toppbild mexiko 2016
Rätten till rent vatten hotas av gruva

Vi mötte en lokal rörelse som för en kamp mot en titangruva som förorenat floden i deras samhälle Acacoyagua. Kustremsan i södra Mexiko är rik på naturresurser och är i blickfånget för flera nationella och internationella utvinningsföretag. Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare Lotta Sjöström Becker besökte rörelsen som blivit bemötta med hot och våld.

DSC_0172

Marcela Antonio kämpar för sina barnsbarns framtid. Foto: Miriam Steinbach

Invid floden Cacaluta har ickevåldsrörelsen FPDS 20 de Junio slagit upp ett läger och vaktar sedan ett och ett halvt år tillbaka infarten till en titangruva. De har efter ett gemensamt beslut uttalat att de inte vill ha gruvdrift på sin mark, men flera gånger har ett gruvföretag ändå försökt återvända till en av de två nerstängda gruvorna för att återuppta utvinningen av metaller.

Nu har fiskar sakta börjat återvända till floden och vattnet är klart igen. Då gruvorna var i bruk försvann allt levande från floden och färgen på vattnet var klargul berättar byborna. (mer…)

“Vi vill bli respekterade som urfolk och som migranter”

Idag på Internationella dagen för migranter presenterar vi Pedro Mariano Gómez Pérez, 19 år, från en gräsrotsrörelse för urfolk och migranter i Chiapas (CIMICH). Pedro Mariano är tsotsil urfolk från samhället Poconichim i Chiapas bergsområde. När han var 12 år migrerade han till Mexiko City för att arbeta.

IMG-20171109-WA0001

Foto de Pedro Mariano Gómez Pérez

CIMICH är skapad och drivs av personer som tillhör urfolk och som själva har migrerat. Deras uppdrag är att integrera återvändande migranter och utbilda unga om deras rättigheter om de en dag själva migrerar.

”Det är inte säkert att migrera”, säger Pedro Mariano som reste till Mexiko City som tolvåring för att arbeta på ett bygge. Trots det, fortsätter unga att lämna sina byar och samhällen.

”En anledning till att vi migrerar är för att vi vill kunna fortsätta studera när våra föräldrar inte har några pengar, för att betala skolavgifter eller sina böcker. Det är då vi bestämmer oss för att lämna,” berättar Pedro Mariano.

Uppgifter pekar på att fattigdomen bland urfolk i Mexiko fortsätter att vara oproportionerligt hög i jämförelse med befolkningen i allmänhet. Siffror från ett statligt institut som utvärderar social utveckling visar att medan 77.6 procent av de som identifierar sig som urfolk lever i fattigdom eller extrem fattigdom, så är siffrorna bland den resterande befolkningen 41.0 procent.

”I mitt fall så blev min mamma sjuk och vi hade inte råd att köpa medicinerna hon behövde. Vi hade ingenting. Det var då jag bestämde mig för att åka trots att jag inte ens pratade spanska på den tiden. Jag ville studera, jag ville uppnå något.”

Pedro Mariano hade blandade känslor när han lämnade sin familj och sitt hem.

”När jag gick hemifrån kände jag mig ledsen och glad på samma gång. Jag var rädd för vad som skulle hända mig under vägen. Men jag hade tur, jag fick jobb när jag kom fram även om jag var tvungen att överleva på 100 pesos (ung. 50 SEK reds. anm.) de första två veckorna innan de betalade min lön.”

Efter två månader i Mexiko City reste Pedro Mariano hem igen för att kunna fortsätta i skolan när den nya terminen började. Idag, sju år senare, studerar han till jurist och vid sidan av studierna engagerar han sig i CIMICH.

”Jag ser att man inte respekterar urfolken i Chiapas, det finns mycket diskriminering. Jag känner och ser den diskrimineringen, folk uttrycker saker som jag inte ens vill återberätta här. I workshoparna som vi i CIMICH ger försöker vi stärka vårt värde och respekten mot oss som urfolk och migranter.”

Text och bild: Miriam Steinbach, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Mexiko

Delegationsresa efter jordbävningen i Chiapas den 7 september
2p

Ett skadat hus i samhället Huizachal (Tonalá). Foto: Elena Arnaiz

Två månader efter de stora jordbävningarna som drabbade Mexiko under september månad, uttrycker flera människorättsorganisationer oro över hur de statliga och lokala myndigheterna har förvaltat bistånd och (utebliven) hjälp till de drabbade samhällena. Under osäkra förhållanden väntar fortfarande tusentals personer på att hjälpen skall komma.

Den sjunde september i år inträffade en jordbävningen med en magnitud på 8.2 grader i Chiapas, beläget i södra Mexiko. Jordbävningen som hade sitt epicenter 10 mil från Chiapas kust har drabbat invånarna i området mycket svårt.

(mer…)

FN besökte Mexiko för att ta upp vittnesmål om urfolks situation
20171114_114741

FN:s speciella rapportör om urfolks rättigheter anländer till Candelaria i Chiapas. Foto: Victoria Särnhult

Den 14 november mottogs FNs speciella rapportör om urfolks rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz i Chiapas. Hon besökte även delstaterna Guerrero och Chihuahua för att dokumentera urfolks rättigheter i Mexiko. I Chiapas tog hon upp vittnesmål från olika urfolksgrupper och civilsamhället under en dag i Candelaria där Kristna Fredsrörelsen deltog.

Besöket var till en början tänkt att äga rum i samhället Acteal där man den 22 december i år kommer att uppmärksamma de 20 år som gått sedan en massaker där 45 personer brutalt mördades. (mer…)

Människorättsrörelser i gemensamt motstånd mot gruvdriften i Chiapas.
DSC_0101mindre

Foto från pilgrimsvandringen mot utvinningsindustrin i Chicomuselo. Foto: Emelie Lundberg

Under två dagar samlades ett 20-tal rörelser från hela Chiapas i det lilla bergsamhället Grecia för att i samlad grupp genomföra en pilgrimsvandring i motstånd mot gruvdriften i området. Kristna Fredsrörelsen var där och medföljde människorättscentret Centro de Derechos Humanos Fray Bartolomé de Las Casas (Frayba) och Padre Marcelo med Pueblo Creyente.

Tidigt på morgonen lämnade vi San Cristobal de las Casas för den sex timmar långa resan upp i bergen i sydöstra Chiapas. Församlingar, människorättscenter och sociala rörelser samlades för att gemensamt manifestera rätten till ett värdigt liv och sätta stopp för gruvdriften i Chiapas.

DSC_0043mindre

Foto på utsikten från samhället Grecia, där det förhandlas om att återuppta gruvverksamhet. Foto: Anja Grahn

Nya kraftantag

Gruvmotståndet i Chichomusuelo är aktuellt igen efter att ett gruvföretag åter vill öppna en gruva i samhället Grecia. En gruva vars aktiviteter stängdes ner 2009 efter lokala konflikter och mordet på människorättsförsvararen och gruvmotståndaren Mariano Abarca Roblero samma år. Det 50 år långa kontraktet med staten om att kunna bruka gruvan finns dock fortfarande kvar och kan därför sättas i verk. Vägarna som behövs för att frakta mineralerna ägs däremot av lokalbefolkningen och därför har det nu uppstått konflikt, då det nya gruvföretaget behöver kunna bruka vägarna. Åsikterna är delade hos lokalbefolkningen om huruvida gruvdriftverksamhet i området skulle vara till fördel eller nackdel för folket.

(mer…)

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE
GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE
SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE