toppbild mexiko 2016
Massakern i Acteal, ett paramilitärt illdåd

De senaste två veckorna har jag befunnit mig i den lilla bergsbyn Acteal, vackert belägen i de chiapanesiska bergen, ett par timmar norr om min nuvarande hemort, San Cristobal de las Casas. Men det är någonting som är annorlunda med stämningen i Acteal jämfört med i många andra byar. Minnet av det hemska som inträffade, för idag tolv och ett halvt år, verkar så starkt och närvarande att det smittar av sig på vem som helst som befinner sig här. Idag (22/6-2010) är det tolv och ett halvt år sedan den fruktansvärda slakten i Acteal. Idag har man ännu en gång hållit en känsloladdad ceremoni till åminnelse av de oskyldiga som fick sätta livet till den där dagen.

Den 22:a december 1997 omringades och attackerades byn Acteal av en grupp paramilitärer. I byn befann sig sedan en tid tillbaka ett flertal zapatister och medlemmar från organisationen las Abejas. Las Abejas bildades till försvar för ursprungsfolkens rättigheter och är en pacifistisk organisation som till skillnad från zapatisterna inte ser väpnad kamp som en del av lösningen på sina problem. De fredliga medlemmarna från las Abejas stannade kvar i byns kyrka eftersom de visste att de var oskyldiga och inte kunde föreställa sig vad som skulle komma att ske med dem. 45 oskyldiga människor bragtes om livet denna dödens dag i Acteal. Av de som massakrerades var de allra flesta kvinnor och barn, eftersom många av männen lyckades fly då kvinnorna stannade med barnen. Fyra av kvinnorna som mördades var dessutom havande.

En av anledningarna till att jag är här i dag är för att människorna som bor här fortfarande känner sig hotade av de paramilitärer som dödade deras familjer och grannar. I höstas släpptes nämligen de paramilitärer som suttit anhållna för inblandning i massakern. Många av dessa bor nu åter i och omkring Acteal och är således grannar med sina offer. Den här typen av straffrihet för hemska brott mot organiserad ursprungsbefolkning är snarare regel än undantag i Chiapas. Den officiella anledningen för till frikännandet var den här gången att Mexikos högsta domstol ansåg att rättsprocessen mot de dömda inte genomfördes på rätt sätt.

Skapandet av de paramilitära grupperna har under många är varit en strategi från regeringens sida. Det man vill uppnå är att utplåna det organiserade motstånd som finns mot regeringen på grund av dess politik, inte minst hos den marginaliserade ursprungsbefolkningen. De som lockas att ansluta sig till de paramilitära grupperna är ofta fattiga, jord- och arbetslösa män, utan möjligheter eller hopp för framtiden. Inte sällan är det ungdomar från området som efter att tagits upp i den paramilitära rörelsen hjärntvättas, präglas och hetsas att nyttja våld mot människor som tidigare varit deras vänner eller grannar. Gruppernas utrustning och träning finansieras av staten. Förra året (2009) offentliggjordes dokument som bekräftar att den mexikanska armén under 90-talet hjälpte beväpnade grupper som hade för avsikt att bekämpa zapatisterna i Chiapas.

En annan del av splittringspolitiken från regeringens sida har varit att erbjuda ekonomiskt stöd. Organisationer som EZLN (zapatistarmén för nationell befrielse) och Las Abejas är av princip motståndare till att ta emot något som helst stöd från den regering som de anser har övergivit dem. Men för människor som inte har någonting är det svårt att säga nej till pengar som kan ge deras hungriga barn mat för dagen. Ett av de största problemen som las Abejas i Acteal brottas med just nu är just den interna splittringen som uppstått sedan regeringen erbjudit vissa familjer pengar. Många inom las Abejas ser pengarna som en vidrig muta, för att splittra en organisation som kämpar för historisk rättvisa och för att tysta de människor vars oskyldiga familjemedlemmar föll offer i den avskyvärda massakern.

Anton Svensson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Texten publicerades den 3:e juli 2010 på Antons blogg: http://antonfredsobservator.wordpress.com/2010/07/03/massakern-i-acteal-ett-paramilitart-illdad/

Oroligheter i Mitziton, Chiapas
Skylt i Mitziton: "Straffa paramilitärerna! Ut med mördarna från Guds armé!"

Skylt i Mitziton: “Straffa paramilitärerna! Ut med mördarna från Guds armé!” Foto från CIEPAC, www.ciepac.org

Myndigheterna i delstaten Chiapas i södra Mexiko planerar att använda polis för att bryta en vägblockad i samhället Mitziton i kommunen San Cristobal, uppger människorättscentret Frayba. I Mitziton har medlemmar av den andra kampanjen (på spanska: ”La Otra Campaña”, en lös koalition av sociala rörelser som stödjer zapatisternas krav)  sedan början av 2009 organiserat sig mot myndigheternas planer på att använda samhällets mark för att bygga en motorväg mellan städerna San Cristobal och Palenque i Chiapas. I ett uttalande ber människorättscentret Frayba de mexikanska myndigheterna att avstå från att skicka polis till Mitziton och istället inleda en dialog med invånarna. Tidigare har polisaktioner i organiserade samhällen i Chiapas lett till allvarliga konflikter och även dödsfall, såsom i Chinkultic i oktober 2008 (sex döda) och Viejo Velasco i november 2006 (fyra döda).

Den planerade motorvägen mellan San Cristobal och Palenque är en del av ett större utvecklingsprojekt som även innefattar planer på att bygga hotell och en ny flygplats i Palenque. Projektet har mött starkt motstånd från zapatisterna och närstående sociala rörelser som menar att motorvägen kommer leda till tvångsförflyttningar av ursprungsfolk och bönder i området. Delstatsregeringen har ännu inte genomfört någon folkomröstning eller rådfrågning av befolkningen i området, trots att internationell rätt tycks kräva det i detta fall.

I Mitziton kompliceras konflikten mellan delstatsregeringen och den andra kampanjen av att en grupp invånare tycks vilja gå myndigheterna till mötes upplåta samhällets mark till vägbygget. Denna grupp kallar sig Ejército de Dios eller Guds armé och beskrivs av den andra kampanjen som paramilitärer. I februari 2010 förekom våldsamheter mellan de två grupperna då medlemmar av den andra kampanjen ingrep för att stoppa Guds armé från att hugga ner träd i samhället, något som den andra kampanjen menar att samhället förbjudit genom ett gemensamt beslut. I juli 2009 dödades en medlem av den andra kampanjen och flera skadades då medlemmar av Guds armé körde på dem med en lastbil. Med den pågående vägblockaden vill den andra kampanjen i Mitzitón hindra vägbygget och förmå delstatsregeringen att vidta åtgärder mot Guds armé.

Ida Asplund och Aron Lindblom, Kristna Fredsrörelsen.

Mer information:

Information från Frayba från juli 2010 (spanska): http://www.frayba.org.mx/archivo/acciones_urgentes/100401_au5_riesgo_represion_mitziton.pdf

Artikel om Mitziton från mars 2010 (engelska): http://narcosphere.narconews.com/notebook/jessica-davies/2010/03/mitziton-community-chiapas-resisting-government-road

Video om motorvägen (spanska): http://www.ciepac.org/documento.php?id=266

Artikel om planerna på att utveckla turismen i Palenque (svenska): http://www.krf.se/ursprungsbefolkningen-kritiska-mot-det-nya-cancun

Elva representanter för samhällen som motsätter sig vägbygget greps i maj 2009 (svenska): http://www.krf.se/chiapas-godtyckliga-gripanden

Frihet för Atenco
"Frihet för de politiska fångarna! Leve Atenco!" Demonstration i Ocosingo, Chiapas, oktober 2009.

“Frihet för de politiska fångarna! Leve Atenco!” Demonstration i Ocosingo, Chiapas, maj 2009.

Den sista juni fattade Mexikos Högsta Domstol beslut om att frige de 12 fångarna från San Salvador Atenco. Fallet har blivit uppmärksammat som kanske det tydligaste exemplet på kriminaliseringen av den sociala protesten i Mexiko. Människorna i San Salvador Atenco, i delstaten México väster om Mexico City, hade organiserat sig för att kämpa mot planerna på att anlägga en ny flygplats på deras mark. Den 3-4 maj 2006 intog tusentals polismän samhället och slog ner protesterna med våld. Två unga män dödades av polisen och ett stort antal personer greps. Ledarna för organisationen Frente de Pueblos en Defensa de la Tierra dömdes senare till mellan 31 och 112 års fängelse, för att ha kidnappat ett antal polismän. Tre av dem, däribland organisationens frontfigur Ignacio del Valle, har tillbringat de sista fyra åren i ett högsäkerhetsfängelse med 23 timmars isolering per dygn.

I domslutet från den sista juni påpekar man att åklagarmyndigheten i staten México har byggt åtalet på falska och svaga premisser, samt att man använt sig av otillåtna formar för bevis i rättegången. De 12 fångarna frigavs så gott som omedelbart. Människorättsorganisationer och sociala rörelser i Mexiko välkomnar domen, men påpekar att det ännu är långt kvar till full rättvisa för Atenco. De 27 kvinnor från Atenco som utsattes för sexuella övergrepp av polismän i häktet kämpar fortfarande för att de ansvariga skall ställa till svars. Detsamma gäller de anhöriga till de två unga män som dödades under polisinsatsen. Åtalet för kidnappning kvarstår också mot Ignacio del Valles dotter América del Valle, som nyligen har uppsökt den venezolanska ambassaden för att söka asyl som politisk flykting.

Ida Asplund, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas

Mer info (på spanska):

CORECO: http://coreco.org.mx/wordpress/?p=1066

La Jornada 30 juni: http://www.jornada.unam.mx/ultimas/2010/06/30/libera-scjn-a-los-12-presos-de-san-salvador-atenco

La Jornada 1 juli: http://www.jornada.unam.mx/ultimas/2010/07/01/seguiran-presos-lideres-de-atenco-ssp/?searchterm=Atenco

La Jornada 2 juli: http://www.jornada.unam.mx/ultimas/2010/07/02/llegan-a-atenco-lideres-presos-en-2006