toppbild mexiko 2016
Lokalsamhällen på Chiapas kust organiserar sig mot storskaliga projekt

Lokalsamhället Acacoyagua i södra Chiapas har under åtta månader blockerat inträdet till ett gruvprojekt i kommunen. I slutet av mars anordnade Kristna Fredsrörelsens medföljda CDH Digna Ochoa ett möte mellan det lokala motståndet och representanter för jordbrukssamfund i grannkommunen Pijijiapan.

En av deltagarna uttrycker sin oro för situationen de befinner sig i.

En av deltagarna uttrycker sin oro för situationen de befinner sig i. Foto: Philip Krook

– Om gruvdriften fortsätter kommer den att förstöra vår by, vår framtid. Det är inte vi, utan våra barn som kommer att få ta konsekvenserna av den, säger en.
– De plundrar oss med sina gruvor, och vad lämnar de efter sig? De lämnar oss med fattigdom och förorening, säger en annan.
Mötet i Acacoyagua har precis börjat. Deltagarna turas om att vädra sina åsikter.
– Tyvärr har vi ett stort problem här i samhället, säger ägarinnan till huset där mötet håller rum.

Enligt en rapport från 2015 av Ministeriet för social utveckling lever 85,7% av Acacoyaguas invånare i fattigdom, varav 37,9% av dem befinner sig i extrem fattigdom. Men på dagens möte är det en annan problematik som det talas om.

Motstånd, organisering och stöd

I denna kommun, vars namn passande nog översätts till ”De stora herrarnas land” på nahuatl, vill ett gruvbolag utvinna titanium från marken. Lokalbefolkningen motsätter sig detta storskaliga utvinningsprojekt på grund av konsekvenserna det kommer att ha på miljön, såsom föroreningar och jorderosion. För åtta månader sedan satte de upp blockader vid gruvans ingångar så att maskinerna inte kan komma in. Än idag belägrar de platsen vilket har lett till att gruvdriften avstannat.
– Att de lyckats stoppa gruvdriften beror på att folket har organiserat sig, menar Nataniel Hernández, grundare av CDH Digna Ochoa.

Ett annat exempel på en organiserad småort hittar man i kommunen Pijijiapan några mil norrut. Där organiserade sig flera lokalsamhällen och lyckades på så vis deklarera kommunen ”fri från utvinningsprojekt”. Av den anledningen har CDH Digna Ochoa bjudit in representanter från Pijijiapans olika jordbrukssamfund till mötet där tanken är att de två motstånden ska kunna utbyta idéer och erfarenheter.
Efter att ha utbytt information sätter de ett datum för att försöka utforma ett formellt nätverk mellan de olika lokalsamhällena och stärka organisationen mot utvinningsprojekten i regionen.

CDH Digna Ochoa erbjuder juridisk rådgivning och politisk medföljning åt motstånden mot storskaliga utvinningsprojekt i regionen. Genom att, till exempel, följa upp rättsfall mot företagen och anordna möten med myndigheter.

Nataniel Hernández från CDH Digna Ochoa på mötet i Acacoyagua. Foto: Philip Krook

Nataniel Hernández från CDH Digna Ochoa på mötet i Acacoyagua. Foto: Philip Krook

Försvarare av markrättigheter löper stora risker

Med försvarandet av markrättigheter följer även stora risker för de inblandade. Enligt CDH Digna Ochoa har storföretagen diverse strategier för att försvaga motståndet, varav det vanligaste är att erbjuda pengar till medlemmarna för att dra sig ur. Men i Acacoyaguas fall har de även blivit utsatta för smutskastning i media och till och med hotats till döden, berättar de.

I mitten av januari besökte Michel Forst, FN:s special rapportör angående situationen för människorättsförsvarare, Mexiko. Efter besöket presenterade han en rapport där han lyfte fram ett antal farhågor kring försvarare av markrättigheter i landet.

Lokala ledare och försvarare av miljö- och markrättigheter som motsätter sig storskaliga projekt utsätts för våld från personer med kopplingar till företagen som deltar i dessa projekt. Detta våld går ofta ostraffat på grund av ett underförstått eller uttalat stöd från de lokala myndigheterna.

Enligt Nataniel Hernández är delstatsregeringen idag uppmärksam på Acacoyaguas fall på grund av hur uppmärksammad konflikten blivit, men tillägger att det krävs mycket mer för att nå långsiktiga förändringar.
– Även om man har lyckats bromsa utvinningsprojektet så är det en stor utmaning att annullera det helt och hållet, för projektet är en del av regeringens diskurs om ekonomisk utveckling.

Michel Forst valde även att belysa problemet att det väldigt sällan läggs någon vikt vid lokalsamhällets åsikt i frågan.

Det bekymrar mig att antalet tvister förknippade med skyddet av miljö- och markrättigheter fortsätter att växa, i den mån att utvecklingsmodellen och dess hållbarhet inte blir överenskommen med samhällena som påverkas av dessa projekt.

Försvarandet av markrättigheter är en viktig del av CDH Digna Ochoas arbete som fortsätter genom projektet Territoriellt försvar på Chiapas kust. Där vill de att de inblandade lokalsamhällena ska registrera sina mötesprotokoll hos Jordbruksverket för att på så sätt förklara sig motståndare till utvinningsprojekten i sina regioner.
– Det vi vill göra är att tillhandahålla verktyg så att de själva ska kunna fortsätta sin kamp. Och den är viktig, säger Nataniel Hernández. De kämpar för rätten till ett värdigt liv, hälsa och för en ren miljö fri från föroreningar.


Philip Krook, fredsobservatör i Mexiko

”Vi är här för att berätta vår sanning”

Kristna Fredsrörelsen närvarade vid lanseringen av Las Abejas kampanj för upprättelse, nästan två decennier efter massakern i samhället Acteal. Ett fall som fortfarande är outrett.

Elena Pérez var en av de som överlevde massakern. Foto: Victoria Särnhult

Elena Pérez var en av de som överlevde massakern. Foto: Victoria Särnhult

Människorna befinner sig ovetandes i samhällets kyrka. En beväpnad grupp tar sig in och går till attack med skjutvapen och machetes. Utan möjlighet att varken fly eller försvara sig blir resultatet förödande; 45 personer mördas, varav 5 är gravida kvinnor som även får sina magar uppskurna.

Denna massaker ägde rum den 22 december 1997 i samhället Acteal i Chiapas högland. Alla de som föll offer för denna hänsynslösa attack var medlemmar ur den civila freds- och ickevåldsorganisationen Las Abejas. Efter många års konstant kamp för rättvisa är fallet fortfarande outrett och statens gensvar har varit nästintill obefintligt. (mer…)

I femton år har han kämpat mot sociala orättvisor genom sitt prästerskap

Padre Marcelo från Pueblo Creyente, en av Kristna Fredsrörelsens medföljda, fyllde i dagarna femton år som präst. Detta uppmärksammades med en stor ceremoni i Simojovel där flera tusen personer samlades.

Folksamlingen går i procession runt fotbollsplanen där eventet ägde rum. Foto: Julius Copcutt

Folksamlingen går i procession runt fotbollsplanen där eventet ägde rum. Foto: Julius Copcutt

Runt fotbollsplanen i Simojovel samlades flera tusen människor för att uppmärksamma Padre Marcelo Pérez Pérez femton år som präst. Utöver sitt prästerskap i Simojovel arbetar Padre Marcelo även med sociala frågor inom rörelsen Pueblo Creyente som är en katolsk och social gräsrotsrörelse. (mer…)

De nya fredsobservatörerna är på plats!

Efter tre veckors utbildning på kansliet i Stockholm och ytterligare tre veckor på plats i Mexiko är de fyra nya fredsobservatörerna redo att påbörja sitt dagliga arbete. Men vilka är de egentligen?

Elena Arnaiz

DSC_0048

Foto: Miriam Steinbach

Redan i unga år i sin hemstad Bilbao började Elena intressera sig för mänskliga rättigheter och politik via antiglobaliseringsrörelsen som var i full gång. Första gången hon satte sina fötter på mexikansk mark var hon tjugotvå år gammal. Hon skrev upp sig för att åka ut till zapatistsamhällen i Chiapas och arbeta som fredsobservatör.

Redan i första andetaget kände hon att Latinamerika skulle bli hennes hem. Hon identifierade sig med historien och de sociala konflikterna, och mindes hennes vän som sagt till henne att hon var säker på att hon inte skulle återvända. Så skulle det också bli. I alla fall nästan.

Hon flyttade till Guatemala och jobbade för UNESCO ett tag och sedan direkt med nationella och internationella aktörer inom utvecklingsarbete. Under sina sju år i landet återvända hon dock i perioder till Europa för att studera antropologi och genusvetenskap.

För två år sedan kom hon tillbaka till Chiapas där hon hade varit som ung.  Med samma dröm om att jobba med mänskliga rättigheter. I hennes nya arbete kom hon i kontakt med Kristna Fredsrörelsen. Nu, två år senare, är hon en del av organisationen.

Philip Krook

DSC_0029

Foto: Miriam Steinbach

Philip Krook föddes för 28 år sedan i utkanten av Göteborg. En resa till Latinamerika efter studenten berörde honom djupt och han gjorde under en tid flera längre resor på kontinenten. Det blev upplevelser som avgjorde hans framtid; han återvände till Sverige och hans intresse för andra kulturer fick honom att välja socialantropologistudier på universitetet.

För att fördjupa sina kunskaper studerade han ett halvår kulturgeografi i Chile. Tillbaka i Sverige behövde han en tid för att förstå vad han ville få ut av framtiden; göra något praktiskt av de kulturella och sociala frågorna i Latinamerika – varpå han studerade journalistik.

Han reste tillbaka till Centralamerika för att arbeta för Svalorna Latinamerika som informationspraktikant. Under praktiktiden arbetade han med olika lokala organisationer som arbetade mot sexuell exploatering och sexhandel. Efter denna erfarenhet påbörjar han sitt arbete som frilansjournalist vilket gjorde att han under några månader bosatte sig i Mexiko under 2016. Det var då han lärde känna Kristna Fredsrörelsens arbete i Mexiko och han bestämde sig för att ansöka för att bli en del av teamet.

Att arbeta för Kristna Fredsrörelsen som fredsobservatör och ansvarig för informationsarbete utgör en ny etapp av stabilitet för Philip för att lära sig mer om strategisk kommunikation och skydd av mänskliga rättigheter. I Latinamerika känner han sig som hemma.

Emelie Lundberg

DSC_0039

Foto: Miriam Steinbach

Emelie Lundberg är uppvuxen i Linköping men har den senaste tiden haft sin bas i Stockholm, där hon studerade juristprogrammet på Stockholms Universitet. Innan hon flyttade till Stockholm tog hon en Master i affärsjuridik på Linköpings Universitet och studerade bland annat hållbarhetsarbete för företag.

Hon har spenderat mycket tid i Madrid då hon praktiserade på svenska ambassaden och spenderade ett år via Erasmusstudier i denna trevliga stad. Hon praktiserade också på en advokatbyrå i Los Angeles, där hon arbetade pro bono för personer som inte själva har råd att ta upp sina fall. Emelie har länge varit ideellt engagerad, bland annat i Amnesty Business Group, där de genomför påverkansarbete mot riksdagsledamöter och arbetar med företags hållbarhetsansvar. Hon har också arbetat med ett integrationsprojekt kallat ”Kompis Sverige” för nyanlända. Emelies engagemang för fredsfrågor och mänskliga rättigheter växte fram genom ett intresse för FNs arbete.

Hon brinner extra mycket för folkrätt och antikorruptionsfrågor, eftersom hon själv har sett de negativa följderna när företag investerar i u-länder. Hon har från ett juridiskt perspektiv fått insikt i hur detta påverkar både arbetstagarnas rättigheter, miljö och ursprungsbefolkning. Emelie ser fram emot att arbeta med människor som brinner för rättvisearbete och som tror på att vi kan bidra till en positiv förändring.

Victoria Särnhult

DSC_0033

Foto: Miriam Steinbach

Victoria Särnhult är uppvuxen i Göteborg men flyttade för några år sedan till Stockholm för att studera på Latinamerikainstitutet vid Stockholms universitet. Studierna resulterade i en kandidatexamen i Latinamerikastudier, men hon har även hunnit med att studera utveckling och internationellt samarbete, socialantropologi och idéhistoria. Intresset för freds- och utvecklingsfrågor startade i och med att Victoria började engagera sig för kvinnofrågor och kvinnors rättigheter, främst genom organisationen Svalorna Latinamerika där hon blev medlem i lokalgruppen och senare även styrelsemedlem.

Hon har bland annat varit involverad i RFSU:s arbete för kvinnors reproduktiva rättigheter i Latinamerika och genom praktik på PeaceWorks fick hon möjlighet att arbeta på en feministisk lokalorganisation i Honduras. Året efter var det dags att återvända till Latinamerika, denna gång som programpraktikant i Nicaragua för Svalorna Latinamerika och deras program mot barnsexhandel. Att nu få arbeta som fredsobservatör har varit ett mål för Victoria ända sedan hennes vistelse i Honduras, där hon fick upp ögonen för vikten av internationell närvaro i länder där de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Hon ser därför fram emot att påbörja arbetet i Mexiko och att få arbeta med människor som brinner för fredsfrågor på lokal nivå.

I Mexiko arbetar också Emma Idestrand som är koordinatör, samt Julius Copcutt, Josefine Sjöberg och Miriam Steinbach som fredsobservatörer.

Kvinnor som är människorättsförsvarare möter särskilda risker

I området kring Palenque i norra Chiapas, arbetar Casa de la Mujer Ixim Antsetic (CAM) sedan 18 år tillbaka med att främja kvinnors rättigheter; rätten till hälsa, till information och försvar av markrättigheter. Faktumet att de är kvinnor som arbetar med mänskliga rättigheter gör att de placeras i en särskild risksituation.

DSC_0150

Några av medarbetarna på CAM under ett seminarium om utmaningarna för människorättsförsvarare i regionen där de arbetar. Foto: Valentina Barchiesi

Casa de la Mujer Ixim Antsetic (CAM) grundades 1998 med syfte att erbjuda medicinsk vård och psykologiskt stöd till kvinnor utifrån ett genusperspektiv. Sedan grundandet har CAM även arbetat med jämställdhetsfrågor och med att stärka kvinnors självbestämmande, till exempel genom gemensamt arbete med barnmorskor och hälsokliniker på landsbygden. De stödjer också kollektiva processer genom att ge workshops i matsuveränitet, om kvinnors rättigheter, om rätten till hälsa och till information samt om urfolks rättigheter. Idag arbetar runt tio personer, samtliga kvinnor, på organisationen och de ger stöd och rådgivning till omkring 4000 personer om året. (mer…)

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

BLI MEDLEM

Var förändringen du själv vill se. Bli medlem i Kristna Fredsrörelsen. 

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

GE EN GÅVA

Stå upp för fred och mänskliga rättigheter. Ge en gåva till Kristna Fredsrörelsen.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

AKTION

Agera mot människorättsbrott. Gå med i vårt aktionsnätverk.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE

SKYDDSÄNGEL

Bidra till arbetet för fred och mänskliga rättigheter. Ge bort en skyddsängel.

VIDARE