toppbild mexiko 2016
Orättfärdigt fängslad i tio år
Alberto Patishtan. Foto: Frayba http://www.frayba.org.mx/index.php

Alberto Patishtan. Foto: Frayba http://www.frayba.org.mx/index.php

I juni 2010 har Alberto Patishtan suttit fängslad i tio år i olika fängelser i Chiapas, Mexiko. Enligt honom själv och enligt Kristna Fredsrörelsens samarbetspartner människorättscentret Frayba så är han oskyldigt dömd och fängslad på politiska grunder på grund av sitt motstånd mot en lokalpolitiker i kommunen El Bosque i Chiapas. I ett brev från fängelset skriver Alberto Patishtan:

”Tack vare juristerna från människorättscentret Fray Bartolomé de Las Casas har jag vid flera tillfällen kunnat bevisa min oskuld inför delstatsregeringen … Jag kommer att fortsätta att kräva villkorslös frigivning från denna orättvisa fångenskap och jag fortsätter att bjuda in alla som kämpar för samma sak att uppmärksamma mitt fall och fortsätta kampen för den sanna rättvisan. Nu räcker det med fängslanden och lögner. Låt oss alla stå upp för sanningen och friheten. Frihet åt de politiska fångarna.”

Mer information om Alberto Patishtan finns i den här artikeln från latinamerika.nu:

http://latinamerika.nu/pa-besok-i-fangelset

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Guatemala och Mexiko.

Spansk solidaritetsaktivist inför rätta
Demonstrationen i Valencia 21 maj 2010. Källa: http://cgtchiapas.org/

Foton på Jyri, Bety och Brad Will under demonstrationen i Valencia, 21 maj 2010. Källa: http://cgtchiapas.org/

Fredagen den 18 juni inleddes rättegången mot den spanska solidaritetsaktivisten Lola Cubells, anklagad för brott mot den allmänna ordningen i samband med en demonstration i Valencia i Spanien den 21 maj. Lola Cubells är medlem i solidaritetsorganisationen Col.lectiu Zapatista ”El Caragol” och deltog i en demonstration utanför Mexikos konsulat i Valencia för att fördöma morden i Oaxaca den 27 april i år.

I ett pressmeddelande från Col.lectiu Zapatista ”El Caragol” och den spanska fackföreningen CGT skriver dessa båda organisationer att anklagelserna mot Lola Cubells är falska och att rättegången ”stärker vågen av kriminalisering mot den sociala protesten”.

Fortfarande har ingen gripits för morden på Betty Cariño och Jyri Jakkola, deltagare i den första solidaritetskaravanen till stöd för San Juan Copala som dödades den 27 april 2010.

Aron Lindblom, samordnare för Kristna Fredsrörelsens Fredstjänstprogram i Mexiko och Guatemala.

Kort historik

18 juni: Rättegång i Spanien mot solidaritetsaktivisten Lola Cubells.

8 juni: En bred koalition av rörelser organiserar en ny karavan för att försöka bryta isoleringen av San Juan Copala. Karavanen hotas och stoppas av Ubisort. Blogg:

 http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/06/16/oaxaca-ny-humanitar-konvoj-hindrades-fran-att-ta-sig-till-san-juan-copala/

20 maj: Timoteo Ramirez, lokal politisk ledare, och hans fru Tleriberta Castro mördas.

15 maj: Flera personer från San Juan Copala förs bort och rånas. Ubisort anklagas för att stå bakom dådet. Blogg: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/05/17/ny-attack-i-oaxaca/

10 maj: Kristna Fredsrörelsen publicerar en blixtaktion som fördömer morden den 27 april. Blixtaktionen undertecknas av 16 internationella människorättsorganisationer. Blogg: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/05/10/blixtaktion-oaxaca/

27 april: Två människorättsaktivister, Betty Cariño från Mexiko och Jyri Jaakkola från Finland, dödas då de deltar i en solidaritetskaravan på väg till San Juan Copala. Blogg: http://fredsobservatorerna.wordpress.com/2010/04/28/vapnad-attack-mot-observatorer-i-oaxaca-mexiko/

Januari 2010: Den paramilitära organisationen Ubisort omringar San Juan Copala, huvudort i den autonoma kommunen med samma namn, och isolerar samhället från omvärlden.

Länkar

Uttalande om rättegången mot Lola Cubells i Spanien (spanska): http://www.cgtchiapas.org/noticias/juzgan-companera-lola-cubells-colectivo-zapatista-caragol-tras-una-concentracion-apoyo-san-

Rapport från demonstrationen i Valencia, Spanien, den 21 maj (spanska): http://cgtchiapas.org/noticias/80-personas-denuncian-asedio-copala-ante-consulado-mexico-valencia

Oaxaca: Ny humanitär konvoj hindrades från att ta sig till San Juan Copala
"La Guerra de Oaxaca - Kriget i Oaxaca", butik i staden Oaxaca, Mexiko.

“La Guerra de Oaxaca – Kriget i Oaxaca”, butik i staden Oaxaca, Mexiko.

Ännu en humanitär konvoj, Caravana humanitaria Bety Cariño y Jyri Jaakola, har hindrats från att ta sig fram till San Juan Copala i Oaxaca, Mexiko. Anledningen var hot från paramilitärer med kopplingar till PRI, det styrande politiska partiet i Oaxaca.

Det var den 8 juni som den nya konvojen på cirka 300 personer med stöd av organisationen Movimiento de Unificación y Lucha Triqui-Independiente (MULT-I) gav sig av i riktning mot den autonoma kommunen San Juan Copala i Oaxaca. Cirka 10 kilometer från målet tvingades dock  konvojen att vända. Deras väg spärrades av en blockad på 40 kvinnor, uppbackade av Rufino Juarez, ledare för den paramilitära gruppen Ubisort, som anklagas för att stå bakom morden den 27 april. Ubisort meddelade att konvojen under alla omständigheter skulle hindras från att sig fram till San Juan Copala.

Enligt tidningen  La Jornada bestod konvojen av åtta bussar och tre lastbilar fyllda med 35 ton livsmedel och andra förnödenheter. Myndigheterna i Oaxaca uppgav att beslutet om att avblåsa konvojen fattades med anledning av blockaden och på grund av de skott som hördes i närheten. Macario Garcia Merino, representant för MULTI, påpekade att ”det misslyckade försöket att skicka en ny konvoj är ännu ett bevis på att inte ens den federala regeringen kan säkra inträdet i Copala”. Den autonoma kommunen i San Juan Copala kommer att be FN och Röda Korset om hjälp för att leverera de förnödenheter som konvojen tvingades lämna, uppger talespersonen Juan Albino Ortiz.

Motsättningarna i San Juan Copala har pågått under längre tid men har trappats upp under de senaste månaderna. Själva samhället har varit blockerat och avskuret från omvärlden sedan januari 2010. Den 27 april mördades Bety Cariño och Jyri Jaakkola när de deltog i den första humanitära karavanen och den 20 maj mördades Timoteo Ramirez, en av MULTI:s grundare, och hans fru Tleriberta Castro.

Den 15 juni talade vi från Kristna Fredsrörelsen med en av deltagarna i den senaste humanitära konvojen. Han uttryckte uppgivenhet och berättade för oss att han redan innan konvojen gav sig iväg hade haft en känsla av att den inte skulle nå sitt mål. Han upplevde att syftet med den omfattande polisnärvaron var att backa upp Ubisorts blockad, snarare än att underlätta för konvojen att ta sig fram till Copala,

Darinka Medina, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Chiapas.

Relaterade länkar

http://www.jornada.unam.mx/2010/06/12/ojaportada.html

http://www.educaoaxaca.org/images/stories/ua_oek_buero.pdf

http://www.apiavirtual.com/2010/06/13/un-grito-de-dolor-desde-el-fondo-de-mi-corazon-de-madre-triqui/

http://cciodh.pangea.org/?q=es/node/338

http://www.kaosenlared.net/noticia/san-juan-copala-mexico-hacer

http://www.kaosenlared.net/noticia/video-san-juan-copala-mexico-autonomia-prohibida

När puman kom till byn
Chiapas

Chiapas

En puma river en kalv och sätter skräck i befolkningen. Styrkedemonstrationen berättar för bönderna vem som är starkast. Sen spelar det ingen roll att rovdjuret håller sig borta i veckor, kanske månader. Rädslan upphör inte. Rykten florerar. Någon avstår från att hämta ved när skymningen fallit. Det går ju aldrig att veta när vildkatten kommer att slå till igen. En fråga dyker upp som en blixt från klar himmel: Vad önskar vår fiende? Den verkar ju bara stryka omkring och morra. Det finns hon som påstår att hon hörde den spinna efter den lyckade jakten. En annan vet bestämt att det är djävulen som är ute och hämtar de otrogna. Han möts av skrattsalvor men på natten drömmer alla mardrömmar och frukosten intas grubblandes under tystnad. Efter en tid sätter en modig själ ner foten och deklamerar att faran nu måste vara över. Det sägs med sådan trotsighet att några låter sig övertygas. Trots allt, maten kommer inte till tallriken av sig själv. Fler och fler återvänder till fälten för att hämta in brödfödan. Den religiöse prisar Den Allsmäktige för Hans godhet. Natten därpå slår puman till igen. Ytterligare en kalv ser ljuset för sista gången. Allt tyder på att det skett under tidig morgon. Faran låter sig inte längre avskräckas av ljuset och den vetskapen förlamar byn. Trots att det är såningstid vågar ingen längre gå till fälten. Våldet har slagit till med obönhörlig kraft och hoppets låga lyser svagare än någonsin förut. Det går månader. De religiösa har blivit flera i antal och ägnar dagarna till att be. Ungdomarna, som alltid bekymrat sig mycket lite, fortsätter enträget att spela sina basketmatcher. De delar upp sig i lag och genomför kupper så långa som veckor. All energi går åt till att springa fram och tillbaka på byns enda betonglagda offentliga plats. De vuxna tittar roat på men bekymrar sig samtidigt för att förråden håller på att sina. Snart måste de ut på åkrarna. Om inte kommer de bli tvungna att flytta därifrån, till staden och ta det arbete som bjuds. De vuxna frågar de äldre om råd. Ungdomarna svettas under solen. Barnen springer omkring och jagar varandra. Hundarna skäller på hönsen. Djävulen syns inte till.

Mika Wallgren, fredsobservatör 2009-2010 för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala och Mexiko.

Samma blogginlägg har tidigare publicerats här: http://fredstjanst.wordpress.com/2009/06/19/vald/