toppbild mexiko 2016
Aktuellt från Chiapas och Guatemala

Förra årets fantastiska fredsobservatörer lämnade Mexiko och Guatemala tidigare i år och finns nu i Sverige för att möta våren och dela med sig av sina erfarenheter. För en vecka sedan anlände en helt färsk grupp lovande observatörer som just nu utbildas i Guatemala och Mexikos historia och situationen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har en ny koordinatör kommit på plats. Vår nya koordinatör heter Lisa Hederstierna och jag, som heter Aron, kommer att lämna Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i maj. Det är alltså dags för en uppdatering kring människorättssituationen i länderna där vi arbetar.

Våra nya fredsobservatörer: Sofia, Karin, Malin, Lisa, Kajsa, Elina och Zofie.

Våra nya fredsobservatörer: Sofia, Karin, Malin, Lisa, Kajsa, Elina och Zofie.

I Chiapas i södra Mexiko ser läget för de mänskliga rättigheterna återigen oroväckande ut. I februari inträffade en våldsam konfrontation mellan regeringsanhängare och oppositionella i San Sebastian Bachajon. Polisen grep över hundra medlemmar av den regeringskritiska rörelsen La Otra Campaña (på svenska: den andra kampanjen), inklusive minst en minderårig pojke. Demonstrationer i solidaritet med de gripna genomfördes på flera håll i Mexiko och utomlands och efterhand släpptes majoriteten av de gripna. Fortfarande sitter dock tio personer inspärrade, inklusive ett barn. Konflikten i San Sebastian Bachajon är kopplad till markrättigheter och planerade turism- och infrastrukturprojekt. Medlemmarna i den andra kampanjen hävdar sin rätt att konsulteras som ursprungsfolk och motsätter sig inblandning från staten och utländska företag i regionen. När denna blogg skrivs så är läget i regionen fortfarande mycket spänt.

Banderoll med texten "Frihet åt de politiska fångarna" från en demonstration i Ocosingo, Chiapas, maj 2009. Foto: Aron Lindblom.

Banderoll med texten “Frihet åt de politiska fångarna” från en demonstration i Ocosingo, Chiapas, maj 2009. Foto: Aron Lindblom.

Utöver medlemmarna i den andra kampanjen så har också medarbetare på människorättscentret Digna Ochoa i Chiapas råkat illa ut. Den 22 februari grep polisen tre medarbetare från Digna Ochoa då dessa, enligt egen utsago, observerade en demonstration. I ett uttalande från de gripna från den 27 februari står:

”Vi befann oss på platsen för att dokumentera och genomföra vårt arbete som människorättsförsvarare då vi blivit informerade om att personer hade gripits och att kvinnor och barn blivit slagna i samband med gripandena.”

De tre satt inspärrade från den 22 februari till den andra mars, då de släpptes. Nataniel Hernández Núñez, chef för människorättscentret Digna Ochoa, blev dock återigen gripen den 15 mars och hölls i förvar över natten till den 16 mars. I ett uttalande från bland andra människorättscentret Frayba den 29 mars skriver dessa:

”Som center för de mänskliga rättigheterna uttrycker vi vår oro över att juridiska medel används för att trakassera människorättsförsvarare och ifrågasätta deras arbete för att försvara och stärka de mänskliga rättigheterna. Vi kräver att den mexikanska regeringen uppfyller sin skyldighet att stoppa alla hot och allt som försvårar arbetet för människorättsförsvararna i Chiapas”

I ett uttalande från den 29 mars i år skriver 23 människorättsorganisationer att riskerna för människorättsförsvarare i Nord- och Sydamerika har nått ”alarmerande nivåer”. Enligt uttalandet dödades 32 mr-försvarare i Colombia under år 2010, minst 50 mr-försvarare dödades i Honduras sedan statskuppen i juni 2009 och i Guatemala dödades 45 mr-försvarare mellan åren 2007-2010. Det är alltså även fortsättningsvis av stor vikt att internationella organisationer finns på plats och observerar läget för de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Uttalandet har bland annat skrivits under av tre organisationer som står Kristna Fredsrörelsen nära: Frayba, Tlachinollan och Udefegua.

Från Guatemala har vi tidigare berättat om hur polis, militär och privata säkerhetsvakter ingrep i en jordkonflikt och avhyste flera fattiga samhällen i regionen Alta Verapaz. Minst en person dog i samband med avhysningarna och hundratals människor blev hemlösa. Mängder av organisationer inom det guatemalanska civilsamhället fördömde avhysningarna och det kom även fördömanden från utlandet. Som en del av vårt arbete för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Guatemala skrev Kristna Fredsrörelsen ett brev angående anklagelser som det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp riktade mot inhemska och internationella MR-organisationer i Guatemala. Det brevet finns att läsa här.

Aron Lindblom, Kristna Fredsrörelsen.

Länkar

Uttalandet från Frayba med flera till stöd för mr-centret Digna Ochoa: Hostigamiento Judicial a Defensores de Derechos Humanos.

Uttalandet angående mr-situationen i Nord- och Sydamerika: 23 organizaciones denuncian más de 2000 violaciones.

Uttalandet från de fängslade medarbetarna från mr-centret Digna Ochoa: Palabra de los defensores del CDH Digna Ochoa sobre su detención ilegal.

En utdragen kamp för rättigheter
"Ni befinner er nu i zapatistiskt rebellterritorium. Här styr folket och regeringen lyder." Foto: Aron Lindblom.

“Ni befinner er nu i zapatistiskt rebellterritorium. Här styr folket och regeringen lyder.” Foto: Aron Lindblom.

Den första januari 1994, samma dag som frihandelsavtalet NAFTA trädde i kraft, utbröt ett väpnat uppror i Chiapas. Bakom upproret låg Zapatistarmén för nationell befrielse (EZLN) som förklarade krig mot den mexikanska staten och ockuperade flera städer. EZLN betonade att man valde väpnad kamp på grund av bristen på resultat som uppnåtts genom fredliga protester. Zapatisterna kämpade för autonomi och de främsta punkterna i den politiska plattformen var ursprungsfolkens rättigheter, motstånd mot nyliberalismen, kvinnors rättigheter, demokrati och rättvisa.

Missnöjet från zapatisternas sida grundas i en lång historia av exploatering, marginalisering och etnisk diskriminering av ursprungsfolken. För att öka kommersialiseringen av land, antog regeringen i början på 1990-talet en nyliberal reform och artikel 27 i den mexikanska konstitutionen ändrades för att NAFTA skulle kunna träda i kraft. Ändringen av konstitutionen innebar att mark som ägts kollektivt i ejidos, och många gånger också brukats gemensamt av hela byn, blev föremål för privatisering. Den nya politiken gynnar stora transnationella företag som vill åt de många naturtillgångar som finns i Chiapas. Enligt ILO-konventionen 169, som Mexiko ratificerat, ska ursprungsfolk konsulteras och medverka i beslutsfattande frågor som rör deras samhällen. Markens betydelse betonas och konventionen innehåller även bestämmelser som ska säkra ursprungsfolks rätt till mark som de under lång tid innehaft eller brukat. Dessa bestämmelser tycks dock inte alltid ha respekterats i den mexikanska statens relationer med landets ursprungsfolk.

I februari 1996 undertecknades ett fredsavtal mellan den mexikanska regeringen och zapatistgerillan i det lilla samhället San Andrés i Chiapas. Avtalet slår fast att ursprungsfolk har rätt till självbestämmande, autonomi och att organisera sig, för att på så vis kunna bevara sina traditioner och öka möjligheterna till social och ekonomisk utveckling. Den mexikanska staten har dock inte uppfyllt de åtagande som de skrev under i San Andrés-avtalet och konflikten är idag långt i från löst. Istället pågår ett lågintensivt krig med hög militär närvaro som sätter skräck i byarna i Chiapas.

Zofie Bengtsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i cMexiko, 2011-2012.

Fredsobservatörerna är i Stockholm!
Fredsobservatörerna 2010-2011: Charlotta, Cecilia, Darinka, Ida, Alva, Anton och Aron (på bilden saknas Lena Molin).

Fredsobservatörerna 2010-2011: Charlotta, Cecilia, Darinka, Ida, Alva, Anton och Aron (på bilden saknas Lena Molin).

Lördagen den 5 mars kan du träffa Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer på Café Hängmattan på Södermannagatan 10 i Stockholm (närmaste tunnelbanestation är Medborgarplatsen). Eventet kommer att börja klockan 18 och under kvällen kommer det finnas möjlighet att höra fredsobservatörerna berätta om sina erfarenheter från Mexiko och Guatemala samt se på bilder och film från de områden där vi arbetar. Fredsobservatörerna lämnade Sverige i mars förra året och spenderade nästan ett år i Latinamerika, där de arbetade tillsammans med folkrörelser och människorättsförsvarare som utsätts för hot på grund av sitt arbete. Den 5 mars kommer det finnas möjlighet att ställa frågor till fredsobservatörerna och höra mer om deras jobb. Kvällen är tänkt att ge inspiration till alla som är intresserade av att arbeta som fredsobservatörer eller på andra sätt delta i solidaritetsarbete till stöd för folkrörelser och människorättsförsvarare i Latinamerika. Inträdet är gratis men om man vill kan man ge ett frivilligt bidrag till Kristna Fredsrörelsen.

Varmt välkomna till Café Hängmattan i Stockholm nu på lördag!

Oroväckande information om våra medföljda i Guatemala (på engelska).

Hälsningar Fredsobservatörerna.