de överensstämmer med den egna konstitutionen och med bestämmelser i de internationella traktat och konventioner som den mexikanska staten har signerat och ratificerat.

Charlotta Pettersson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Hårdrock och mänskliga rättigheter

Eftersom det är semestertider för majoriteten av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer i Mexiko och Guatemala passar Aron Lindblom på att göra ett kort gästspel som bloggare på temat ”hårdrock och mänskliga rättigheter”.

Cesar López bygger om maskingevär till elgitarrer i Bogotá, Colombia. Foto: Aron Lindblom.

Cesar López bygger om maskingevär till elgitarrer i Bogotá, Colombia. Foto: Aron Lindblom.

Två månader efter att jag lämnat mitt jobb som koordinatör för fredsobservatörerna så vänder tankarna fortfarande tillbaka till Latinamerika och då i synnerhet ”den eviga vårens land”, Guatemala. Det är svårt att släppa taget. Att jobba för Kristna Fredsrörelsen gav mig chansen att möta människor och få upplevelser som jag aldrig annars hade fått. Jag har suttit ett par meter från zapatisternas talesperson Subcomandante Marcos och känt hans cigarrdoftande andedräkt medan han beskrev sin syn på Israels anfall mot Gaza i januari 2009. Jag har suttit vaken en hel natt i duggregn under en bit plast tillsammans med bönder som höll utkik efter paramilitärer som hotat köra bort dem från sin mark. Jag har sett soldaterna åka förbi La Garrucha och Acteal i Chiapas, där kriget fortfarande inte är över, och jag har suttit hemma i köket hos överlevare på landsbygden i Guatemala och hört dem berätta om hur soldaterna dödade deras barn på precis samma plats för 25 år sedan.

Utan att glorifiera de människor som jag har mött, som såklart är ”vanligt folk” och varken bättre eller sämre än någon annan, så är det ändå deras osvikliga mod och kämpaglöd som satt djupast spår i mig. Med alla de problem som det kan medföra att engagera sig för mänskliga rättigheter i Guatemala eller södra Mexiko så hade det varit så mycket enklare att bara hålla tyst och svälja förnedringen, men istället reser sig människorna och vägrar låta sig tystas.

Vid sidan av mänskliga rättigheter så är musik och populärkultur en annan stor passion för mig. Detta intresse har jag under mina år i Latinamerika kunnat få utlopp för genom att skriva för hårdrockstidningen Slavestate Magazine, där jag fått publicera flera artiklar om kulturlivet i Central- och Sydamerika. Att kulturarbetare fortfarande kan råka illa ut på grund av sitt engagemang blev för övrigt tydligt för några månader sedan när Victor Leiva, vän till många av våra fredsobservatörer, sköts på gatan i Guatemala City när han var på väg hem från jobbet på konstnärskollektivet Caja Lúdica (läs mer på Anton Svenssons blogg). Det finns gott om sorgliga nyheter från Guatemala och Mexiko men temat för mina rapporter till Slavestate Magazine har istället varit musikens positiva kraft som inspiration för människor att fortsätta engagera sig och njuta av livet trots alla motgångar. Nedan följer ett par tips från Slavestates arkiv:

Guatemala Hardcore

En intervju med cyklisterna, punkarna, veganerna och bröderna Luís och Mario Otzoy i Guatemala City: http://www.slavestate.se/?e=1403

Kulsprutor till gitarrer

Cesar López gör om mördarmaskiner till musikinstrument i Bogotá, Colombia: http://www.slavestate.se/?e=595

Motkulturernas Mexiko City

Rapport från ett besök bland subkulturerna i Mexiko City i september 2009: http://www.slavestate.se/?e=755

Heroinets huvudstad

Lite otippat så innehåller serien ”Slavestate i Latinamerika” även ett besök i skotska Glasgow, staden som är världsbäst på heroinmissbruk och hjärt- och kärlsjukdomar: http://www.slavestate.se/?e=1127

Aron Lindblom arbetade för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala och Mexiko åren 2008-2011.

Agera nu! Allvarliga hot mot civila i Chiapas, Mexiko
San Marcos Aviles i Chiapas, Mexiko. Foto: Sipaz.

San Marcos Aviles i Chiapas, Mexiko. Foto: Sipaz.

Civila medlemmar av zapatiströrelsen i San Marcos Avilés i delstaten Chiapas i södra Mexiko har utsatts för mordhot och hot om tvångsförflyttning. Kristna Fredsrörelsen, som har fredsobservatörer i regionen, är djupt oroade över situationen och uppmanar alla medlemmar och sympatisörer att skriva under det här uppropet.

Uppropet riktar sig till Mexikos president Felipe Calderón och andra mexikanska myndigheter och uppmanar dem att verka för att stoppa hoten och övergreppen mot zapatisterna i San Marcos Avilés samt att garantera dessa personers liv och säkerhet. I uppropet uppmanas myndigheterna även att respektera ursprungsfolkens rätt till medbestämmande och i synnerhet att inte genomföra insatser som går emot zapatisternas egna krav på autonomi.

Mer information och bakgrund till den hotfulla situationen i San Marcos Avilés finns på Kristna Fredsrörelsens hemsida.